6. Resultat och analys
8.2 Övriga slutsatser
• Att komma upp till ljudnivå B på den delen av ljudindikatorn som behandlar buller från trafik ses som möjligt utan större åtgärder. Vid särskilt utsatta områden där bullret överskrider 60 dB är det möjligt att åtgärder måste tas i beaktning. Denna studie visar dock att styv isolering ger sämre möjlighet till att påverka ljudreduktionen.
• För att uppnå betyget guld krävs noggrann projektering samt samverkan med brukare av lokalen för att se till att brukare vet hur byggnaden fungerar och kan uppnå önskat inomhusklimat, då vissa lösningar kan kräva viss förkunskap och manuella
regleringar.
• Metoden som använts i rapporten det vill säga att med hjälp av en fiktiv byggnad jämföra byggnadsdelar med varandra kan användas för att analysera fler indikatorer inom Miljöbyggnad 3.0 i vidare studier.
42
Referenser
BostadVästerås. (den 24 02 2020). Bostad Västerås. Hämtat från Bygg energieffektivt: https://www.bostadvasteras.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=f538a288 -8704-4b7c-bb81-1151e43cb246
Boverket. (den 23 11 2016). BEN 1. Hämtat från BFS 2016:12:
https://rinfo.boverket.se/BEN/PDF/BFS2016-12-BEN-1-r%C3%A4ttelseblad.pdf Boverket. (den 24 04 2017). Boverket. Hämtat från Ljudklassning:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/bullerskydd/ljudklassning/
Boverket. (den 30 01 2019). Dagsljus. Hämtat från Dagsljus:
https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/ljussolljus/dagsljus/ Boverket. (2019). Fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2019. Boverket.
Boverket. (den 23 03 2020). Hämtat från Boverket (2017). Energikrav:
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/
Boverket. (den 23 03 2020). Hämtat från Verktyg för att beräkna byggnaders
energianvändning: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om- byggande/boverkets-byggregler/energihushallning/byggnadens-energianvandning-baserad-pa-berakning/verktyg-for-att-berakna-byggnaders-energianvandning/ Boverket. (u.d.). Åtgärder mot radon i bostäder. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/atgarder-mot-radon-i-bostader.pdf
Bygga-Bo-Dialogen. (2020). https://www.alltombostad.se/. Hämtat från
https://www.alltombostad.se/byggabodialogen-23404/nyhet-files/11_OmByggaBo.pdf Byggtjänst, S. (den 24 02 2020). Svensk byggtjänst. Hämtat från En introduktion till
miljöcertifiering: https://www.sgbc.se/app/uploads/2019/05/Program-SGBC-2019-2023.pdf
Bülow-Hübe, H. (u.d.). Fönsterfysik och energitransport. Avd f Energi och ByggnadsDesign, LTH.
Catarina Warfvinge, Å. W. (den 17 09 2015). www.sgbc.se. Hämtat från Sweden Green Building Council: https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Metodik-vers-170915.pdf
Dahlblom, C. W. (2010). Projektering av VVS-installationer. Lund: Studentlitteratur AB. Ekstrand-Tobin, A., & Olsson-Jonsson, A. (den 30 12 2011). energy.extweb.sp.se. (SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) Hämtat från Fönster Fukt & Innemiljö: https://energy.extweb.sp.se/ffi/fakta_fonster.asp
Exergi, Stockholm. (u.d.). Stockholm Exergi. Hämtat från Underlag för miljöklassning av byggnader: https://www.stockholmexergi.se/om-stockholm-exergi/miljo-och-hallbarhet/underlag-for-miljoklassning-av-byggnader/
Folkhälsomyndigheten. (den 21 12 2017). Dagsljusets påverkar människors hälsa och
dygnsrytm. Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2017/december/dagsljuset-paverkar-manniskors-halsa-och-dygnsrytm/
43
Gustavsson, K. S. (2019). Forsknings-metodik för ingenjörer och andra problemlösare. Studentlitteratur.
Hansson, S. O. (2007). Konsten att vara vetenskaplig. Stockholm: Instutitionen för filosofi och teknikhistoria, KTH.
