Verksamheterna behöver arbeta mer med smärtskattningar och göra
munhälsobedömningar. Alla verksamheter har mycket god framförhållning vad gäller trycksårsprevention.
Hemsjukvård ordinärt boende har nästa identiska värden som ASIH nedan.
.
ASIH
Särskilt boende för äldre behöver förbättra arbetet med att nå upp till målvärdet för brytpunktssamtal och att smärtskattningar utförs mera frekvent.
Kålltorps Hospice ligger högt vad gäller alla målvärden förutom trycksår
Stadsrevisionens granskning av läkemedelshantering
Stadsrevisionen har granskat Örgryte-Härlandas stadsdelsnämnds läkemedelshantering vid boenden med särskild service (BmSS). De boende har i varierad utsträckning behov av hjälp i sin vardag, bland annat vad gäller läkemedelshantering.
Syftet med granskningen är att bedöma om nämnden har en ändamålsenlig
läkemedelshantering med en tillräcklig intern styrning och kontroll som säkerställer att läkemedel hanteras enligt gällande lag, föreskrifter och riktlinjer. Med ändamålsenlig avses i denna granskning att:
x dokumentationen i patientjournalen är fullständig x delegation av läkemedelshantering följer riktlinjerna
x förvaring och kassation av läkemedel sker på ett korrekt sätt.
Stadsrevisionen har slumpmässigt valt ut två boenden i Örgryte-Härlanda där
patienterna har ett ansvarsövertag för läkemedel. De har granskat tio journaler gällande de delar som rör läkemedel under maj månad 2018. De har även granskat delegationer av den omsorgspersonal som arbetade under maj månad på respektive boende.
Därutöver har de genomfört dokumentstudier samt intervjuat boendecheferna, patientansvarig sjuksköterska och ansvarig enhetschef inom hälso- och sjukvården.
Brister har framkommit när det gäller läkemedelshanteringen inom BmSS. Följande rekommendationer ges för att kommma till rätta med dessa brister:
Stadsrevisionen rekommenderar Örgryte-Härlanda att säkerställa att journalföringen sker i enlighet med gällande föreskrifter och stadens riktlinjer.
Stadsrevisionen rekommenderar att Örgryte-Härlanda ska säkerställa att delegering sker i enlighet med gällande föreskrifter och stadens riktlinjer.
Stadsrevisionen rekommenderar att genomföra och dokumentera egenkontroller och uppföljning av läkemedelshanteringen för att säkerställa följsamheten mot gällande föreskrifter och stadens riktlinjer.
Resultat från MAR enkät till arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster (kvalitetsindikatorer för arbetsterapi och fysioterapi)
Arbetsterapi och fysioterapi i den kommunala hälso- och sjukvården följs genom kvalitetsindikatorer så att:
x patienterna får rehabilitering och habilitering av god kvalitet x riktlinjer och rutiner följs
x ett evidensbaserat och strukturerat arbetssätt utvecklas
Årets enkät till arbetsterapeuter(AT) och fysioterapeuter/sjukgymnaster (FT/SG)i Göteborg stad innehöll frågor om bedömning, arbetet kring nutrition och
måltidssituation.
För stadsdelen är det positivt att andelen AT och FT/SG instämmer helt att de arbetar utifrån riktlinjen för nutrition som ökar för varje år. Fortfarande behöver kunskaper om varandras yrkeskompetens öka ytterligare.
Resultatet visar att användandet av bedömningsinstrument har minskat från föregående år, även om Örgryte-Härlandas(ÖH) siffror för 2018 liksom tidigare, ligger avsevärt högre än övriga staden. Det som framkom är att användingen av strukturerad
bedömning (utan bedömningsinstrument) behöver öka även i ÖH. En strukturerad bedömning som kan följas upp över tid kan nästan värderas som användning av
bedömningsinstrument. Bedömningsinstrument är inte alltid relevant att använda, till exempel för svårt sjuka och patienter med svår kognitiv svikt där andra hälsotillstånd än den kognitiva svikten ska bedömas. Resultatet har presenterats för verksamhetens rehabenhet.
Resultatet från enkät till enhetschefer för rehabilitering och deras följsamhet till föreslagna förbättringsåtgärder
I år fick även alla enhetschefer för AT och FT/SG i Göteborgs Stad en enkät då resultatet från tidigare mätningar under flera år visat på ett antal förbättringsområden.
Syftet med enkäten var att följa upp hur verksamheten har arbetat med, eller planerar att arbeta med, de av MAR föreslagna förbättringsområdena. ÖH är en av de stadsdelar som har arbetat med flera förbättringsområden. Fokus har legat på att ytterligare öka användningen av bedömningsinstrument, följa rutiner om att utföra riskbedömningar vid trygg och aktiv hemgång samt vid inflytt på särskilt boende. Workshops har också anordnats för öka följsamhet till att upprätta vårdplaner som följer den enskilde.
Resultatet för hela staden visar att verksamheterna har inkluderat förbättringsområdena i sitt utvecklingsarbete, men trots detta kan vi inte se någon förbättring av stadens totala resultat. Detta är någonting som verksamheterna behöver reflektera över.
För rapporten i sin helhet se bilaga.
Resultat från MAR, enkät till enhetschefer (inom SÄBO / BmSS / daglig verksamhet ) och deras kunskap om grundutrustning
Det finns en gemensam riktlinje inom Göteborgs Stad att biståndsbedömt särskilt boende och daglig verksamhet ska ha en grundutrustning av hjälpmedel som gör att miljön motsvarar behoven hos dem som vistas där. Enhetschefen har ansvar för att verksamheten har den grundutrustning som krävs samt att hanteringen sker säkert.
