• No results found

Tjänstemannen uttrycker att det har blivit renare affärer nu i deras bransch om man jämför med tidigare på 80-talet då det bjöds mycket mer på resor och dylikt. Några påstår även att vissa branscher har en sedvänja där det förekommer mer gåvor och det skall vara mer före-kommande med korruption där, de som nämns är läkemedelsindustrin och byggbranschen.

Informationschefen säger sig även se en förändring överlag med att människor är mer benäg-na att ta vara på sin fritid bättre och hellre spendera den med familjen än att ge den tiden till representation, ”det är nog lite fritid över som det är” (Informationschefen).

30

5 Likheter & Skillnader

I detta kapitel kommer likheter och skillnader mellan företagen beskrivas. Materialet kommer därefter analyseras mot teorin.

5.1 Gåvor

Jag börjar min analys med att först behandla gåvor för att senare övergå till korruption.

5.1.1 Förekomst av gåvor

Alla respondenterna tillfrågades om deras uppfattningar kring gåvor samt hur vanligt före-kommande det är att ge gåvor i deras affärsrelationer. Att ge och ta emot gåvor var mycket vanligt, fem av sex företag uppgav att det förekommer i affärssammanhang. givande av gåvor till personer som är tjänstemän med myndighetsutövning var även det vanligt, fyra av sex gav även till den offentliga sektorn. Det företag som uppgav att de inte alls gav eller tog emot gå-vor hade ett mycket strikt förhållningssätt jämfört med de andra företagen och skilde sig helt från de andra företagen. Av de företag som gav gåvor var det lika vanligt att de fick gåvor som att de själva gav. Men det var inte alltid att man gav gengåvor till det företag man fått ifrån. Ett mönster som framkom var att företag som respondenterna köpte produkter av erhöll man gåvor från och vidare så gav respondenterna till de företagen man sålde produkter till.

Man kan jämföra företagens handlande i gåvosituationer med gåvans tre normer (Mauss 1972), ”det är en plikt att ge gåvor”, vilket följs av att ”det är en plikt att ta emot gåvor” för att slutligen ”det är en plikt att ge gengåvor”. Fem av sex tillfrågade företag gav gåvor och kan på så sätt konstateras att de följer normen om att ge. De följde även den andra normen om att ta emot ett erbjudande om gåva. Den tredje normen om gåvor som enligt Mauss (1972) handlar om att ge gengåvor följde inte lika tydligt mönster med teorin som de andra två nor-merna. Det var två av företagen som uppgav att det förekom en speciell riktning på gåvorna inom deras bransch. Det är att företagen gav gåvor till den man sålde produkter eller tjänster till, man kan se det som att gåvorna följde en ström genom de olika leden till den slutgiltiga kunden. Att de skulle bryta mot gåvans tredje norm som enligt Mauss (1972) leder till att par-terna skulle få en fientlig inställning gentemot varandra var inget som framkom vid intervju-erna. De hänvisade mer till en sedvänja för givandet av gåvor. Att ett företag inte gav till

31

myndighets personer var att de inte kände någon nytta av det, de fick inte heller från myndig-heten vilket följer med omvänd tolkning gåvans norm med att återgälda.

5.1.2 Vad kännetecknar en gåva

Respondenterna tillfrågades vad som de kännetecknar/ uppfattar som en gåva, det vill säga vilket eller vilka rekvisit skall vara uppfyllda för att en handling skall klassas som en gåva.

Det märktes tydligt att detta var inget respondenterna tidigare reflekterat kring. Nästan alla respondenterna var tvungna att ha en tid på sig att tänka eller började föra ett resonemang innan de kom fram till svaret. En gemensam ställning bland respondenterna var att de tänkte på föremål eller upplevelser som den mottagande parten inte behövde ersätta, ”inget krav på speciell form, en ren gåva man ger utan någon anledning och som inte ingår i en affärsupp-görelse och att det inte förväntas någon motprestation tillbaka” (Tjänstemannen). Två av respondenterna hade motstridiga åsikter, det var hur presentreklam utan nämnvärt penning-mässigt värde skulle klassas som gåva. Den ena respondenten var av åsikten att det man ger bort skall ha ett värde på minst några hundra kronor för att vara en gåva, den andre uppger att

”ibland ger man ju bort såna saker som är mer reklam, t-shirts, pennor och liknande och det är också en sorts gåva” (Informationschefen).

