6. Resultat och analys
5.1 Resultatdiskussion .1 Klimatskalet .1 Klimatskalet
En byggnads totala energianvändning och värmeeffektbehov beror delvis på klimatskalets konstruktion. Trots att väggar och fönster är viktiga komponenter att ta hänsyn till för att producera en byggnad med låg energianvändning så är förbättrade klimatskal inte den enda åtgärd som är möjlig att göras. Som Tabell 12 visar kan den bästa fönster- och
väggkombination endast sänka primärenergitalet med ca 12 %. Även fast detta är en tydlig förbättring så är det inte tillräckligt för att på egen hand förbättra en byggnads betyg i många fall. Denna slutsats bygger då på att sämsta vägg sätts till att tangera BBR-kravet för
primärenergi, det vill säga 85 kWh/m2∙år. Förbättringsandelen förblir dock densamma även om grundnivån motsvarar en annan faktisk energianvändning. Skulle den sämsta
väggkombinationen till exempel tangera silver, skulle en 12 %-ig förbättring motsvara en förbättring till betyg Guld, då skillnaden är 80 % respektive 70 % av BBR-kravet för Silver respektive Guld. Detta kan man se i Fel! Hittar inte referenskälla., där gränserna för betygsnivåerna för energianvändning visas. Där ser man tydligt hur det skiljer tio
procentenheter mellan betygsnivåerna Silver och Guld, vilket då skulle täckas av en 12%-ig förbättring. Värmeeffektbehovet uppvisar samma trend, även fast indikatorbetyget inte bygger på procentuella förbättringar såsom energianvändning, utan istället har faktiska siffernivåer.
Det anmärkningsvärda med dessa resultat är således att det inte enbart går att fokusera på byggnaders klimatskal för att förbättra energianvändningen. Detta gäller främst
flerbostadsbyggnader, där en ökning i väggtjocklek ur flera olika perspektiv är opraktiskt. I dessa byggnader är det ofta fönster och isolerkvalitén som är praktiskt möjlig att variera, något som denna rapport har fokuserat på. Anledningen till att tjockare väggar är opraktiska är att det tillkommer problem med bl.a. bärigheten i stagen som sitter mellan betongskikten i sandwichväggarna då de utsätts för ett stort moment. Är väggarna tjockare kommer även boarean att minskas, vilket bör ses som tämligen negativt. Därför bör andra åtgärder tas hänsyn till före man ämnar göra ytterligare förändringar på klimatskalet än typen som är föreslagen i denna rapport.
Exempel på sådana åtgärder är att minska användning av varmvatten, som ofta är en stor del av energianvändningen. Energieffektiva blandare, individuella mätare m.fl. kan vara åtgärder som minskar detta. Ventilation kan också vara en stor del av en byggnads energianvändning. Det finns även här åtgärder som minskar energianvändningen, till exempel eleffektiva FTX-system, vilket i princip betyder att man tvingas använda sig av EC-fläktar, något som idag är standard vid nybyggnationer av denna typ. En åtgärd som blir mer och mer uppmärksammad i byggbranschen är behovsstyrd ventilation. Tillsammans med ett bättre klimatskal kan dessa åtgärder minska en byggnads energianvändning avsevärt.
35
5.1.2 Solvärmelast och dagsljus
Tabell 15 under 4.2 visar hur betyget solvärmelast skulle påverkas om solavskärmning, i detta fall persienner, skulle tillgodoräknas i betyget solvärmelast. Analysen gjordes för att det i tidigt stadie i rapporten stod klart att höga betyg i solvärmelast och dagsljusinsläpp skulle vara i princip omöjligt att uppnå utan tillgodoräknad solavskärmning. Detta p.g.a. de motsägande egenskaperna indikatorerna innehar, eftersom ljusinsläppet är starkt korrelerat med
solvärmelast. Det här var något som också styrktes i resultatet som kan ses i Tabell 18 under 4.4, där det är tydligt att om solvärmelastens betyg höjs så sänks betyget för dagsljus. Då solvärmetransmittansen minskar så minskar även solljustransmittansen genom fönstren. Att göra noggranna analyser av fönsterstorlekar ter sig därmed vara en god idé när en byggnad ämnas byggas med en högre certifiering i åtanke. Anmärkningsvärt för indikatorn
Solvärmelast är just att den enbart syftar på den negativa effekt som solvärmen har, det vill säga lasten. Utöver den perioden på året då solen värmer byggnaden mer än komfortabelt för brukaren och ett kylbehov finns, så är solvärmen enbart positivt ur ett
energibehovsperspektiv. om solvärmen blockeras från att komma in i byggnaden när den ger negativ effekt, och tillåts komma in då positiv effekt ges, skulle det ur alla relevanta synsätt ge en positiv helhetseffekt på både energianvändning och dagsljusinsläpp. Dagsljusinsläppet skulle teoretiskt kunna bli bättre då ett avsevärt större fönster skulle kunna användas om den negativa solvärmelasten skulle kunna minskas eller bortses ifrån.