Khodayari, R. (den 10 Juni 2019). Energiföretagen. Hämtat från Tillförd energi: https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/tillford-energi/
Marie-Claude Dubois, P. (10 2017). Good daylighting and low energy use in multi-family
dwellings. Malmö: MKB Greenhouse, Malmö. Hämtat från
https://www.e2b2.se/library/3531/slutrapport_dagsljuskrav_i_miljocertifierade_byggn ader.pdf
Naturvårdsverket. (den 20 augusti 2019). Naturvårdsverket. Hämtat från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/Miljomalssystemets-historia/
Persson, B.-Å. (2013-11-15). Tillämpad byggnadsfysik. Studentlitteratur AB. Petersson, K. N. (2015). Dagsljus i Miljöbyggnad. Gävle.
Pilkington. (2018). Glasfakta 2018. Hämtat från Pilkington: https://www.pilkington.com/-/media/pilkington/site-content/sweden/glasfakta/glasfakta-2018-se.pdf
radonförening, S. (u.d.). Svensk radonförening. Hämtat från Om radon: https://www.svenskradonforening.se/om-radon/
start.stockholm. (2020). Hämtat från http://miljobarometern.stockholm.se/:
http://stockholm.2d.bullerkarta.se/
Strandberg, B. (2014). Bygga Hus. Lund: Studentlitteratur.
Strålsäkerhetsmyndigheten. (u.d.). Strålsäkerhetsmyndigheten. Hämtat från Radon: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/
Sweden Green Building Council . (u.d.). www.sgbc.se. Hämtat från Miljöbyggnad-3.0-Metodik: https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Metodik-vers-170915.pdf
Sweden Green Building Council. (den 24 02 2020). sgbc. Hämtat från Program för 2019-2023: https://www.sgbc.se/app/uploads/2019/05/Program-SGBC-2019-2023.pdf Swedish Green Building Council. (den 15 09 17). Miljöbyggnad 3.0 Nyproduktion. Hämtat
från https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Nyproduktion-vers-170915.pdf
Swedish Green Building Council. (u.d.). Swedish Green Building Council. Hämtat från www.sgbc.se: https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/vad-ar-miljobyggnad/ Swedish Green Building Council. (u.d.). www.sgbc.se. Hämtat från Swedish Green Building
Council: https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/vad-ar-miljobyggnad/ Sveriges miljömål. (u.d.). www.Sverigesmiljömål.se. Hämtat från
http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/
TMF. (u.d.). Hämtat från TMF Energi: https://www.tmf.se/bransch/teknik--forskning/tmf-energi/
Öman, R. (2014/2015). Solar Heat Gain - trough windows and solar radiations towards
44
Figurer och tabeller
Figur 1. Miljöbyggnads områden och indikatorer. ...6
Figur 2. Två aggregeringsexempel för våningsplan ...7
Figur 3. Aggregeringsexempel från indikatorbetyg till aspektbetyg. ...7
Figur 4. Aggregeringsexempel från aspektbetyg till områdesbetyg ...8
Figur 5. Aggregeringsexempel från områdesbetyg till byggnadsbetyg. ...8
Figur 6. Betygskriterier värmeeffektbehov. Källa. Miljöbyggnad 3.0 bedömningskriterier vid nyproduktion ... 10
Figur 7: BBR krav. Källa BBR avsnitt 9:2 (2011:6) ... 10
Figur 8. Betygskriterier för solvärmelast Källa. Miljöbyggnad 3.0 bedömningskriterier vid nyproduktion ... 10
Figur 9.Principer för värmetransport genom ett treglasfönster visande principerna för ledning, strålning och konvektion (Bülow-Hübe). ... 10
Figur 10. Betygskriterier för årlig energianvändning (Swedish Green Building Council, 17). 11 Figur 11. Betygskriterier för ljudmiljö vid nyproduktion (Swedish Green Building Council, 17). ... 12
Figur 12. Betygskriterier för dagsljusinsläpp (Swedish Green Building Council, 17). ... 13
Figur 13. Inspiration till planlösning. Källa: Andersson och Wahllöf ... 16
Figur 14.Genomskärning av isolerruta med distanslist (Pilkington, 2018). ... 17
Figur 15. Konstruktionsförslag från Isover.se. ... 18
Figur 17: Solinstrålning mot en vertikal yta sommar och vinter mot olika väderstreck. Källa: H Bülow-Hübe. ... 20
45