Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Tommy Eriksson
Gåva eller muta
Hur är uppfattningarna i Svenska företag
Gift or bribe
How is the opinion in Swedish companies
Företagsekonomi C-uppsats
Datum/Termin: VT 2008
Handledare: Olle Sonesson
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se
Sammanfattning
De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptäckte snart att det saknades arbeten som behandlade kor- ruption inom den privata sektorn och fann därför det området intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frågor jag ställde mig genom att granska dels teori och artik- lar i media. Det jag ville ha svar på med undersökningen var om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag ville även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.
För att uppnå mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige. Företag som har en inköpande och säljande enhet valdes ut på grun- da av att teorin har visat att de instanserna är som mest utsatta för korruptions beteende.
Undersökningen visar att det är vanligt att företag ger gåvor i affärssammanhang. De ger gå- vor för att stärka samarbetet. Gåvornas karaktär är från enklare presentartiklar till mer lyxbe- tonad representation. Min uppfattning var att företagen hade svårt att tydligt konstatera var en gräns skall dras för när en gåva skall klassas som otillbörlig förmån. Inom vissa företag före- kom även brister i deras arbete för ett positivt etiskt handlande.
2
Innehållsförteckning
1 Gåvor och korruption ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte ... 7
1.4 Avgränsningar ... 7
2 Vägen för att uppnå syftet ... 8
2.1 Val av metod ... 8
2.2 Intervjuer ... 8
2.3 Analys av intervjuer ... 9
2.4 Trovärdighetsdiskussion ... 10
3 Förståelse för korruption ... 11
3.1 Etik ... 11
3.2 Intressen ... 13
3.3 Agentteori ... 14
3.4 COSO definitionen ... 15
3.5 Gåvor ... 16
3.5.1 Vad kännetecknar en gåva ... 16
3.5.2 Ge, ta emot och återgälda ... 17
3.6 Korruption ... 17
3.6.1 Historik ... 18
3.6.2 Vad är korruption ... 18
3.6.4 Parterna ... 19
3.6.5 Handlingen ... 20
3.2.6 Sambandet med tjänsteutövningen ... 21
3.6.7 Mutan, Beskaffenheten ... 21
3.6.8 Otillbörlighetsrekvisitet ... 22
3.6.9 Tillbörliga gåvor ... 23
3.6.10 Rättslig prövning ... 23
3.6.11 Motiv för korruption ... 23
4 Intervjuerna ... 25
4.1 Gåvor ... 25
4.1.1 Förekomsten av gåvor ... 25
4.1.2 Vad kännetecknar en gåva ... 26
4.1.3 Karaktär, tidpunkt ... 27
4.1.4 Motiv ... 27
4.2 Korruption ... 28
4.2.1 Kontrollprogram, intern policy ... 28
4.2.2 Vad är otillbörligt ... 28
4.2.3 Vad kännetecknar en muta ... 29
4.2.4 Riskområden ... 29
4.3 Övrigt av intresse ... 30
3
5 Likheter & Skillnader ... 31
5.1 Gåvor ... 31
5.1.1 Förekomst av gåvor ... 31
5.1.2 Vad kännetecknar en gåva ... 32
5.1.3 Motiv tillgåvor ... 33
5.2 Korruption ... 33
5.2.1 Vad kännetecknar en muta ... 33
5.2.2 Uppfattningar kring otillbörlig förmån ... 34
5.2.3 Riskområden enligt respondenterna ... 35
5.2.4 Lagstiftningen ... 35
5.2.5 Företagens interna kontroll, policy ... 36
6 Vad visade undersökning ... 37
6.1 Undersökningens syfte ... 37
6.2 Slutsats ... 37
Källförteckning ... 39
Bilaga 1 Bilaga 2
4
1 Gåvor och korruption
I det inledande kapitlet vill jag presentera min uppsats. Jag redogör för läsaren bakgrunden till problemet, mitt ämnesval, problemformulering, syftet med uppsatsen samt de avgräns- ningar jag har satt upp.
