Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2018
SDN Örgryte-Härlanda
Innehållsförteckning
1 SAMMANFATTNING ... 4
1.1 Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentarer ... 4
2 STRUKTUR ... 5
2.1 Övergripande mål och strategier ... 5
2.2 Organisation och ansvar ... 6
2.3 Samverkan för att förebygga vårdskador ... 8
2.4 Patienters och närståendes delaktighet ... 9
2.5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 10
2.6 Klagomål och synpunkter ... 10
2.7 Egenkontroll ... 10
3 PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten ... 12
3.1 Riskanalys ... 14
3.2 Utredning av händelser - vårdskador ... 15
3.3 Informationssäkerhet ... 16
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 17
4.1 Egenkontroll ... 17
4.1.1 Resultat ... 17
4.1.2 Analys ... 17
4.2 Avvikelser ... 17
4.2.1 Resultat ... 17
4.2.2 Analys ... 19
4.3 Klagomål och synpunkter ... 19
4.4 Händelser och vårdskador... 20
4.5 Riskanalys ... 20
4.6 Övriga resultat och analyser ... 20
5 MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR ... 25
Bilagor
Bilaga 1: 190129 Kvalitetsindikatorer 2018 Göteborg inkl jämförd med ÖH Bilaga 2: 190103 Rapport MTP EC alla stadsdelar jfm ÖH 2018
Bilaga 3: 2018 Enskild persons läkemedelsskåp 2018 Sammanställning (002) Bilaga 4: Antal delegeringar per sjuksköterska HSV ORD
Bilaga 5: ABC konvertering av tjänster usk till ssk_
Bilaga 6: Antal delegeringar per sjuksköterska SäBo Bilaga 7: ÖH ViGo riskanalys patientsäkerhet
1 SAMMANFATTNING
Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en
patientsäkerhetsberättelse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra
patientsäkerheten.
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter
tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §. Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet.
Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år.
1.1 Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentarer
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ansvarar tillsammans med verksamhetschef för att den hälso- och sjukvård som bedrivs i stadsdelen är patientsäker.
Medicinskt ansvariga (MA) har genomfört granskningar dels utifrån enskilda händelser dels utifrån uppgjord plan. Återföring av granskningarnas resultat har skett till berörda verksamheter, som ansvarar för det fortsatta förbättringsarbetet. Det finns områden som behöver förbättras för att den kommunala hälso-och sjukvården ska uppnå en god kvalitet och hög patientsäkerhet. För att genomföra förbättringar krävs att
verksamheterna arbetar aktivt med dessa.
MA bedömer att den kommunala hälso- och sjukvården uppfyller kraven på god och säker vård, utifrån granskningar, riskanalyser samt redogörelser från personal och chefer. Samverkan, ledning och styrning har avgörande betydelse för kvaliteten på den vård och omsorg verksamheterna bedriver. Medicinskt ansvariga bedömer att
verksamheten har fokus på kvalitetsarbete. Chefer behöver utveckla sin analys av rapporterade händelser samt avsätta tid till uppföljning och återkoppling i
verksamheten. Områden där flest avvikelser rapporteras är fall och brister i
läkemedelshanteringen. Ytterst få läkemedelsavvikelser orsakar men för den enskilde, då kontakt tas med sjuksköterska för åtgärd. Fall orsakar sällan skador som föranleder sjukhusbesök. Granskning av hygienaspekter på stadsdelens boenden visar behov av fortsatt arbete med egenkontroll, självskattningar/punktprevalensmätningar avseende basal hygien och hygienrond.
Under våren har det nya utbildningskonceptet gällande läkemedel startats. Konceptet är lika i alla stadsdelar. Detsamma gäller det stadengemensamma utbildningenskonceptet för diabetes som även det erbjudits i stadsdelen under året.
MA i Örgryte-Härlanda har påbörjat en utredning tillsammans med MA i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg . Det är dessa stadsdelar som har infört det nya
journalsystemet ViGo i nuläget. Utredningen är inför en Vårdskade / Lex Maria
anmälan gällande allvarliga risker för patientsäkerheten i ViGo. Vårdskadeutredningen/
Lex Maria beräknas att rapporteras in i början av 2019.
2019 års mål och strategier uppfyller de identifierade förbättringsområdena.
2 STRUKTUR
2.1 Övergripande mål och strategier Mål
Samordnad individuell plan (SIP) ska vara ett implementerat arbetsverktyg Strategi
Använda materialet på hemsidan "Kommun och sjukvård i samverkan"- Göteborgsområdet
Diskutera och samverka på äldregrupp och i NOSAM. Särskilt fokus på vårdplaneringsteamet
Handlingsplan för implementering är framtagen och används inom IFO-FH.
Mål
Skapa förutsättningar för införandet av valfrihet inom hemtjänst (LOV) Strategi
Hälso- och sjukvårdsåtgärder ska utföras tryggt, säkert och kostnadseffektivt enligt gemensamma riktlinjer och rutiner inom valfrihetssystemet
Följsamhet till gemensamt utbildningskoncept för läkemedelshantering och delegering för staden.
Följsamhet till gemensam förflyttningsutbildning för staden Säker beställning av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Ekonomisk kontroll ska skapas för uppföljning av hälso- och sjukvårdsåtgärder Skapa ett gott samarbetsklimat med samtliga utförare av hemtjänst i stadsdelen Mål
Införande av nytt verksamhetssystem ViGo under hösten 2018 Strategi
Utbildning till alla medarbetare under hösten 2018 Införandet färdigställt 7 november
Mål
Höja kompetensen kring avvikelseprocessen Strategi
Utbildning av medarbetare och enhetschef i avvikelseprocessen
Verksamhetsutvecklare och metodutvecklare har tagit fram ett utbildningsmaterial för medarbetare och enhetschefer inom IFO-FH.
Mål
Implementera arbetssätt så att kraven i den nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård följs
Strategi
Samarbete mellan vårdplaneringsteamet och Närhälsans SIP-sköterskor Mål
Attraktiv arbetsplats genom rekrytering och bemanning Strategi
Gemensam introduktion för nya legitimerade personal över staden Medverka på olika yrkesmässor som vänder sig till både studerande och yrkesverksamma
Mål
”Nollvision” gällande begränsningsåtgärder inom demensvården.
Tvångs och begränsningsåtgärder ska inte förekomma inom IFO-FH.
Strategi
Öka kompetensen kring demensvård utan tvång och begränsningar
Metodutvecklare inom IFO-FH har tagit fram utbildningsmaterial och har utbildning för medarbetare inom IFO-FH.
