2.7 Egenkontroll
x Riskbedömningar gällande trycksår, fall och undernäring följs upp genom Senior alert
x Palliativa vården följs upp genom Svenska palliativregistret
x Hälso- och sjukvårdsmått följs upp i den tredje uppföljningen med en
Kvalitetsrapport inom särskilt boende
x Anmälningar enligt Vårdskada/Lex Maria rapporteras till nämnd och följs upp av verksamhetschef enligt HSL. Åtgärder till följd av anmälan enligt
Vårdskada/Lex Maria samt allvarliga avvikelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada återkopplas till legitimerad personal och används i det systematiska förbättringsarbetet
x Varje år följs och jämförs resultat från register, mätningar och granskningar.
Resultatet återförs till all personal
x Område hälso- och sjukvård följer statistik varje månad om antal inskrivna, vårdtyngd och antal hembesök genom IT- stödet Qlick View (Under och efter införandet av ViGo har man inte kunnat följa statistiken då det nya systemet inte erbjör detta)
x Avvikelser hanteras enligt gällande rutin. Händelseutredningar utförda av MA med förslag på åtgärder har återförts till verksamheten
x Gemensamt introduktionsprogram för nyanställda inom hälso- och sjukvården säkerställer en god och säker hälso- och sjukvård.
x Förskrivare med kompetens finns för hjälpmedel och läkemedelsnära produkter såsom inkontinens-, diabetes- och nutritions- produkter
x Loggranskning av journalsystemet sker med regelbundenhet i avsikt att säkra sekretessen
x Verksamheten har granskat/kontrollerat läkemedelshanteringen x Elektronisk hantering av delegeringar har införts inom äldreomsorgen x Uppföljning av synpunkter/avvikelser har skett på ledningsgruppsnivå x Mätning av vårdrelaterade infektioner samt antibiotikaanvändning genom
Svenska HALT har genomförts på särskilt boende
x Närståendeenkäterna på Hospice och inom ASIH visar på en hög nöjdhet och har så gjort under ett antal år
x Mätning av följsamhet avseende hygienrutiner görs via självskattning MAR har under året granskat:
x Kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi
x Enhetschefer (inom rehabilitering) och deras följsamhet till föreslagna förbättringsåtgärder
x Enhetschefer (inom särskilt boende och daglig verksamhet) och deras kunskap om grundutrustning
MAS har under året granskat:
x Läkemedelshantering hos den enskilde
x Läkemedelshanteringen i de kommunala akutläkemedelsförråden x Antal utfärdade delegeringar.
3 PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten
Samordnad individuell plan (SIP) ska vara ett implementerat arbetsverktyg Medicinskt ansvariga har haft genomgång av materialet SIP hämtat från hemsidan
"Kommun och sjukvård i samverkan"- Göteborgsområdet. Information har lämnats till ledningsgruppen inom området samt på arbetsplatsträffar inom särskilt boende, ordinärt boende och rehabenheten.
Enhetschefer inom IFO-FH har tagit fram en implementeringsplan för hur användandet av SIP ska öka inom sektorn.
Arbetsverktyget har även diskuterats och samverkats i äldregrupp och i NOSAM.
Särskilt fokus har lagts på vårdplaneringsteamet då det beslutats att
SIP-sjuksköterskorna från Närhälsan ska delta på kommunens möte för planering av aktuella patienter.
Skapa förutsättningar för införandet av valfrihet inom hemtjänst (LOV)
I och med att LOV inom hemtjänst infördes den 3 april 2018 har hälso- och sjukvården behövt anpassa sitt arbetssätt. En process med tillhörande lokala rutiner för hanteringen av beställning, kontroll och fakturering av hälso- och sjukvårdsåtgärder togs fram.
Hemsjukvården lägger nu tidssatta beställningar till hemtjänsten för ordinerade och delegerade och hälso- och sjukvårdsåtgärder . Tiden sätts utifrån en stadengemensam schablon. Varje enskild beställning görs manuellt då integreration saknas mellan de digitala systemen. Lokala anpassningar av befintliga rutiner har gjorts för att säkerställa patientssäkerheten mellan hemsjukvård och utförare av hemtjänst. Detta ska leda till ett tryggt, säkert och kostnadseffektivt arbetssätt.
Möte är planerat i början av 2019 med samtliga utförare av hemtjänst i stadsdelen för att utveckla samverkan mellan kommunens hälso- och sjukvård och privata aktörer.
Gemensamt utbildningskoncept som är framtaget över staden kring läkemedelshantering och förflyttning erbjuds
Stadsdelens har erbjudit utbildningar i både läkemedelshantering och förflyttning löpande under året. All legitimerad personal har fått utbildning i delgeringsmodulen i Treserva inför införandet av digital hantering av delegeringar.
Införande av nytt verksamhetssystem ViGo under hösten 2018
Göteborgs Stad har beslutat att införa ett nytt verksamhetssystem, (ViGo) för hemsjukvården. Hemsjukvården i Örgryte-Härlanda påbörjade implementeringen i september. Samtliga medarbetare har genomgått utbildning i systemet. Stadsdelen förberedde även ett mobilt arbetssätt genom inköp av telefoner som skulle främja detta.
Vid införandet upptäcktes flera bister i ViGo, med flera patientsäkerhetsrisker. Åtgärder för att minimera riskerna har bland annat varit att personal har uppmanats att rapportera brister till centrala projektledningen. Hälso-och sjukvården har egna utsedda lokala verksamhetsstöd och dessa har haft kontinuerlig information och utbildning till
personal. Flera lokala anvisningar har också tagits fram. Systemet har visat sig innehålla flera teknik- och funktionsbrister vilket riskerar patientsäkerheten. Medicinskt ansvariga samt verksamhetschef för hälso- och sjukvård har vid flera tillfällen och i olika forum lyft de stora risker som systemet innebär. Riskanalyser utfördes inför införandet av systemet, se avsnitt 3.1
Riktlinjer
Riktlinjer fastställda av MA revideras regelbundet och publiceras på Intranätet under styrande dokument. En del riktlinjer är gemensamma för staden och en del dokument är
specifika för stadsdelen. Implementering sker i samverkan med berörda chefer i olika forum.