1.1 Bakgrund
Ekonomi och moral är det något som kan kombineras?
Denna uppsats kommer att behandla när lojaliteten mellan huvudman och agent brister, kor- ruption. Begreppet korruption kommer från det latinska ordet ”corru´ptio” som betyder för- därvat tillstånd, förfall och bestickning. Det har innebörden att man missbrukar den förtroen- deställning man besitter för att gynna sin egen vinning, i första hand genom tagande av mutor (Nationalencyklopedin (A)). Denna uppsats kommer att behandla den korruption som består av givandet och mottagandet av mutor, där ordet korruption förekommer i fortsättningen skall förstås givande eller tagande av muta. Begreppet korruption kan ha en mycket vidare inne- börd men det kommer utelämnas i denna uppsats (Cars 2001).
I början av 2000 talet fick fifflet stora rubriker världen om genom att de två stora bolagen Enron och Worldcom gick i konkurs efter att haft höga börsvärden men efter kort tid vara föremål för konkurs (Brulde & Strannegård 2007). Bolagen hade haft svindlande redovisning och massmedia fick snabbt upp ögonen för skandalen vilket medförde att företags moral och trovärdighet ställdes inför granskning (Brulde & Strannegård 2007). Granskningen har med- fört att det arbetats fram regelverk för att få tillbaka förtroendet inom den finansiella sektorn (Brulde & Strannegård 2007). Ett ramverk som blivit internationellt erkänt för internkontroll och styrning är COSO-definitionen (COSO).
Sverige anses idag vara en av de minst korrupta nationerna i världen (Sydsvenskan). Men under de senaste åren har rubriker i media om skandaler och fiffel med muthärvor som systembolagets i spetsen rubricerats. I systembolagets fall handlade det om mutor för över 1,8 miljoner kronor totalt som delats ut från leverantörer till systembolagsanställda, främst bu- tikschefer (Svt). Men det är inte alltid som mutor är så tydliga som direkta ersättningar till
5
butikschefer. Ett exempel är att ett industriföretag erbjöd en freestyle värd 298 kronor till dem som beställer varor för mer än 3290 kronor. Direktören, marknadschefen och försäljningsche- fen dömdes för bestickning, och reklambyrån för medhjälp till brottet (Arvidsson 2003). Den- na handling för att sälja mer kan kännas oskyldig och frågan är hur mycket tanke industriföre- taget lagt bakom ifall det skulle var lagstridigt. Christer van der Kwast som är överåklagare vid Riksenheten mot korruption har uttalat sig om de ärenden han får för att behandla (Ar- vidsson 2003):
”De flesta som blir föremål för vårt intresse vet inte ens om att de bryter mot lagen”
Institutet mot mutor (IMM (A)) som är en ideell näringslivsorganisation har funnits sedan 1923 och jobbar mot korruption i Sverige. De arbetar för en god sed vid beslutspåverkan och att motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner. Under slutet av år 2006 överlämnade IMM en granskning av mutlagstiftningen till regeringens justitieminister Beatri- ce Ask. De menar att lagstiftningen på området behöver en ordentlig översyn samt att klarare regler önskas, definitionen av vad en muta är saknas och det blir domstolen som avgör från fall till fall var gränsen mellan tillbörlig och otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning dras (Dagens miljö). IMM menar att dagens lagstiftning liknar ett lotteri om man skall bli dömd eller inte. Under våren 2008 meddelas att regeringen håller på att ta fram ett direktiv till en utredning som skall se över den rådande korruptionslagstiftningen (Nyhetskanalen).