Mål
"Trygg och säker inflyttning" på äldreboende genom samarbete inom sektorn Strategi
Presentation av riktlinjen kring "Trygg och säker inflytt" för legitimerad personal på äldreboende
Interprofessionell teamsamverkan inom Hälso- och sjukvården och även inom sektor Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård (ÄO/HS)
Ta fram checklista för sjuksköterskor på äldreboendena att använda som stöd vid inflytt.
Medarbetare rehabenheten genomgå utbildningar i BPSD och Demens ABC.
Mål
Utveckla teamsamverkan utifrån personcentrerat arbetssätt.
Strategi
Interprofessionell teamsamverkan inom Hälso- och sjukvården och även inom sektor Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård (ÄO/HS)
2.2 Organisation och ansvar
Patientsäkerhetsansvaret fördelas enligt följande:
Stadsdelsnämnd: Formulera övergripande strategier och mål för patientsäkerhetsarbetet
x Skapa förutsättningar, både ekonomiska och personella, för ett fungerande patientsäkerhetsarbete
x Fortlöpande hålla sig informerade om utvecklingen på patientsäkerhetsområdet.
Verksamhetschef för hälso- och sjukvård
x Dokumentera hur patientsäkerhetsansvaret är fördelat x Organisera patientsäkerhetsarbetet i sin verksamhet x Samverka med medicinskt ansvariga
x Informera chefer om ansvarsfördelning och instruera om arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer
x Upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse tillsammans med medicinskt ansvariga
x Ta initiativ till och delta i utredning av avvikelser och risker i verksamheten x Anmäla legitimerad personal som befaras utgöra en fara för patientsäkerheten Medicinskt ansvariga Äldreomsorg/ Hälso- och sjukvård samt Individ- och familjeomsorg/ funktionshinder
x Utarbeta riktlinjer enligt lagstiftning och kontrollera att verksamheterna arbetar systematiskt med patientsäkerhet
x Informera chefer om utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet samt om lagar och riktlinjer
x Samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvården avseende patientsäkerhetsarbetet
x Granska verksamheterna utifrån lagstadgat uppdrag och på uppdrag av verksamhetschef för hälso- och sjukvård
x Ta emot, utreda och anmäla allvarliga risker, händelser och vårdskador till stadsdelsnämnd och Inspektionen för vård och omsorg
Sektorschef inom Äldreomsorg/ Hälso- och sjukvård samt Individ- och familjeomsorg/ funktionshinder
x Informera verksamhetschef för hälso- och sjukvård och medicinskt ansvariga vid planering av förändringar som kan ha betydelse för patientsäkerheten
x Samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvården vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet
x Framföra behov av investeringar för patientsäkerhetsarbetet till stadsdelsnämnden
Områdeschefer inom Äldreomsorg/ Hälso- och sjukvård samt Individ- och familjeomsorg/ funktionshinder
x Organisera patientsäkerhetsansvaret inom sina verksamheter
x Åtgärda brister i patientsäkerheten i samverkan med verksamhetschef för hälso- och sjukvården
x Göra riskbedömningar inför förändringar som har betydelse för patientsäkerheten
x Samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvård vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet
x Följa upp handlingsplaner för patientsäkerhen
Enhetschefer inom Äldreomsorg/ Hälso- och sjukvård samt Individ- och familjeomsorg/ funktionshinder
x Organisera patientsäkerhetsarbetet inom sitt ansvarsområde
x Samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvården vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet
x Delta vid planering av förändringar som har betydelse för patientsäkerheten x Ge patienter och deras närstående möjlighet att lämna synpunkter och delta i
patientsäkerhetsarbetet
x Bistå med dokumentation till patientsäkerhetsberättelsen
x Tillhandahålla utrustning för basala hygienrutiner, ansvara för att de används och genomföra hygienronder
x Göra riskbedömningar
x Utreda och åtgärda risker och avvikelser samt rapportera till områdeschef och
medicinskt ansvariga
x Rapportera allvarliga händelser och vårdskador till medicinskt ansvarig x Ge information och instruktion till medarbetarna, speciellt nyanställda, om
arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer mm för att förebygga vårdskador.
Moment ska ingå i introduktion till all personal
x Arbeta med patientsäkerhetsfrågor tillsammans med medarbetarna Hälso- och sjukvårdspersonal
x Utföra vård och behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet x Följa givna föreskrifter samt använda de arbetsmetoder, de verktyg och den
utrustning som behövs för att förebygga vårdskador
x Uppdatera sig och ge information till patienter, personal och närstående i patientsäkerhetsfrågor
x Rapportera till ansvarig chef om det finns risk för patienternas säkerhet
2.3 Samverkan för att förebygga vårdskador
Samverkan gällande patientsäkerhet sker på flera nivåer enligt nedan.
Samverkan med patient
Att patienten känner sig sedd, lyssnad på och förstådd är en förutsättning. Patientens självbestämmande, självständighet, inflytande och delaktighet är grunden för samverkan vid upprättande av individuella planer.
Fasta vårdkontakter såsom patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast som har hög tillgänglighet är viktiga faktorer för patientsäkerheten.
Fysioterapeuterna har, enligt gemensam överenskommelse i staden, börjat tillämpa HIFE-konceptet som en del i det fallförebyggande arbetet.
Teammöte
Det är ett tvärprofessionellt formaliserat möte för samverkan mellan vård och omsorg för att säkra vården för den enskilde. Syftet är att samordna insatser för individen. Här deltar omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och
fysioterapeuter/sjukgymnaster. Detta är en mötesform som behöver utvecklas inom IFO-FH.
Samverkan i teamet innebär att komplettera varandras kompetens, främja kontinuitet, samt samspel i dialog för gemensamt lärande och beslutsfattande för att uppnå en god och säker hälso- och sjukvård.
För att förhindra att personer riskerar att skadas i den kommunala hälso- och sjukvården sker samverkan på organisatorisk nivå både inom verksamheten och med andra
vårdgivare.
Läkarsamverkan
Överenskommelse om läkarsamverkan i den kommunal hälso- och sjukvården är tecknat med vårdcentralerna i närområdet.
Mobil närvård (hemsjukvårdsläkare) fortsätter i samverkan med vårdcentralerna i närområdet. Hemsjukvårdsläkaren är en part i hemsjukvårdens team som arbetar mot ordinärt boende. Det innebär att en mobil läkare gör hembesök hos sjuka äldre med stora behov.
Inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samarbetar den legitimerade personalen
dagligen med läkare från Palliativa sektionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Patientansvarig läkare genomför tillsammans med sjuksköterska läkemedelsgenomgångar.