Allt detta kan i teorin åstadkommas med solavskärmning, vilket också är en metod som används då större fönsterpartier ämnas användas på en byggnad. Det finns många olika solavskärmningar på marknaden, både fasta som inte ändrar sin position beroende på solens läge och avskärmningar som med sensorer känner av när solen ger ’negativ’ effekt i
byggnaden. Det som har använts i analysen i Tabell 15 under 4.2 är persienner som är inbyggda mellan glasskikten, och de två kolumnerna visar olika vinkel på persiennerna. Att dessa skulle fungera bygger på att brukaren själv justerar persiennerna för att motverka oönskad effekt. Att vrida persiennerna så att sol inte värmer upp rum under de varma månaderna bör dock ligga i brukarens eget intresse, av den enkla anledningen att brukaren inte bör vilja ha en het lägenhet. Med korrekta instruktioner från bostadsförvaltaren hur brukaren kan använda persiennerna för att själv styra inneklimatet bör dessa uppfylla önskad effekt. Detta finns det dock ingen evidens för i denna rapport, men om denna metod fungerar så skulle det vara en enkel och relativt billig lösning.
36
5.1.3 Ljud
Då ljudanalysen i denna rapport inte var lika omfattande som de andra indikatorernas analyser, så återfanns därefter färre noterbara resultat. Det som kan konstateras är dock att fönsterna är viktiga ur ett ljudperspektiv mot trafikbuller. Bättre kvalitet på fönsterna ur detta perspektiv går också ofta hand i hand med ett bättre fönster ur andra indikatorers perspektiv, bortsett från indikatorn dagsljus.
Väggarna som användes i denna rapport var alla relativt lika. Det som varierades var isoleringen, men då alla isoleringar var så kallade styva isoleringar, kunde inga skillnader i ljudreduktion ses. Viktigare här är dock stommaterialets tjocklek, i det här fallet betong.
Trots att åtgärderna inte var så omfattande för att blockera det relativt höga trafikbullret, så kunde goda resultat med ljudreduktionen återfinnas. Hög kvalitet på fönsterna och en tung stomme verkar alltså göra mycket av jobbet vid normala ljudnivåer. Med ett FTX-system så behövs det inte tas hänsyn till genomföringar för ventilationsdon genom klimatskalet, detta skulle annars kunna vara kritiska områden och försämra ljudreduktionen väsentligt.
För att göra en helhetsbedömning av indikatorn ljud krävs konstruktionslösningar för bjälklag och innerväggar samt att installationer måste bestämmas.
5.2 Metoddiskussion
För att inte resultaten skulle bli allt för projektspecifika så har många antaganden gjorts, dessa antaganden är grundade på erfarenhet samt möten med experter och sakkunniga. Detta för att kunna göra studien så generell som möjligt men ändå använda indata som speglar
verkligenheten.
För att studien skulle kunna genomföras krävdes en byggnad, detta skulle kunna vara en verklig byggnad såväl som fiktiv. I detta fall valdes en fiktiv byggnad då det ger möjlighet att anpassa variabler så att resultatet blir jämförbart med andra byggnader. Den fiktiva byggnad som använts som underlag vid simuleringar är baserad på verkliga planlösningar för
flerbostadshus.
De beräkningar och simuleringar som gjorts baseras på rekommenderade metoder i miljöbyggnad och den programvara som använts är även den rekommenderad i miljöbyggnads certifieringsmanual för nyproduktion.
37
5.2.1 Alternativ metod
Det finns diverse alternativa metoder som denna studie hade kunnat blivit genomförd med. I denna studie valdes det till exempel att enbart studera några få typer av fönster och väggar. Hade mer tid och resurser funnits hade denna aspekt kunnat utökas till att jämföra flera olika konstruktionslösningar. Att jämföra olika konstruktioners enkelhet att uppnå indikatorer hade kunnat ge en intressant aspekt till den beställare som står i valet och kvalet kring vilken konstruktionstyp som bör användas på sin byggnad. Valet att endast jämföra sandwichväggar med olika isolering gjordes då en större analys skulle blivit mycket tidskrävande samt att resultatet hade blivit spretigare.
Studien hade också kunnat utföras så att befintliga byggnader studerades istället för den fiktiva modell som här har använts. Detta hade gett en mer riktat studie som hade gett bättre och tydligare resultat för en särskild byggnadstyp. Resultaten hade dock inte blivit lika allmängiltiga som de blev när en fiktiv byggnad utan specifika värden användes.
5.2.2 Studiens validitet
Studiens validitet styrks av det faktum att de i rapporten studerade indikatorerna starkt korrelerar med valet av klimatskal. Den extern validiteten i studien baseras på att endast en fiktiv byggnad har studerats, och antaganden och härledningar utifrån enstaka
stickprovsliknande försök har gjorts. Enbart en uppsättning av värden på indata har också använts i många fall, där det enbart har varierats på en variabel.
Studien kan anses var en kvalitativ samtidigt som kvantitativ, då många olika försök har gjort för att studera några få faktorer. 27 olika fönster och väggkombinationer har jämförts, för att kunna hitta trender som ger svar på frågeställningen. Alltså har en bredd på urvalet av ingående variabler gett en möjlighet till god resultatinsamling som kan ge underlag för en stark validitet i slutsatsen. Studiens reliabilitet kan anses vara god då den använda data har hög instrumentering och kan med enkelhet åter reproduceras och ge samma resultat.
Studiens validitet hade kunnat stärkas genom triangulering, det vill säga att flera olika metoder hade kunnat användas för att undersöka samma sak. Konkret hade det kunnat innebära att verkliga fall studerats, och jämförts med de teoretiska resultaten som finns i denna studie.
38