Gåvor är ett fenomen som funnits långt tillbaka i historien. Tidigt fick givandet av gåvor en avgörande roll i samhället för individers status och styrde därför relationen mellan människor (Mauss 1972). I ett samhälle med stor konkurrens mellan företag är det viktigt att skapa goda affärsrelationer för att på långsikt nå maximal effektivitet. Företag har tidigt identifierat förde- lar med att krydda sina relationer till andra företag genom att ge gåvor som saker eller aktivi- teter, något som kan ses positivt och underlätta för att skapa en långsiktig och nära relation mellan företag. Gåvor kan förstärka ett företags kommunikation med dess intressenter, dels som reklam men även som imageskapande och attitydpåverkande. En god relation till sina intressenter kan vara avgörande på en konkurrensutsatt marknad och utgöra skillnaden mellan succé eller fiasko. Att hålla sig på rätt sida om gränsen för att inte gåvan skall bli en muta är viktig för företagen. Ett misstänkt övertramp som innebär att media får upp ögonen kan vara nog så illa utan att man blivit dömd. Den negativa publicitet det innebär gör att folk lätt upp- fattar företagets representanter som förbrytare trots de senare blir friade i eventuell domstols- prövning.
6
Tidigare undersökning av den offentliga sektorns föreställning och inställningar kring korrup- tion visade att respondenterna inte närmare hade kännedom till lagstiftningen. De hade även en restriktiv inställning till gåvor och uppvaktningar. En av respondenterna uttryckte en öns- kan om att denne ser helst att det inte förekommer gåvor inom deras sektor. En annan av re- spondenterna uttrycker att korrupta handlingar är vanligt inom den privata sektorn (Eriksson
& Myrén 2004).
Av detta resonemang finner jag det viktigt inte bara för mig själv i kommande yrkesliv utan även för andra som sitter på förtroendeposter i företag att belysa frågan om gåvors relevans och hur lagstiftningen ser ut. Jag fördjupar därför mitt arbete till den privata sektorn och kommer besvara följande kapitels frågor.
1.2 Problemformulering
− Förekommer gåvor inom den privata sektorn och vad kännetecknar gåvohandlingen?
− Vad är den privata sektorns uppfattning om vad som är gåva respektive korruption?
− Vad har privata sektorn för uppfattning på lagstiftningen kring korruption?
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag vill även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.
1.4 Avgränsningar
För att göra arbetet mer hanterbart har jag valt att begränsa mig till den privata sektorn i Sve- rige. Av de företag som intervjuats har endast sådana kontaktats som har en inköpande funk- tion och en säljande funktion.
7
2 Vägen för att uppnå syftet
Under följande kapitel kommer jag att beskriva hur jag valde att gå tillväga och varför för att uppnå mitt syfte. En beskrivning av intervju och analysteknik av det empiriska materialet kommer att presenteras samt en diskussion om trovärdigheten.
2.1 Val av metod
Syftet med uppsatsen är att undersöka om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag vill även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.
Starten av arbetet inleddes med att studera sekundära källor (Jacobsen 2002) som webbplat- ser, tidningsartiklar, litteratur och lagtext inom ämnet för att jag skulle kunna förstå grunderna till problemet. Av det material jag hittade kring gåvor och muta/bestickning skapade jag det teoretiska kapitel som ligger som grund för samlandet av empiri. Den deduktiva datainsam- lingsmetoden fann jag bäst lämpad eftersom jag ville skapa mig mer förståelse för problemet innan jag insamlade empiri (Jacobsen 2002).
Jag ansåg att en kvalitativ metod skulle vara bäst lämpad för mitt problem då den kan belysa fler nyanser än den kvantitativa (Jacobsen 2002). Den kvalitativa metoden gav mig även den fördelen att det öppnade möjligheterna till följdfrågor samt att jag ville få en djupare förståel- se för problemet. Med intervjuer såg jag även en öppning för möjligheten att dialogerna skulle kunna leda till att frågeställningar inom ämnet jag ej hade tänkt på tidigare skulle kunna komma fram. Intervjuer anses förövrigt vara den metod som är mest lämpad när man vill ska- pa en klarare bild i ett oklart ämne (Jacobsen 2002).
2.2 Intervjuer
Av teorin byggde jag min intervjuguide för att kunna jämföra de teoretiska ansatserna med vad det empiriska materialet skulle visa. Frågornas karaktär gjordes under den premissen att ett ”diskussionssvar” skulle komma hellre än ett kort icke nyanserat svar. Respondenterna gavs även möjligheten att tala fritt för att få fler upplysningar av intresse.