Närområdessamverkan (NOSAM)
Målet för samverkan mellan kommun och Västra Götalandsregion är att skapa en god och säker vård, stöd och omsorg med samordnade insatser för den enskilde. I NOSAM samverkar regionens hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg, socialtjänst, samt skola.
Planering efter slutenvård
Det kommunala tvärprofessionella vårdplaneringsteamet möjliggör en trygg och säker vård och omsorgskedja för att samordna insatser efter slutenvården. Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har inneburit att samverkan mellan kommun och primärvård har ökat och förbättrats under året.
Samordnad individuell planering (SIP)
SIP är ett samverkansverktyg för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera vårdgivare/aktörer ansvarar för insatser. En förutsättning för självbestämmande och delaktighet är att patienten och närstående är väl informerade.
Ledningsgrupper
Medicinskt ansvariga deltar på hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Dessutom har möten hållits utifrån införandet av det nya journalsystemet ViGo. Vi behöver öka deltagandet på övriga ledningsgrupper i både sektor äldreomsorg/Hälso- och sjukvård och IFO-FH.
Övrigt
Hälso- och sjukvårdsverksamheten har tät samverkan med hygiensjuksköterska anställd på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hygiensjuksköterskan stödjer och hjälper
verksamheterna för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och sprider kunskaper för att förhindra smittspridning.
Hygiensjuksköterskan har även hållit i utbildning för medarbetare inom IFO-FH.
I det särskilda tandvårdsstödet erbjuder tandvårdsenheten i regionen årligen en kostnadsfri munhälsobedömning.
Beslutsstödet VISAM för sjuksköterskor vid akut försämring hos den äldre används i stadsdelen. Beslutsstödet är särskilt utformat och anpassat för den multisjuka äldre patienten. Stödet ger sjuksköterskan en evidensbaserad vägledning om lämplig vårdnivå.Primärvårdens läkare är nu väl insatta i hur VISAM fungerar och efterfrågar detta vid kontakt. Detta arbetssätt säkrar kommunikation i vårdkedjan med läkare, ambulanspersonal och SOS alarm.
SBAR kommunikationsverktyg används vid muntlig informationsöverföring.
Hjälpmedelscentralen är en daglig samverkanspartner i samband med förskrivning av hjälpmedel.
2.4 Patienters och närståendes delaktighet
x Legitimeradepersonal har alltid dialog med patient och/eller närstående när den individuella vårdplanen upprättas
x Demensteamet deltar på möten med närstående
x Enhetschef, områdeschef och medicinskt ansvariga har dialog med närstående
och patient i och kring händelser som inträffar i verksamheten
x ASIH samt Hospice erbjuder alla närstående att svara på en enkät efter avslutad vård för att där fånga upp tankar och förslag kring förbättringar i verksamheten x Patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast samt
övriga sjuksköterskor i hälso- och sjukvården informerar om teamets arbete med den enskilde
x Hemsjukvårdspärm med namn på teamets medarbetare lämnas till patient vid första besöket
x Vårdplan enligt fysio- och arbetsterapiprocessen och omvårdnadsprocessen finns hos patienten
Vi
x planerar vård och rehabilitering tillsammans med patienten utifrån individuell och personcentrerad vård
x har alltid tjänstelegitimationen synlig och patienten har alltid rätt att se legitimationen
x sätter upp del- och huvudmål tillsammans med patienten och tvärprofessionellt x planerar åtgärder och frekvens tillsammans med patienten
x använder gemensam checklista vid första besöket - samma för alla professioner x tydliggör patientens delaktighet i dokumentationen
x använder tolk när det behövs
2.5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
All personal är skyldiga inom ramen för sitt yrkesansvar att rapportera avvikelser och risker inom vård- och omsorg.
Händelsen värderas utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet för att det inträffar igen.
Berörd personal och chef ska vidta erforderliga åtgärder. Återkoppling sker till berörda genom särskilda samtal eller exempelvis på arbetsplatsträffar.
Allvarliga händelser som lett till vårdskada eller risk för vårdskada rapporteras vidare till medicinskt ansvariga. Verksamhetschef och medicinskt ansvariga utreder allvarliga händelser och det kan resultera i att riktlinjer eller arbetssätt ändras. Medicinskt
ansvariga, enhetschef eller verksamhetschef har alltid en personlig dialog med patient och/eller närstående vid avvikelser där patient varit direkt inblandad eller vid
synpunkter och anmärkningar på vård och behandling.
Avvikelser i vårdsamverkan och informatonsöverföring rapporteras enligt riktlinjer framtagna tillsammans med Västra Götalandsregionen.
2.6 Klagomål och synpunkter
Alla klagomål och synpunkter som inkommer diarieförs, utreds och hanteras enligt stadens riktlinje.
Återkoppling sker enligt överenskommelse med den enskilde.
2.7 Egenkontroll
x Riskbedömningar gällande trycksår, fall och undernäring följs upp genom Senior alert
x Palliativa vården följs upp genom Svenska palliativregistret
x Hälso- och sjukvårdsmått följs upp i den tredje uppföljningen med en
Kvalitetsrapport inom särskilt boende
x Anmälningar enligt Vårdskada/Lex Maria rapporteras till nämnd och följs upp av verksamhetschef enligt HSL. Åtgärder till följd av anmälan enligt
Vårdskada/Lex Maria samt allvarliga avvikelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada återkopplas till legitimerad personal och används i det systematiska förbättringsarbetet
x Varje år följs och jämförs resultat från register, mätningar och granskningar.
Resultatet återförs till all personal
x Område hälso- och sjukvård följer statistik varje månad om antal inskrivna, vårdtyngd och antal hembesök genom IT- stödet Qlick View (Under och efter införandet av ViGo har man inte kunnat följa statistiken då det nya systemet inte erbjör detta)
x Avvikelser hanteras enligt gällande rutin. Händelseutredningar utförda av MA med förslag på åtgärder har återförts till verksamheten
x Gemensamt introduktionsprogram för nyanställda inom hälso- och sjukvården säkerställer en god och säker hälso- och sjukvård.
x Förskrivare med kompetens finns för hjälpmedel och läkemedelsnära produkter såsom inkontinens-, diabetes- och nutritions- produkter
x Loggranskning av journalsystemet sker med regelbundenhet i avsikt att säkra sekretessen
x Verksamheten har granskat/kontrollerat läkemedelshanteringen x Elektronisk hantering av delegeringar har införts inom äldreomsorgen x Uppföljning av synpunkter/avvikelser har skett på ledningsgruppsnivå x Mätning av vårdrelaterade infektioner samt antibiotikaanvändning genom
Svenska HALT har genomförts på särskilt boende
x Närståendeenkäterna på Hospice och inom ASIH visar på en hög nöjdhet och har så gjort under ett antal år
x Mätning av följsamhet avseende hygienrutiner görs via självskattning MAR har under året granskat:
x Kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi
x Enhetschefer (inom rehabilitering) och deras följsamhet till föreslagna förbättringsåtgärder
x Enhetschefer (inom särskilt boende och daglig verksamhet) och deras kunskap om grundutrustning
MAS har under året granskat:
x Läkemedelshantering hos den enskilde
x Läkemedelshanteringen i de kommunala akutläkemedelsförråden x Antal utfärdade delegeringar.