MAR i Göteborg sände enkät till alla stadens berörda verksamheter i syfte att
kvalitetssäkra hanteringen av grundutrustning för att hitta förbättringsområden. Det var 17 enhetschefer i stadsdelen ÖH som besvarade enkäten.
Enkäten innehöll frågor om; utbildning, rengöring, bedömning, utprovning och utlämning, kontroll och bruksanvisning, underhåll, samt märkning och registrering.
Resultat för ÖH:
Vad gäller utbildning känner merparten av enhetscheferna i stadsdelen till att de är ansvariga för att medarbetarna får utbildning på den grundutrustning som används.
Resultatet är sämre vad gäller rengöring av grundutrustning.Enbart en tredjedel svarar att de har skriftliga rutiner. Detta måste förbättras med tanke på basala hygienrutiner som alla medarbetare ska ha kännedom om. Det är färre enhetschefer i ÖH än i övriga Göteborg som är säkra på hur ofta vardaglig kontroll ska utföras. Det är allvarligt att en fjärdedel svarar att det räcker att kontrollera grundutrustningen en gång/dag då det ska ske inför varje användning. I ÖH är det färre hjälpmedelsombud som har ett skriftligt uppdrag än i övriga stadsdelar. Det kan göra att ombudsrollen blir otydlig både för medarbetare och chef samt att uppgifterna som hjälpmedelsombud blir otydlig . För rapporten i sin helhet se bilaga.
Resultat från MAS granskning av enskildas läkemedelsskåp i ordinärt boende För att få en uppfattning om hur riktlinjerna för läkemedelshanteringen följs granskades 25 läkemedelsskåp av medicinskt ansvariga sjuksköterskor i varje stadsdel. Totalt granskades 247 skåp i de tio stadsdelarna. Samtliga stadsdelar ska använda de i staden fastställda gemensamma blanketter och signeringslistor enligt riktlinje för
läkemedelshantering. Förutsättningar för läkemedelshanteringen i enskild patients
läkemedelsskåp varierar mellan olika enheter och stadsdelar.
Resultatet av granskningen är positiv. Det är ordning och reda i skåpen och resultatet påvisar att riktlinjer och rutiner följs i de allra flesta fall. Det finns dock, som alltid förbättringspotential. Signaturförtydligande saknades i flera läkemedelspärmar och där de fanns var flera väldigt gamla eller dåligt ifyllda. Alla enheter utom två avdelningar på ett boende har infört Läkemedelspärmar enligt rutin. Detta åtgärdas under hösten.
Det förvaras små mängder Kontrolläkemedel i patientens skåp, vilket är positivt.
Sjuksköterskorna har kontrollräknat enligt rutin, med det brister hos
omvårdnadspersonal. Dosetterna har minskat i antal, vilket är ett osäkert system, med behöver ibland användas när det inte går att lösa på annat sätt.
Resultat från MAS kontroll av antal delegeringar på varje enskild sjuksköterska i ordinärt och särskilt boende
I kontrollen framkommer att det är en ojämn fördelningen av delegeringar mellan sjuksköterskor. Enhetschefen har fått i uppdrag att arbeta med frågan. Nationella
rekommendationen är ca 25-30 per sjuksköterska och i kontrollen finns ett spann mellan 0-61 st delegeringar per sjuksköterska. Totalt var det 39 sjuksköterskor som ingick i kontrollen. 16 st hade färre än 20 st delegeringar, 12 st låg inom spannet 20-40 delegeringar och 10 st hade fler än 40 delegerade under sig.
5 MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR
Mål: Utveckla och stärka samverkan med övriga vårdgivare
Strategi: Fortsatt arbete i NOSAM där äldregruppen och gruppen för "Mitt i livet"/Psykiatri har stärkts genom nytt arbetssätt och struktur.
Mål: Mer effektiv och systematisk avvikelsehantering
Strategi: Utbildning av medarbetare och chefer, Översyn av och en ökad följsamhet till avvikelseprocessen
Mål: Öka och förbättra informationsflöde mellan hälso- och sjukvården och utförare av hemtjänst
Strategi: Översyn av och en ökad följsamhet till LOV-processen
Mål: Vårdkedjan ska förbättras för alla som har kommunal hälso- och sjukvård Strategi: Vårdplaneringsteamet som är navet för vårdsamverkan på individnivå kommer från och med 2019 även arbeta mot sektor IFO/FH
Mål: Att ha säkerställd kompetens inom hela verksamheten
Strategi: Arbeta för och med att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Arbeta aktivt med kompetensmodellen. Erbjuda relevanta utbildningar för baspersonal.
Mål: Minska vårdskador
Strategi: Krav på förskrivarkompetens för all legitimerad personal. Arbeta aktivt med kompetensmodellen. Implementera årshjul för systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Fortsatt arbete med och utbildning i HIFE. Återuppta aktivt arbete med Senior alert.
Mål: Bibehålla och utveckla kvaliteten av god vård i livets slut
Strategi: Kompetensförstärkande insatser inom hela verksamheten. Öka kunskapen om dokumentation och registrering i palliativregistret. Öka fokus på resultaten i
palliativregistret genom att ta upp det regelbundet på APT och verksamhetsmöte Mål: Att ha en god och säker vård utan tvångs- och begränsningsåtgärder
Strategi: Arbeta med projekt Nollvision. Fortsatt arbete med att öka kunskapen inom IFO/FH utifrån att minska tvångs- och begränsningsåtgärder.
Mål: Säkerställd läkemedelshantering inom BmSS
Strategi: Kompetenssatsning inom området. Skapa fler samarbetsytor mellan hälso- och sjukvården och IFO/FH