Värmeeffektbehov och energianvändning

Värmeeffektbehovet och energianvändning, i Tabell 12 kallad Ptot respektive PET är enbart en produkt av förändrade U-värden i och med de olika kombinationerna av fönster och väggar. Den totala effekten och energianvändningen ökar alltså linjärt med Umedel och är därmed direkt korrelerat. Något betyg är inte angett här som i de andra indikatorerna. Detta då för många ingående variabler som inte har med klimatskalet att göra påverkar det totala

värmeeffektbehovet. Istället för att analysera den faktiska siffran för vardera kombinationen bör differensen mellan kombinationerna vara det resultat som ska läggas vikt vid.

Indikatorerna värmeeffektbehov och energianvändning kommer inte att tas med i jämförelsen under rubrik 6.5 Kombinationer av indikatorer, då differensen mellan bästa och sämsta nivå inte skulle förbättra det totala betyget, om till exempel det högsta värdet PET skulle sättas till lägsta tillåtna BBR-krav. För indikatorn energianvändning krävs 20 % lägre PET för att gå från brons till silver. Den största skillnaden mellan högsta och lägsta väggkombination blir 12,5 %, enligt Tabell 12

För värmeeffektbehovet blir resultatet liknande, dock fick fyra kombinationer tillräckligt mycket bättre värden för att kunna gå upp ett betyg. De kombinationerna som fick tillräckligt mycket bättre effekt var de som förbättrade sitt värde med minst 17,6 %. Detta skulle då till exempel motsvara att indikatorn skulle kunna gå från Brons till Silver om basnivån låg precis på Brons.

28

6.2 Solvärmelast

Fel! Hittar inte referenskälla. visar den maximala fönsterarean för hörnrummet med de

olika fönstrens g-värden. Rummets golvarea är 15 m2 och den omslutande väggarean som angränsar till utomhusmiljön är 19 m2. Det fönster som ger den största maximala fönsterarean för respektive indikatorbetyg är de som har lägst g-värde (0,33) och de fönster som ger minst maximal fönsterarea för respektive indikatorbetyg är de som har högst g-värde (0,60). Den korrelationen som ses är att om g-värdet är lågt kan en större fönsterparti användas än vid ett högre g-värde med samma solvärmelast som följd.

För att sedan erhålla ett resulterande betyg för solvärmelast måste fönsterarea bestämmas. Tabell 14 visar betyg för SVL där fönsterarean satts till 1,35 m2 (med karm). Glasarean för fönsterna är då 0,93 m².

I Tabell 17 ses tydligt fördelningen av de betyg fönsterna ger för solvärmelasten, de bästa fönsterna ger betyg Guld, och de sämsta Brons. Inom parentesen i sista kolumnen kan ses vilken den maximala glasarean som är möjlig att använda och samtidigt klara den betygsnivå som är angiven för vartdera fönstret. Denna maximala glasarea kan vara bra att vara medveten om då olika tillverkare har olika standardmått på fönsterna. Fönster 4-6 ger till exempel möjlighet till att använda en avsevärt större glasarea. Vissa tillverkare har fönster som närmare motsvarar denna glasarea, och en större utnyttjandegrad erhålls då.

Tabell 14. Betyg för SVL vid varierade gw-värden. Tabell 13. Maximala fönsterareor vid olika g-värden.

29

Tabell 15. Betyg för SVL vid varierade gsys-värden

.

Noteras bör att den i studien använda metoden inte är en verifierat godkänd metod i Miljöbyggnad, utan är enbart en proposition på hur konflikten mellan solvärmelast och dagsljusinsläpp kan lösas. För att göra en noggrannare analys av solavskärmningens påverkan bör simulering göras på byggnaden, där solavskärmningen kan tas hänsyn till.

6.3 Dagsljus

Bilaga 1 visar resultaten från de simuleringar som gjorts i Velux Daylight Visualizer. Där noggrannheten på mediannätet som har dragits på simuleringarna. Simuleringar har alltså gjort på två rum i vardera änden av huset, nord-östra hörnet samt syd-västra. Resultaten från de två rummen har sammanfogats till en kolumn. De gångerna ett av rummen i samma hörn gav olika värden har det sämsta värdet valts.

Tabell 16. Betyg för dagsljusinsläpp baserat på simuleringar

Resultatet i Tabell 16 tydligt visar ger ingen av fönsterna guldnivå på indikatorn dagsljus. Anledningen till detta är en kombination av för små fönster eller för högt LT-värde.

Fönsternas storlek är dock den variabeln som är rimligast att förändra, då högre LT-värden är svåra att åstadkomma. Dessa resultat visar dock tydligt på konflikten mellan solvärmelast och dagsljus. Storleken som har valts på fönsterna har som kan ses i Tabell 14 tillåtit en variation i betyg Brons-Guld enbart med variation på g-värdet. Den motsvarande effekten med dagsljus kan alltså inte åstadkommas enbart med variation på LT.

30

I Tabell 15 under rubrik 6.2 Solvärmelast visas hur det genom att använda persienner går attminska solvärmelasten, vilket i sin tur ger möjligheten till att använda större fönster utan att sänka betyget. Kan ett större fönster användas kommer även mer dagsljus att tillåtas komma in i rummen. Detta är den enligt resultaten bästa metoden för att få höga eller högsta betyg på både dagsljusinsläpp- och solvärmelast indikatorerna.

6.4 Ljud

I Tabell 17 redovisas de olika klimatskärmarnas sammanvägda ljudreduktionstal, den beräknade ljudnivån inomhus samt vilken ljudklass som uppfylls. Efterklangstiden kan approximeras till 0,4 s i sovrum och 0,8 s i vardagsrum. I Tabell 17 har resultat från beräkningar sammanställtsmed efterklangstiden 0,4 s och 0,8 s.

Tabell 17. Ljudklasser, efterklangstid 0,4 s och 0,8 s

Resultaten som beräkningarna för ljudreduktionen gav ses i Tabell 17 i kolumnen ljudnivå rum 1 och 2. Det sämsta av de två betygen för vardera klimatskalet bör ses som

dimensionerande. Väljs väggtyp 1-3 tillsammans med fönster 1-3 så är det ljudnivån och betyg i rum 1 som ska användas.

Det som kan ses utifrån resultatenär att det endast är en av klimatskalskonstruktionerna som i båda rummen ger minst ljudklass B, vilket är den nivå som eftersöks i fallet där

Miljöbyggnads ljudindikator för Silver och Guld ämnas uppnås. Den relativt stora skillnad i ljudnivå i rummen beror på att väggytan mot utomhusmiljö i rum 1 är väsentligt större, då det är ett hörnrum. Skulle alltså hörnrummen bortses, eller ha annan bättre konstruktion än övriga rum, skulle en högre ljudklass uppnås i parametern buller.

31