Med den förklaring av gåvobegreppet som Nationalencyklopedin (B) ger av gåva, ”gåva, överlåtelse av fast eller lös egendom utan vederlag”, så fram kommer det inte om egendomen skall vara betingad med något värde. Men Regeringsrätten har utvecklat resonemanget med att alla gåvor borde uppfylla följande tre rekvisit samtidigt (Antonson & Båvall 2001), förmö-genhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Rekvisiten uppfylldes av de flesta av respon-denternas resonemang. Det bör vara tveksamt om den respondent som ger bort saker som mer är reklam kan uppfylla förmögenhetsöverföring. Enligt teorin förstås att med förmögenhets-överföring skall gåvotagaren berikas på givarens bekostnad (Silfverberg 1992). Det är även en respondent som avviker från rekvisiten förmögenhetsöverföring och frivillighet med den in-ställning som respondenten har vid givandet av gåvor, är att den förväntar sig något tillbaka

”vi är egoistiska vi människor”. I det fallet berikas inte gåvotagaren på givarens bekostnad och man kan inte påstå att det sker frivilligt när man kompenserar gåvotagaren för utförd ar-betsinsats eller tjänst som den utfört åt givaren (Silfverberg 1992). Man kan även se ett tecken på att man skulle frångå huvudmannens intresse och istället agera för egen vinning. Detta stöds av Morgan (1999) som benämner individens Yttre intressen som innefattar personalens personlighet, attityder, värderingar och åsikter. Det yttre intresset kan påverka hur personalen

32

agerar i relation till arbete och karriär. Jag vill även se det som ett agentproblem. Agentteorins fokus är problemet att huvudmannen och agenten har olika intressen och agenten är bered att handla på ett sätt som huvudmannen inte eftersträvar (Morgan 1999).

5.1.3 Motiv tillgåvor

Av intervjuerna framkom att motiven till att företagen ger gåvor är väldigt ofta att de vill tacka för ett gott samarbete. De har känt att det har varit kul att haft kontakt med varandra och vill gärna visa tacksamhet. Ett sätt som företagen vanligtvis uppmärksammar med en gåva är när deras kontaktperson på något av deras intressent företag fyller år. En av respondenterna förklarade att deras bransch var väldig personkemi relaterad och att givande av gåva ses posi-tivt vilket leder till ett starkare samarbete mellan kunden och deras företag. Att det förekom en viss sedvänja att ge gåvor var även något som respondenterna framhävde. Det finns en viss risk med att man skall använda uttrycken sedvänja och tacksamhet fel. Vokabulärerna är helt lagliga och vanliga handlingar vanligtviss sett. Men det är under särskilda omständigheter som de kan bli otillåtna (Jacobsson & Wästerfors 2003), det handlar ofta om mottagarens ställning eller de andra fallen som nämns tidigare under kapitel 3.6.8 Otillbörlighetsrekvisitet som avgör om handlingen är otillbörlig. För att handlingen skall klassas som korruption krävs även att det att någon framhåller anklagelsen, som till exempel en anmälan om brott eller att det uppmärksammas i media som misstänkt handling. Det är då vokabulären kan användas för att formulera ursäkter som skall försvara handlingen, som att det skulle vara självklart att bju-da och uttryck som att ”så här går det till” (Jacobsson & Wästerfors 2003).