3 PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten
Samordnad individuell plan (SIP) ska vara ett implementerat arbetsverktyg Medicinskt ansvariga har haft genomgång av materialet SIP hämtat från hemsidan
"Kommun och sjukvård i samverkan"- Göteborgsområdet. Information har lämnats till ledningsgruppen inom området samt på arbetsplatsträffar inom särskilt boende, ordinärt boende och rehabenheten.
Enhetschefer inom IFO-FH har tagit fram en implementeringsplan för hur användandet av SIP ska öka inom sektorn.
Arbetsverktyget har även diskuterats och samverkats i äldregrupp och i NOSAM.
Särskilt fokus har lagts på vårdplaneringsteamet då det beslutats att SIP-
sjuksköterskorna från Närhälsan ska delta på kommunens möte för planering av aktuella patienter.
Skapa förutsättningar för införandet av valfrihet inom hemtjänst (LOV)
I och med att LOV inom hemtjänst infördes den 3 april 2018 har hälso- och sjukvården behövt anpassa sitt arbetssätt. En process med tillhörande lokala rutiner för hanteringen av beställning, kontroll och fakturering av hälso- och sjukvårdsåtgärder togs fram.
Hemsjukvården lägger nu tidssatta beställningar till hemtjänsten för ordinerade och delegerade och hälso- och sjukvårdsåtgärder . Tiden sätts utifrån en stadengemensam schablon. Varje enskild beställning görs manuellt då integreration saknas mellan de digitala systemen. Lokala anpassningar av befintliga rutiner har gjorts för att säkerställa patientssäkerheten mellan hemsjukvård och utförare av hemtjänst. Detta ska leda till ett tryggt, säkert och kostnadseffektivt arbetssätt.
Möte är planerat i början av 2019 med samtliga utförare av hemtjänst i stadsdelen för att utveckla samverkan mellan kommunens hälso- och sjukvård och privata aktörer.
Gemensamt utbildningskoncept som är framtaget över staden kring läkemedelshantering och förflyttning erbjuds
Stadsdelens har erbjudit utbildningar i både läkemedelshantering och förflyttning löpande under året. All legitimerad personal har fått utbildning i delgeringsmodulen i Treserva inför införandet av digital hantering av delegeringar.
Införande av nytt verksamhetssystem ViGo under hösten 2018
Göteborgs Stad har beslutat att införa ett nytt verksamhetssystem, (ViGo) för hemsjukvården. Hemsjukvården i Örgryte-Härlanda påbörjade implementeringen i september. Samtliga medarbetare har genomgått utbildning i systemet. Stadsdelen förberedde även ett mobilt arbetssätt genom inköp av telefoner som skulle främja detta.
Vid införandet upptäcktes flera bister i ViGo, med flera patientsäkerhetsrisker. Åtgärder för att minimera riskerna har bland annat varit att personal har uppmanats att rapportera brister till centrala projektledningen. Hälso-och sjukvården har egna utsedda lokala verksamhetsstöd och dessa har haft kontinuerlig information och utbildning till
personal. Flera lokala anvisningar har också tagits fram. Systemet har visat sig innehålla flera teknik- och funktionsbrister vilket riskerar patientsäkerheten. Medicinskt ansvariga samt verksamhetschef för hälso- och sjukvård har vid flera tillfällen och i olika forum lyft de stora risker som systemet innebär. Riskanalyser utfördes inför införandet av systemet, se avsnitt 3.1
Riktlinjer
Riktlinjer fastställda av MA revideras regelbundet och publiceras på Intranätet under styrande dokument. En del riktlinjer är gemensamma för staden och en del dokument är
specifika för stadsdelen. Implementering sker i samverkan med berörda chefer i olika forum.
Höja kompetensen kring avvikelseprocessen
Utbildning av medarbetare och enhetschef i avvikelseprocessen har genomförts.
Verksamhetsutvecklare och metodutvecklare inom IFO-FH har tagit fram ett utbildningsmaterial i avvikelseprocessen som ska användas av enhetschefer och medarbetare.
Implementera arbetssätt så att kraven i den nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård följs
Samarbete mellan vårdplaneringsteamet och Närhälsans SIP-sköterskor Attraktiv arbetsplats genom rekrytering och bemanning
Gemensam introduktion för legitimerade personal finns och används över staden Medverka på olika yrkesmässor som vänder sig till både studerande och
yrkesverksamma
”Nollvision” gällande begränsningsåtgärder inom demensvården
Öka kompetensen kring demensvård utan tvång och begränsningar. Ett projekt kring Nollvision är uppstartat i stadsdelen där demensteamet och legitimerad personal är representerade.
Tvångsåtgärder ska inte förekomma inom IFO-FH
Utbildningsmaterial i tvångs och begränsningsåtgärder är framtaget av metodutvecklare inom IFO-FH och enhetschefer och medarbetare har deltagit i utbildning.
"Trygg och säker inflyttning" på äldreboende genom samarbete inom sektorn Presentation av riktlinjen kring Trygg och säker inflytt på gemensam planeringsdag för legitimerad personal äldreboende har skett under våren 2018. Personalen fick arbeta i grupp där lokal rutin arbetades fram.
Interprofessionell teamsamverkan inom Hälso- och sjukvården och även inom sektor Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård (ÄO/HS) med fokus på personcentrerad vård och omsorg har under året följts upp av enhetschefer inom området tillsammans med teamen på respektive äldreboende.
Checklista framtagen för sjuksköterskor på äldreboendena att använda som stöd vid inflytt.
Medarbetare rehabenheten har genomgått utbildningar i BPSD och Demens ABC.
Utveckla teamsamverkan utifrån personcentrerat arbetssätt
Demensteamet samt medarbetare med fördjupad kunskap inom personcentrerad vård deltar i projektet kring Nollvision. Uppstartmöte var i oktober 2018.