8
För att få lämpliga personer att intervjua till min empiri sökte jag först inom mitt befintliga kontaktnät inom näringslivet. De personerna var svåra att få kontakt med för intervju därför breddade jag mig och använde internet för att söka upp större företag med en inköpande och säljande enhet. Valet av företag och intervjupersoner gjordes med tanke på att de är berörda av mutlagstiftningen. Därför var inte enmansbolag där ägaren är självständig aktuella för min undersökning. Sex stycken företag tackade jag för en intervju och tid bokades för dess genom- förande.
Innan intervjuerna genomfördes kontrollerades frågornas relevans och om de skulle täcka in den aktuella frågeställning samt att de även analyserades med handledaren Olle Sonesson för att de inte skulle vara ledande i något avseende utan att respondenterna skulle ges möjligheten att tala fritt. När frågorna hade blivit godkända kunde intervjuerna inledas.
Intervjuerna gjordes via telefon på grund av företagens geografiska placering, tidsbrist, samt att det underlättade för respondenterna som hade begränsad tid över för intervjuer. Trots att tid hade bokats i förväg skedde det att respondenten inte hade möjlighet att besvara frågor vid det tillfälle som överenskommelse skett. Detta gjorde att de fick kontaktas igen vilket ledde till att intervjuerna drog ut något på tiden.
För att underlätta intervjuerna spelades de in så fokus hamnade på att kunna vara aktiv i dis- kussionen istället för att fokus skulle hamna på att anteckna svaren. Andra fördelar som jag såg med att spela in intervjuerna var att inga detaljer skulle gå förlorade så att viktiga citat och nyanser kunde fångas upp.
2.3 Analys av intervjuer
Analyserna av intervjuerna inledes med att noggrant lyssna av det inspelade materialet. Sen antecknades vad som sagts för att sedan kunna strukturera materialet så det blev hanterbart.
Informationen kategoriserades inom de olika områdena gåva och korruption för att mängden data skulle bli lättare att hantera samt att hitta gemensamma uttalanden i form av citat, me- ningar och tankegångar. Dessa sammanfattades sedan till en löpande text som utgör empirika- pitlet i uppsatsen. För att få optimal stuktur delades empirikapitlet in i två huvudavdelningar, gåva och korruption. Det gjordes på grund av att svaren från respondenterna kunde ofta inne- hålla stora mängder information som ibland inte föll under given fråga varför jag fann det lämpligast att dela upp resultatet.
9
2.4 Trovärdighetsdiskussion
I forskning är det de två centrala begreppen validitet och reliabilitet man ofta nämner när man ska avgöra dess trovärdighet. Med validitet menas att man mäter det som man verkligen vill mäta, att det är relevant och det vi har fått fram vid mätning av få enheter även gäller för flera (Jacobsen 2002). Reliabilitet har den innebörden att undersökningen är tillförlitlig och trovär- dig, att den helt enkelt går att lita på. Den får heller inte innehålla mätfel som kan påverka undersökningens reliabilitet (Thurén 1991).
För att höja undersökningens validitet skapades frågorna utifrån att problemet skulle täckas in så att syftet med uppsatsen skulle uppfyllas.
Reliabiliteten i undersökningen har jag försökt stärka med att ha ett kritiskt förhållningssätt till genomförandet med insamling av data och dess tolkning och analys. Att telefonintervjuer genomfördes minskar eventuell intervjuareffekt (Jacobsen 2002). Det innebär att responden- ten skulle kunna bli påverkad av intryck som intervjuaren sänder ut, som kroppsspråk men även att undersökningen skedde i anonym form vilket förhoppningsvis gjorde respondenterna tryggare och ärligare svar gavs. Det märktes vid kontakt med företagen att detta var ett käns- ligt ämne och därför var mina frågor inte av den karaktären att de avgjorde om företaget gjort något lagstridigt. För att höja tillförlitligheten vid intervjuerna spelades de in för att inte detal- jer och viktiga delar skulle missas, vilket man hade löpt stor risk för om man istället antecknat konversationen.