5.2 Korruption

5.2.1 Vad kännetecknar en muta

Vad som kännetecknar en muta hade respondenterna relativt gemensamma åsikter om. De flesta av dom intervjuade företagen ansåg att det skall vara mycket pengar inblandade för att röra sig om en muta. Med en muta har man enligt respondenterna även en förväntan om en motprestation som grundar sig på den gåva man gav och att handlingen skall ske innan affären fastslås. Säljaren uttrycker att en muta är ”Något som skall ge en fördel framför andra kon-kurrenter”. Det framhålls även att det kan röra sig om att man informellt känner sig tvungen till en motprestation när man mottagit något. Ekonomichefen slutför sitt resonemang om vad som kännetecknar en muta med ”att man lämnar vanliga affärsetiska regler”. Respondenter-na hade åsikter om vad mutor bestod av och hur de verkar. Deras åsikter tycker jag rörde ett

33

mer kortsiktigt perspektiv. Det var ingen av de tillfrågade som hade mer omfattande tankar på vad mutor får för verkningar i samhället på en längre sikt, att de leder till att korruptionen tillslut berör den enskilde medborgaren. Det får den konsekvensen att om man vill nå fram i ett väl grundat mutsystem är man då själv tvungen att erbjuda muta för att kunna göra sig rätt.

Det innebär att mutsystemet fördyrar varor och processerna går långsammare (Cars 2001).

5.2.2 Uppfattningar kring otillbörlig förmån

Uppfattningarna om vad som skall anses vara otillbörlig förmån för tjänsteutövningen, när gränsen är passerad för vad som juridiskt anses vara tillåten gåva i affärsrelationer var en frå-ga som respondenterna hade stora skillnader i åsikt om. Beloppet eller värdet på gåvan var det som avgjorde om den passerat tillåten gräns enligt flera av respondenterna. Var denna gräns skulle ligga på för värde var det ingen av de tillfrågade som kunde svara säkert på vid följd-fråga. De kom med uppskattningar som täckte ett brett spann. Beloppsmässigt var föreställ-ningen att gränsen för vad som är otillbörligt från cirka trehundra kronor till den högsta giss-ningen som var på två till tre tusen kronor, där man får känslan av att så dyra gåvor ger man inte. Platschefen som kom med den lägsta uppskattningen framhöll även att det var gissnings-vis strängare gränser inom den offentliga sektorn.

Av teorin inom området framkommer att det inte finns någon exakt gräns (Cars 2001) vilket går emot några av respondenternas uppfattning. Men man kan grovt indela värdet på förmå-nens otillbörlighet efter att förmåner upp till hundra kronor i regel är tillåtna medan förmåner från ettusen kronor och uppåt inte anses tillåtna om de inte har ett naturligt och nyttigt led i mottagarens tjänsteutövning (Cars 2001). Respondenternas uppfattningar om vad förmåner får vara värda hamnar delvis inom ramen föra vad som skall anses tillbörliga. Marknadschefen uppgav att när det rörde sig om representation där det rörde sig om ett helt arrangemang som när de anordnade tävlingar kunde kostnaden blir ganska hög när det skall bjudas på mat, dryck och en trevlig kväll samt ett prisbord där första pris kan vara ganska dyrt, cirka 1500 kronor. Men det ansåg denne inte vara otillbörligt utan företaget höll sig inom laglig nivå.

Summan per person av den representation som Marknadschefen beskriver hamnar med all säkerhet klart över nyligen givna belopp och det skulle vara tveksamt om representationen skulle varit tillåtet om myndighetspersoner bjöds med, men vid bedömningen av otillbörlighe-ten inom den privata sektorn kan ett midgivande av huvudmannen vars intresse är till för att skyddas utgöra en förmildrande omständighet så att åtal kan undvikas (Cars 2001).

34

Ekonomichefen skilde sig åter igen från de andra genom att denne trodde inte det fanns några definitiva gränser vad som är tillåtet utan man ser på vad man tjänar det i förhållande till det som gavs oavsett vilket värde, att det är ändamålet av gåvan/ mutan bedöms. Det resone-manget är klart med i bedömningen när man tittar på om belöningen är förknippad med vill-kor att mottagaren skall handla på visst sätt (Dahlqvist & Holmquist, 2004) men är bara en del av den samlade bedömning som sker av domstolarna.