Implementeringen av de samverkansrutiner som tagits fram ser olika ut inom olika funktionsområden. Utifrån personcentrerad vård och omsorg har man kommit längre inom äldreboende, dock finns förbättringsområden inom vissa hemtjänstlag samt BmSS.
Samverkansmöten fungerar inom social resurs och även på de flesta äldreboende. Inom hemtjänsten behövs fortsatt utveckling. Inom BmSS behöver samverkan stärkas. Det har varit svårt att få till en bra struktur bland annat på grund av de begränsade resurserna av arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut inom Hälso- och sjukvården med inriktning mot IFO-FH.
Under föregående års projekt "Trygg och aktiv hemgång" haft flera uppföljningsmöten där hela processen följts upp, vilket har gynnat hela hemsjukvården.
Riktlinje för riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonal ska fortlöpande bedöma enligt gällande rutin om det finns risk för att patienter drabbas av skada. Varje bedömning och beslut om åtgärd ska vara ett ställningstagande utifrån patientens förutsättningar. För att kunna göra en korrekt bedömning krävs en analys. Den kliniska bedömningen ska kompletteras med validerade bedömningsinstrument.
Medicintekniska produkter
MAR håller återkommande information om hantering och ansvar gällande
medicintekniska produkter och grundutrustning för enhetschefer och hjälpmedelsombud inom båda sektorerna.
Läkemedelshantering och delegering
MAS har återkommande dialog och information angående läkemedelshantering och delegering för chefer och personal.
På vissa BmSS inom IFO-FH finns medarbetare med ett särskilt ansvar för läkemedel på boendet som har regelbunden kontakt och uppföljning med PAS.
Rutin finns för kontrollräkning av narkotikaklassad medicin. Vid behov tas särskild handlingsplan fram för att säkerställa läkemedelshanteringen.
Basala hygienrutiner
MAS har under året drivit hygienarbetet i ledningsgrupperna och deltagit på APT. MAS har hållit i hygienombudsträffar tillsammans med hygienansvarig sjuksköterska från SU.
Inom IFO-FH finns hygienombud i de verksamheter där det föreligger behov av en sådan. Arbetskläder köps in till de verksamheter där det förekommer nära
omsorgsarbete.
Medarbetare inom IFO-FH har deltagit i utbildning "Hygienkörkort" för kommunal vård och omsorg.
ASIH
ASIH har arbetat med en strukturerad modell för personcentrerad vård som kallas 6S.
Där ingår sex fokusområden som lyfts fram: Självbild, Självbestämmande, Sociala relationer, Symtomlindring, Sammanhang, Strategier. Arbete i ASIH har fokus kring patient och anhöriga och har ett personcentrerat arbetssätt.
Arbete fortgår med att få till stånd ett bättre samarbete med hemtjänsten i alla de tre stadsdelar där ASIH bedrivs.
Säker informationsöverföring mellan hälso- och sjukvård och IFO/FH
I inflyttningsprocessen till BmSS finns rutin framtagen som är samverkad med hälso- och sjukvården, vad gäller informationsöverföring mellan boendet och hälso- och sjukvårdspersonal.
3.1 Riskanalys Avvikelse
Matrisen från Socialstyrelsens handbok för patientsäkerhetsarbete "Riskanalys- &
händelseanalys" används vid avvikelseutredningar. Internkontroll resulterar i prioriterade åtgärder. Riskanalys görs också utifrån rutin för utvärdering och
uppföljning av personligt förskrivna hjälpmedel, där analys av risk för tillbud/skada, vid användande och hantering av hjälpmedlet ingår som en del.
Riskanalyser sker i arbetet med avvikelser, kvalitetsregistret Senior Alert,
Palliativregistret och i viss mån även med BPSD samt vid verksamhetsförändringar.
Inför verksamhetsförändringar
Vid förändringar i SoL- och LSS-verksamheter t.ex vid nybyggnationer av boende så efterfrågas MAs kompetens i liten omfattning, vilket kan leda till att patientsäkerheten inte alltid beaktas fullt ut. MA ska ses som ett stöd till verksamheterna och ta del av riskanalyser.
ViGo
Riskanalys utifrån patientsäkerhet genomfördes före införandet av det nya
verksamhetssystem hösten 2018. Risker identifierades och framfördes till Centrala projektledningen.
Kvalitetsregister
Stadsdelen arbetar med att registrera i tre nationella kvalitetsregistren:
x Svenska palliativregistret syftar till att säkerställa den palliativa vården
x BPSD (beteende och psykiska symtom vid demens) syftar till att kvalitetssäkra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom
x Senior Alert erbjuds alla, där risk finns inom område fall, nutrition och trycksår Målet med statistikuppgifterna från nationella kvalitetsregister är att identifiera
förbättringsområden både på enhets- och på stadsdelsnivå, vilket ska leda till en kvalitetshöjning för den enskilde.
Individ- och verksamhetsnivå
Att verksamheten inte kan bemanna i tillräckligt hög utsträckning på grund brist på legitimerad personal samt hög konkurrens mellan arbetsgivare innebär en
patientsäkerhetsrisk då det leder till kompetensbrist och en ökad belastning för medarbetare.
Risker finns att vård inte blir korrekt utförd eller missas då bristande kompetens
föreligger även inom andra yrkesgrupper hos utförare av SoL och LSS-insatser. Detta, i sin tur, leder till patientsäkerhetsrisker och en ökad belastning på den legitimerade personalen. De kan inte ordinera/delegera och får därför utföra åtgärder själva.
Dessutom behöver de lägga mer tid på handledning och utbildning.
Det är stor risk för ytterligare ökning av belastning på den kommunal hälso- och
sjukvården kommande år då slutenvården planerar aför rbetssätt som leder till att alltfler patienter vårdas hemma istället för på sjukhus.
Vid datahaveri finns risk att medarbetaren inte kommer åt nödvändig information för att kunna hantera sitt uppdrag, vilket i sin tur kan leda till att patienten får felaktig insats eller ingen insats alls.
3.2 Utredning av händelser - vårdskador
En vårdskadeutredning/Lex Maria har skickats till Inspektionen för vård och omsorg(
IVO). Patienten fick en infektion på grund av sjuksköterskans handhavande vid nålstick.
Utbildning till alla sjuksköterskor gavs i hantering av denna typ av sjukvårdsåtgärd.
3.3 Informationssäkerhet ViGo
Det finns stora risker med det nya verksamhetssystemet ViGo. Framförallt anger flertalet legitimerade att det är svårt att hitta viktig information i systemet. Det råder fortfarande, efter två månaders arbete i systemet osäkerhet om var man ska
dokumentera och det är lätt att göra fel.