För att minimera risken att intervjuerna skedde vid ett olämpligt tillfälle som skulle påverka svaren negativt ringdes respondenterna upp först för att tillfrågas om en tid som de fann lämp- lig.
10
3 Förståelse för korruption
Efter framställningen om vilken metod som har använts presenteras nu teorin som ligger som till grund för förståelsen för korruption. Kapitlet inleds med att beskriva etiska synsätt som styr vårt handlande. Etiken är med för skapa en förståelse hur vi som individer kan tänka.
Därefter följer agentteorin som intresserar sig för korrupt beteende mellan huvudman och agent. Agent teorin belyser hur huvudmannens intresse kan kontrolleras och från det känns det naturligt och beskriva hur begreppet intresse styr oss människor. Därefter fortsätter jag med att beskriva det ramverk som fått stor betydelse för att kontrollera handlingar inom or- ganisationer, COSO- definitionen. Kapitlet avslutas med en framställning av fenomenet gåvor och en utförlig beskrivning av när gåvohandlingen övergått till korruptionsbrott enligt Brottsbalken.
3.1 Etik
Inom företagsekonomin har de grundläggande ekonomiska modellerna ett antagande om att man handlar för att maximera sin vinst, vilket är det ledande sättet att tänka inom företag (Brytting 1999). Detta sätt att tänka är konsekvensetiskt, att man handlar på ett sätt som ger mest positiva konsekvenser utifrån det värde man sätter som högsta prioritet. Om man handlar så att ens egna värden sätts som första prioritet att uppfylla talar man om etisk egoism (Bryt- ting 1999).
Ett annat sätt att tänka inom företagsekonomin är att man skall handla efter de normer, regler eller principer som finns, ett pliktetiskt tänkande. Dessa normer talar om för individerna vad som skall anses som rätt eller fel och företag som har skrivna regelverk presenterar ofta sitt material i en pliktetisk form. De pliktetiska handlingssätten kan stundtals vara mindre ekono- miska i ett kortare perspektiv än vad det konsekvensetiska synsättet kan uppnå. Ett exempel är att företagen aldrig ger mutor även om det leder till att de skulle förlora en affär (Koskinen 1999).
Ett sätt för företag att förmå sina anställda att handla på ett önskvärt sätt är att ha företagets grundläggande värderingar och affärsprinciper nedskrivna i ett dokument som blir företagets etiska kod (Brytting 1999). En etisk kod inom ett företag ger en fördel genom att den dels
11
stärker företagets identitet. Den arbetande personalen inom företaget är en del av företagets identitet eftersom de reppresenterar organisationen. Den etiska koden visar även ledningens engagemang i frågorna och kan ytterligare användas som marknadsföring genom att den stär- ker företaget image (Brytting 1999). Företagets värde kan idag ofta bestå av dess immateriella värde som kan höjas genom företagets bild utåt.
Det är inte helt problemfritt att implementera en etisk kod i företagen. Forskning har visat spridda resultat på om de skall anses vara effektiva styrmedel eller inte för företagen och sammantaget har man kommit fram till tre olika reaktioner på införandet av etisk kod (Bon- nedahl et al. 2007).
Den första reaktionen är att ”Införandet av etiska regler skapar mer ansvarstagande chefer och anställda” vilket skulle ge resultatet att företaget får ett bättre etiskt uppträdande, gråzo- ner mellan tillåtet och otillåtet blir tydligare och regler efterföljs bättre.
Den andra reaktionen är att ”införandet av etiska regler har ingen som helst påverkan på be- teendet (och det är heller inte meningen)”, vilket menar att framtagandet av en etisk kod kommer från ledningen i syfte att skapa förtroende från omgivningen så att företaget image ser bra ut och ingen kan ana att det finns något att anmärka på. Den etiska koden implemente- ras i företaget men det är ofta bara ett dokument som inte uppmärksammats av de anställda och de känner ofta inte till innehållet.