5.2.3 Riskområden enligt respondenterna

Vid frågan om var risken för korruption är som störst inom organisationerna svarade två av de sex respondenterna att de fann inköpsavdelningar utsatta. Att inköpsavdelningarna skulle vara mer utsatta motiverar de med att de får mycket säker ifrån säljare som vill komma in och få en affärsrelation med företaget för att få större marknadsandelar. Även Cars (2001) uppger in-köpsavdelningar som en av de mest utsatta enheterna på ett företag för mutor. Ändå är det bara två av företagen som nämner just inköp. De andra företagen nämner personer på besluts-fattande positioner, vilket också helt klart kan vara en inköpsavdelning men även många andra funktioner inom organisationen.

Överlag ser företagen inget riskområde för den egna organisationen, det ena företagets för-klaring är den strikta policyn inom företaget kring gåvor och andra företag uppger att man följer de lagar som finns och att det känns när det inte står rätt till. En anledning är även att deras etiska policy skulle skydda företaget från korruption.

En intressant uppgift som en av respondenterna nämner är att det kan var vanligt att man tar emot gåvor utan att man har reflekterat över att det skulle vara något som är otillbörligt och att man undermedvetet skulle kunna påverkas av gåvan. Det helt i linje med Christer van der Kwasts uttalande om att ”De flesta som blir föremål för vårt intresse vet inte ens om att de bryter mot lagen” (Arvidsson 2003).

5.2.4 Lagstiftningen

Till skillnad mot vad som bland annat IMM uppgivit om att lagstiftningen skulle vara diffus och att gränsdragningen mellan otillåten och tillåten förmån behöver klarare definieras tycker respondenterna att lagstiftningen är tillräckligt tydlig. Ekonomichefen uttrycker att det är svårt för lagstiftarna att sätta någon definitiv gräns, det är fördelen man tjänar som räknas.

35

5.2.5 Företagens interna kontroll, policy

Om företagen arbetar aktivt med förebyggande åtgärder kring korruption skiljde sig men hade ändå en signifikans på att majoriteten hade en intern policy som berörde frågor om gåvor.

Marknadschefen uppgav att de inte hade någon intern skriven policy rörande gåvor och inte heller något internt kontrollprogram som exempelvis COSO- definitionen. På följdfrågan om de hade några informella regler inom företaget svarade Marknadschefen att det heller inte fans men att de inom koncernledningen ofta diskuterade frågorna exempelvis inför högtider som jul. Jag ser ett tydligt problem med att inte genomsyra hela organisationen de förhållningssätt de anställda skall agera efter. Det finns stor risk för att informationen stannar i toppen av or-ganisationen och delas inte av de övriga i företaget. Det är viktigt att företagen implementerar de funktioner som COSO- definitionen nämner. Kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollåtgär-der, information & kommunikation och sist övervakning & uppföljning (FAR 2006). De andra fem företagen har en policy som de arbetar efter och skall följa. Vad policyn innehöll var det en viss tveksamhet med från ett par av respondenterna. Platschefen uppger att han var till nit-tionio procent säker på ett de har en policy men han hade aldrig läst den. Om man jämför de intervjuades beskrivningar av deras etiska koder får man en intressant parallell med teorin.

Den reaktion som kan ske i ett företag vid införandet av en etisk kod är att ”införandet av etiska regler har ingen som helst påverkan på beteendet (och det är heller inte meningen)”, (Bonnedahl et al. 2007), vilket menar att framtagandet av etisk kod kommer från ledningen i syfte att skapa förtroende från omgivningen så att företaget image ser bra ut och ingen kan ana att det finns något att anmärka på. De implementeras i företaget men det är ofta bara ett dokument som inte uppmärksammats av de anställda och de känner ofta inte till innehållet.

Vilket kan vara fallet i de företag då respondenterna inte kände till innehållet.

36

6 Vad visade undersökning

I detta kapitel kommer jag att besvara frågeställningarna som presenterades i första kapitlet för att uppnå syftet med denna uppsats.

Related documents