Informationspärm hemsjukvård
Ett gemensamt arbete har gjorts i staden med en gemensam rutin för
informationspärmar Hälso-och sjukvård, dess innehåll och struktur. Det har lett fram till att det under våren 2019 kommer finnas en stadenövergripande informationspärm för hemsjukvård.
Informationsöverföring mellan vårdgivare
Utbildning för legitimerad personal i SAMSA, för att säkerställa informationsöverföringen mellan vårdgivare.
4 RESULTAT OCH ANALYS
4.1 Egenkontroll
4.1.1 Resultat
Loggranskning av tidigare dokumentationssystem har inte visat på några brister.
Kontrollräkning av narkotiska preparat sker kontinuerligt. Men då det finns ett ökat svinn i verksamheten, har särskilda handlingsplaner tagits fram där legitimerad personal ökat antalet kontroller som kan ske alltifrån flera gånger per dag till mer sällan.
4.1.2 Analys ViGo
Göteborgs stad har upphandlat ett nytt journalsystem, ViGo, för den kommunala hälso- och sjukvården som ersätter det befintliga journalsystemet Medidoc. ViGo består av tre delar: journal, planeringskalender och mobil enhet.
Införandet av ViGo innebar förutom ett nytt IT-system, även nytt arbetssätt och dokumentationssätt. Den legitimerade personalen ska dokumentera med hjälp av det nationella fackspråket ICF (klassifikation av funktions-hinder och tillstånd samt hälsa) och KVÅ (klassifikation av vårdåtgärder) vilket är nytt i Göteborgs Stad.
SDF ÖrgryteHärlanda var tillsammans med Östra Göteborg först ut i breddinförandet av ViGo. Flera patientssäkerhetsrisker hade identifierats i journalsystemet vid piloten i SDF Angered. Felen skulle varit rättade inför breddinförandet men de kvarstår. Det finns ett stort utrymme för den legitimerade personalen att själva försöka förstå var dokumentationen ska föras, vilket innebär svårigheter att hitta viktig patientinformation.
Dessutom kan det finnas mer information på annat ställe i journalen som inte hittas.
Även vid patientbokningar finns uppenbara risker för fel i olika omfattning. Systemet dras även med tekniska brister i journaldelen och mobila enheten.
Riskerna bedöms vara mycket allvarliga. Medicinskt ansvariga och verksamhetschefer för hälso- och sjukvård, har tillsammans med övriga två stadsdelar som har infört ViGo (SDF Angered och Östra Göteborg ) fört fram dessa i olika forum på olika nivåer.
4.2 Avvikelser
4.2.1 Resultat
Totalt har under året 5475 avvikelser rapporterats i avvikelsesystemet. Av dessa var 78 synpunkter/klagomål och 72 rapporterades vara risk för avvikelse. Diagrammen visar de avvikelser som rör hälso- och sjukvård.
Andel avvikelserapporter som bedömts vara allvarliga är; fall 3%, läkemedel 4% och vårdåtgärder 0,5%.
107 avvikelser har inträffat i hälso-och sjukvårdens verksamhet. De omfattar både intern och extern samverkan, läkemedelshantering, dokumentation och utebliven åtgärd.
För avvikelser med Medicintekniska produkter (MTP), så utgör "felaktig användning"
52 % och trasig produkt 38 %.
Basala Hygienrutiner
För att tillgodose de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och beslut är vårdgivare ålagda att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. För att säkerställa den vårdhygieniska standarden behöver eventuella brister inom viktiga vårdhygieniska områden identifieras. Verksamheten kan i många fall själv arbeta med förbättringar, men i vissa fall kan riktat vårdhygieniskt stöd krävas. Egenkontrollen syftar till att utgöra en enkel och begriplig målbild för berörda chefer samt fungera som stöd för enheternas fortlöpande förbättringsarbete. Egenkontrollen har fokus på centrala och aktuella vårdhygieniska områden och genomförs av ansvarig chef tillsammans med sjuksköterska och enhetens hygienombud. Rekommendationen är att egenkontroll genomförs regelbundet, minst en gång/år. Resultat av egenkontroller och
självskattningar ska på ett strukturerat sätt förljas upp på en enhets- liksom på en aggregerad nivå.
Punktprevalensmätning via Svenska HALT
Svenska HALT är återkommande mätningar av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige med syfte att stödja det förebyggande arbetet inom området. Mätningar gjordes på särskilda boenden i stadsdelen under hösten 2017 liksom 2018.
4.2.2 Analys
Den allmänna uppfattningen är att antalet rapporterade avvikelser har sjunkit 2018. Det är däremot svårt att uttala sig med säkerhet, då systemet för avvikelserapporteringen har förändrats mellan åren. En stor brist i nuvarande system är att legitimerad personal som rapporterar avvikelser inte själva kan följa hur avvikelsen analyseras. Det är också svårt att utläsa om analyserna är genomförda i samverkan mellan chef och legitimerad
personal.
Följsamheten till avvikelserutinen behöver öka. Avvikelser som bedöms med allvarlighetsgrad 3 eller 4 ska vidarebefordras till medicinskt ansvariga för ställningstagande för vidare utredning, vilket inte alltid sker.
Flera felaktiga val av sökord försvårar analysen och 26 % av avvikelserna är inte
avslutade i systemet av enhetschef, vilket talar för att kunskapen hos enhetschefer måste öka hur systemet ska användas.
Kunskapen om hur MTP ska hanteras behöver öka.
4.3 Klagomål och synpunkter
Statistik på inkomna ärenden till patientnämnden under 2018
Patientnämnden har tagit emot fem synpunkter gällande kommunal hälso- och sjukvård i SDF Örgryte -Härlanda för perioden 20180101 till 20181219. Nedan finns
specification kring klagomålens huvudproblem samt vad ärendena handlade om.
Huvudproblem:
x Vård och behandling 1 x Omvårdnad 1
x Kommunikation 2 x Ekonomi 1
Totalsumma Fem Ärendemening:
x Synpunkt på behandlingsförändring.
x Synpunkt på brister i omvårdnad.
x Ej lyssnad till
x Synpunkter på bedömning och att patienten inte får kvarstanna på hospice.
x Synpunkter på upplevd vårdskada.