Höja kompetensen kring avvikelseprocessen
Utbildning av medarbetare och enhetschef i avvikelseprocessen har genomförts.
Verksamhetsutvecklare och metodutvecklare inom IFO-FH har tagit fram ett utbildningsmaterial i avvikelseprocessen som ska användas av enhetschefer och medarbetare.
Implementera arbetssätt så att kraven i den nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård följs
Samarbete mellan vårdplaneringsteamet och Närhälsans SIP-sköterskor Attraktiv arbetsplats genom rekrytering och bemanning
Gemensam introduktion för legitimerade personal finns och används över staden Medverka på olika yrkesmässor som vänder sig till både studerande och
yrkesverksamma
”Nollvision” gällande begränsningsåtgärder inom demensvården
Öka kompetensen kring demensvård utan tvång och begränsningar. Ett projekt kring Nollvision är uppstartat i stadsdelen där demensteamet och legitimerad personal är representerade.
Tvångsåtgärder ska inte förekomma inom IFO-FH
Utbildningsmaterial i tvångs och begränsningsåtgärder är framtaget av metodutvecklare inom IFO-FH och enhetschefer och medarbetare har deltagit i utbildning.
"Trygg och säker inflyttning" på äldreboende genom samarbete inom sektorn Presentation av riktlinjen kring Trygg och säker inflytt på gemensam planeringsdag för legitimerad personal äldreboende har skett under våren 2018. Personalen fick arbeta i grupp där lokal rutin arbetades fram.
Interprofessionell teamsamverkan inom Hälso- och sjukvården och även inom sektor Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård (ÄO/HS) med fokus på personcentrerad vård och omsorg har under året följts upp av enhetschefer inom området tillsammans med teamen på respektive äldreboende.
Checklista framtagen för sjuksköterskor på äldreboendena att använda som stöd vid inflytt.
Medarbetare rehabenheten har genomgått utbildningar i BPSD och Demens ABC.
Utveckla teamsamverkan utifrån personcentrerat arbetssätt
Demensteamet samt medarbetare med fördjupad kunskap inom personcentrerad vård deltar i projektet kring Nollvision. Uppstartmöte var i oktober 2018.
Implementeringen av de samverkansrutiner som tagits fram ser olika ut inom olika funktionsområden. Utifrån personcentrerad vård och omsorg har man kommit längre inom äldreboende, dock finns förbättringsområden inom vissa hemtjänstlag samt BmSS.
Samverkansmöten fungerar inom social resurs och även på de flesta äldreboende. Inom hemtjänsten behövs fortsatt utveckling. Inom BmSS behöver samverkan stärkas. Det har varit svårt att få till en bra struktur bland annat på grund av de begränsade resurserna av arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut inom Hälso- och sjukvården med inriktning mot IFO-FH.
Under föregående års projekt "Trygg och aktiv hemgång" haft flera uppföljningsmöten där hela processen följts upp, vilket har gynnat hela hemsjukvården.
Riktlinje för riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonal ska fortlöpande bedöma enligt gällande rutin om det finns risk för att patienter drabbas av skada. Varje bedömning och beslut om åtgärd ska vara ett ställningstagande utifrån patientens förutsättningar. För att kunna göra en korrekt bedömning krävs en analys. Den kliniska bedömningen ska kompletteras med validerade bedömningsinstrument.
Medicintekniska produkter
MAR håller återkommande information om hantering och ansvar gällande
medicintekniska produkter och grundutrustning för enhetschefer och hjälpmedelsombud inom båda sektorerna.
Läkemedelshantering och delegering
MAS har återkommande dialog och information angående läkemedelshantering och delegering för chefer och personal.
På vissa BmSS inom IFO-FH finns medarbetare med ett särskilt ansvar för läkemedel på boendet som har regelbunden kontakt och uppföljning med PAS.
Rutin finns för kontrollräkning av narkotikaklassad medicin. Vid behov tas särskild handlingsplan fram för att säkerställa läkemedelshanteringen.
Basala hygienrutiner
MAS har under året drivit hygienarbetet i ledningsgrupperna och deltagit på APT. MAS har hållit i hygienombudsträffar tillsammans med hygienansvarig sjuksköterska från SU.
Inom IFO-FH finns hygienombud i de verksamheter där det föreligger behov av en sådan. Arbetskläder köps in till de verksamheter där det förekommer nära
omsorgsarbete.
Medarbetare inom IFO-FH har deltagit i utbildning "Hygienkörkort" för kommunal vård och omsorg.
ASIH
ASIH har arbetat med en strukturerad modell för personcentrerad vård som kallas 6S.
Där ingår sex fokusområden som lyfts fram: Självbild, Självbestämmande, Sociala relationer, Symtomlindring, Sammanhang, Strategier. Arbete i ASIH har fokus kring patient och anhöriga och har ett personcentrerat arbetssätt.
Arbete fortgår med att få till stånd ett bättre samarbete med hemtjänsten i alla de tre stadsdelar där ASIH bedrivs.
Säker informationsöverföring mellan hälso- och sjukvård och IFO/FH
I inflyttningsprocessen till BmSS finns rutin framtagen som är samverkad med hälso- och sjukvården, vad gäller informationsöverföring mellan boendet och hälso- och sjukvårdspersonal.
3.1 Riskanalys