4.4 Händelser och vårdskador
Den kommunala hälso- och sjukvården bygger på att många hälso- och
sjukvårdsåtgärder utförs av omsorgspersonal. Utförandet av en ordinerad eller delegerad uppgift är beroende av att utföraren tar ansvar för uppgiften. För att säkerställa hälso- och sjukvårdsåtgärderna är det viktigt att informationsöverföringen mellan legitimerad personal och omsorgspersonal är tydlig och når alla berörda. Enhetschefen för
omsorgspersonalen har också en viktig uppgift i att leda och fördela arbetet.
Många bedömningar görs på telefon, då omsorgspersonal kontaktar legitimerad personal vid förändringar av hälsotillstånd. För att säkerställa bedömningen krävs ett strukturerat arbetssätt. Användningen av SBAR behöver öka. SBAR är ett instrument som staden beslutat ska användas, för att kommunicera strukturerat för att minska risken för missförstånd eller att viktig information glöms bort.
4.5 Riskanalys
Riskanalysen av det nya dokumentationssystemet ViGo gjordes utan att verksamheten hade sett systemet i sin helhet. Då var redan beslutet fattat att systemet skulle införas.
Det visade sig vid införandet i stadsdelen att systemet innehåller både buggar och funktionsbrister. Systemet är svårt att lära sig och det blir lätt fel när användarna dokumenterar, då information kan hamna på olika ställen. Detta försvårar spårbarheten och det är svårt att hitta information och följa vårdprocessen på ett sammanhängande och enhetligt sätt. Piloten i annan stadsdel som föregick införandet analyserades inte i den omfattning som skulle varit önskvärd för att skjuta på införandet.Risker
identifierades och framfördes till Centrala projektledningen.
Kvalitetsregister Palliativa registret har inte fungerat under året vilket har gjort att det har varit svårt att följa resultatet löpande. Arbetet med senior alert har tappat fart under andra delen av året då ett stort fokus i verksamheten har varit övergång och
implementering av det nya verksamhetssystemet.
4.6 Övriga resultat och analyser Resultat från Svenska Palliativregistret
Verksamheterna behöver arbeta mer med smärtskattningar och göra
munhälsobedömningar. Alla verksamheter har mycket god framförhållning vad gäller trycksårsprevention.
Hemsjukvård ordinärt boende har nästa identiska värden som ASIH nedan.
.
ASIH
Särskilt boende för äldre behöver förbättra arbetet med att nå upp till målvärdet för brytpunktssamtal och att smärtskattningar utförs mera frekvent.
Kålltorps Hospice ligger högt vad gäller alla målvärden förutom trycksår
Stadsrevisionens granskning av läkemedelshantering
Stadsrevisionen har granskat Örgryte-Härlandas stadsdelsnämnds läkemedelshantering vid boenden med särskild service (BmSS). De boende har i varierad utsträckning behov av hjälp i sin vardag, bland annat vad gäller läkemedelshantering.
Syftet med granskningen är att bedöma om nämnden har en ändamålsenlig
läkemedelshantering med en tillräcklig intern styrning och kontroll som säkerställer att läkemedel hanteras enligt gällande lag, föreskrifter och riktlinjer. Med ändamålsenlig avses i denna granskning att:
x dokumentationen i patientjournalen är fullständig x delegation av läkemedelshantering följer riktlinjerna
x förvaring och kassation av läkemedel sker på ett korrekt sätt.
Stadsrevisionen har slumpmässigt valt ut två boenden i Örgryte-Härlanda där
patienterna har ett ansvarsövertag för läkemedel. De har granskat tio journaler gällande de delar som rör läkemedel under maj månad 2018. De har även granskat delegationer av den omsorgspersonal som arbetade under maj månad på respektive boende.
Därutöver har de genomfört dokumentstudier samt intervjuat boendecheferna, patientansvarig sjuksköterska och ansvarig enhetschef inom hälso- och sjukvården.
Brister har framkommit när det gäller läkemedelshanteringen inom BmSS. Följande rekommendationer ges för att kommma till rätta med dessa brister:
Stadsrevisionen rekommenderar Örgryte-Härlanda att säkerställa att journalföringen sker i enlighet med gällande föreskrifter och stadens riktlinjer.
Stadsrevisionen rekommenderar att Örgryte-Härlanda ska säkerställa att delegering sker i enlighet med gällande föreskrifter och stadens riktlinjer.
Stadsrevisionen rekommenderar att genomföra och dokumentera egenkontroller och uppföljning av läkemedelshanteringen för att säkerställa följsamheten mot gällande föreskrifter och stadens riktlinjer.
Resultat från MAR enkät till arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster (kvalitetsindikatorer för arbetsterapi och fysioterapi)
Arbetsterapi och fysioterapi i den kommunala hälso- och sjukvården följs genom kvalitetsindikatorer så att:
x patienterna får rehabilitering och habilitering av god kvalitet x riktlinjer och rutiner följs
x ett evidensbaserat och strukturerat arbetssätt utvecklas
Årets enkät till arbetsterapeuter(AT) och fysioterapeuter/sjukgymnaster (FT/SG)i Göteborg stad innehöll frågor om bedömning, arbetet kring nutrition och
måltidssituation.
För stadsdelen är det positivt att andelen AT och FT/SG instämmer helt att de arbetar utifrån riktlinjen för nutrition som ökar för varje år. Fortfarande behöver kunskaper om varandras yrkeskompetens öka ytterligare.
Resultatet visar att användandet av bedömningsinstrument har minskat från föregående år, även om Örgryte-Härlandas(ÖH) siffror för 2018 liksom tidigare, ligger avsevärt högre än övriga staden. Det som framkom är att användingen av strukturerad
bedömning (utan bedömningsinstrument) behöver öka även i ÖH. En strukturerad bedömning som kan följas upp över tid kan nästan värderas som användning av
bedömningsinstrument. Bedömningsinstrument är inte alltid relevant att använda, till exempel för svårt sjuka och patienter med svår kognitiv svikt där andra hälsotillstånd än den kognitiva svikten ska bedömas. Resultatet har presenterats för verksamhetens rehabenhet.
Resultatet från enkät till enhetschefer för rehabilitering och deras följsamhet till föreslagna förbättringsåtgärder
I år fick även alla enhetschefer för AT och FT/SG i Göteborgs Stad en enkät då resultatet från tidigare mätningar under flera år visat på ett antal förbättringsområden.
Syftet med enkäten var att följa upp hur verksamheten har arbetat med, eller planerar att arbeta med, de av MAR föreslagna förbättringsområdena. ÖH är en av de stadsdelar som har arbetat med flera förbättringsområden. Fokus har legat på att ytterligare öka användningen av bedömningsinstrument, följa rutiner om att utföra riskbedömningar vid trygg och aktiv hemgång samt vid inflytt på särskilt boende. Workshops har också anordnats för öka följsamhet till att upprätta vårdplaner som följer den enskilde.
Resultatet för hela staden visar att verksamheterna har inkluderat förbättringsområdena i sitt utvecklingsarbete, men trots detta kan vi inte se någon förbättring av stadens totala resultat. Detta är någonting som verksamheterna behöver reflektera över.
För rapporten i sin helhet se bilaga.
Resultat från MAR, enkät till enhetschefer (inom SÄBO / BmSS / daglig verksamhet ) och deras kunskap om grundutrustning
Det finns en gemensam riktlinje inom Göteborgs Stad att biståndsbedömt särskilt boende och daglig verksamhet ska ha en grundutrustning av hjälpmedel som gör att miljön motsvarar behoven hos dem som vistas där. Enhetschefen har ansvar för att verksamheten har den grundutrustning som krävs samt att hanteringen sker säkert.
MAR i Göteborg sände enkät till alla stadens berörda verksamheter i syfte att
kvalitetssäkra hanteringen av grundutrustning för att hitta förbättringsområden. Det var 17 enhetschefer i stadsdelen ÖH som besvarade enkäten.
Enkäten innehöll frågor om; utbildning, rengöring, bedömning, utprovning och utlämning, kontroll och bruksanvisning, underhåll, samt märkning och registrering.
Resultat för ÖH:
Vad gäller utbildning känner merparten av enhetscheferna i stadsdelen till att de är ansvariga för att medarbetarna får utbildning på den grundutrustning som används.
Resultatet är sämre vad gäller rengöring av grundutrustning.Enbart en tredjedel svarar att de har skriftliga rutiner. Detta måste förbättras med tanke på basala hygienrutiner som alla medarbetare ska ha kännedom om. Det är färre enhetschefer i ÖH än i övriga Göteborg som är säkra på hur ofta vardaglig kontroll ska utföras. Det är allvarligt att en fjärdedel svarar att det räcker att kontrollera grundutrustningen en gång/dag då det ska ske inför varje användning. I ÖH är det färre hjälpmedelsombud som har ett skriftligt uppdrag än i övriga stadsdelar. Det kan göra att ombudsrollen blir otydlig både för medarbetare och chef samt att uppgifterna som hjälpmedelsombud blir otydlig . För rapporten i sin helhet se bilaga.
Resultat från MAS granskning av enskildas läkemedelsskåp i ordinärt boende För att få en uppfattning om hur riktlinjerna för läkemedelshanteringen följs granskades 25 läkemedelsskåp av medicinskt ansvariga sjuksköterskor i varje stadsdel. Totalt granskades 247 skåp i de tio stadsdelarna. Samtliga stadsdelar ska använda de i staden fastställda gemensamma blanketter och signeringslistor enligt riktlinje för
läkemedelshantering. Förutsättningar för läkemedelshanteringen i enskild patients
läkemedelsskåp varierar mellan olika enheter och stadsdelar.
Resultatet av granskningen är positiv. Det är ordning och reda i skåpen och resultatet påvisar att riktlinjer och rutiner följs i de allra flesta fall. Det finns dock, som alltid förbättringspotential. Signaturförtydligande saknades i flera läkemedelspärmar och där de fanns var flera väldigt gamla eller dåligt ifyllda. Alla enheter utom två avdelningar på ett boende har infört Läkemedelspärmar enligt rutin. Detta åtgärdas under hösten.
Det förvaras små mängder Kontrolläkemedel i patientens skåp, vilket är positivt.
Sjuksköterskorna har kontrollräknat enligt rutin, med det brister hos
omvårdnadspersonal. Dosetterna har minskat i antal, vilket är ett osäkert system, med behöver ibland användas när det inte går att lösa på annat sätt.
Resultat från MAS kontroll av antal delegeringar på varje enskild sjuksköterska i ordinärt och särskilt boende
I kontrollen framkommer att det är en ojämn fördelningen av delegeringar mellan sjuksköterskor. Enhetschefen har fått i uppdrag att arbeta med frågan. Nationella
rekommendationen är ca 25-30 per sjuksköterska och i kontrollen finns ett spann mellan 0-61 st delegeringar per sjuksköterska. Totalt var det 39 sjuksköterskor som ingick i kontrollen. 16 st hade färre än 20 st delegeringar, 12 st låg inom spannet 20-40 delegeringar och 10 st hade fler än 40 delegerade under sig.
5 MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR
Mål: Utveckla och stärka samverkan med övriga vårdgivare
Strategi: Fortsatt arbete i NOSAM där äldregruppen och gruppen för "Mitt i livet"/Psykiatri har stärkts genom nytt arbetssätt och struktur.
Mål: Mer effektiv och systematisk avvikelsehantering
Strategi: Utbildning av medarbetare och chefer, Översyn av och en ökad följsamhet till avvikelseprocessen
Mål: Öka och förbättra informationsflöde mellan hälso- och sjukvården och utförare av hemtjänst
Strategi: Översyn av och en ökad följsamhet till LOV-processen
Mål: Vårdkedjan ska förbättras för alla som har kommunal hälso- och sjukvård Strategi: Vårdplaneringsteamet som är navet för vårdsamverkan på individnivå kommer från och med 2019 även arbeta mot sektor IFO/FH
Mål: Att ha säkerställd kompetens inom hela verksamheten
Strategi: Arbeta för och med att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Arbeta aktivt med kompetensmodellen. Erbjuda relevanta utbildningar för baspersonal.
Mål: Minska vårdskador
Strategi: Krav på förskrivarkompetens för all legitimerad personal. Arbeta aktivt med kompetensmodellen. Implementera årshjul för systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Fortsatt arbete med och utbildning i HIFE. Återuppta aktivt arbete med Senior alert.
Mål: Bibehålla och utveckla kvaliteten av god vård i livets slut
Strategi: Kompetensförstärkande insatser inom hela verksamheten. Öka kunskapen om dokumentation och registrering i palliativregistret. Öka fokus på resultaten i
palliativregistret genom att ta upp det regelbundet på APT och verksamhetsmöte Mål: Att ha en god och säker vård utan tvångs- och begränsningsåtgärder
Strategi: Arbeta med projekt Nollvision. Fortsatt arbete med att öka kunskapen inom IFO/FH utifrån att minska tvångs- och begränsningsåtgärder.
Mål: Säkerställd läkemedelshantering inom BmSS
Strategi: Kompetenssatsning inom området. Skapa fler samarbetsytor mellan hälso- och sjukvården och IFO/FH