Den tredje reaktionen är att ”Införandet av etiska regler som är kontraproduktiva; de leder till en avmoralisering”. De etiska reglerna identifierar vad som är rätt och fel inom företaget.
Det finns då en tendens till att individen lämnar sin egen moral åt sidan och uppfattar att det som inte står i regler skulle vara tillåtet. (Bonnedahl et al. 2007).
12
3.2 Intressen
Begreppet intresse avser något som en individ strävar efter och vill uppnå (Abrahamsson &
Andersen 1998). Våra intressen är något som vi vill skydda och vi engagerar oss utan problem för att försvara oss eller alternativt attackera tillbaka för att bibehålla eller förstärka vår stånd- punkt vid en eventuell konflikt av intressen (Morgan 1999). Vid en analys av vilka intressen som är konkurrerande och vilka som faller samman kan man dela upp intresset mellan tre oli- ka parter.
Det första är Uppgiftsintresset som speglar det intresse som finns på arbetsplatsen. Att man som anställd måste sköta sina arbetsuppgifter.
Det andra är Karriärintresset som innebär att individen har med sig mål, förhoppningar och visioner till arbetsplatsen som handlar om vad framtiden kan ge dem oberoende av vilken arbetsuppgift de har.
Det tredje är Yttre intressen som innefattar personalens personlighet, attityder, värderingar och åsikter. Det yttre intresset kan påverka hur personalen agerar i relation till arbete och kar- riär.
Alla tre intressena kan ibland sammanfalla men endast till en viss del, desto större del som faller samman desto större balans, något som eftersträvas (Morgan 1999).
Vid en motsättning av intressen uppstår en konflikt. Det som då sker är att en part vill lyfta sina egna intressen genom att utöva makt över de andra berörda (Abrahamsson & Andersen 1998). Konflikten kan beskrivas som en process där den ena parten utför handlingar i syfte att hindra eller naturalisera handlingar från andra parter.
Intresse, girighet och maktbegär anses vara källan till viss sorts korruption, den som sker i kontakten mellan organisationer och som anses vara lite finare och inte syns lika tydligt som den korruption som sker mellan organisationen och allmänheten, något som gör den svår att hantera (Papakostas 2005).
För att hantera fenomenet med olika intressen har agentteorin en betydande roll. Den kommer därför presenteras i följande avsnitt.
13
3.3 Agentteori
Agentteorin är en teori som handlar om den relation som finns mellan huvudmän och agenter, det vill säga ombud (Eriksson - Zetterquist et al. 2005). Relationen kan generaliseras och an- vändas på förhållandet mellan chefer på lägre nivåer och deras underordnade (Hatch 2002), se figur 1.
Huvudman Agent
Aktieägare Styrelse Styrelsen VD
Förman Arbetare Hussäljare Mäklare
Figur 1, exempel på huvudman och agent, egen modell, teori från (Eriksson - Zetterquist et al. 2005).
Delegationen av ansvar från huvudmannen till agenten sker på grund av att agenten har in- formation eller kunskaper som huvudmannen saknar. I fokus för teorin står problemet att hu- vudmannen och agenten har olika intressen. Agentproblem finns när huvudmannen och agen- ten har olika intressen eller uppfattningar och agenten är kapabel till att handla på ett sätt som är svårt för huvudmannen att upptäcka och/eller när agenten har tillgång till mer och bättre information än sin huvudman. Som ett exempel kan vara när en företagsledning ger sig själva stora bonusar och andra förmåner och på så sätt inte handlar enligt aktieägarnas syn på deras uppdrag (Eriksson - Zetterquist et al. 2005).
För att undvika Agentproblem är det fyra åtgärder som man bör ta hänsyn till (Andersson 2002), kontrakts utformning, gallrings- & urvalsmekanismer, övervakning & rapporterings- behov och slutligen institutionella kontroller.
Agentteorin löser problemet med olika intressen genom kontraktsutformning för att eftersträ- va att agentens eget intresse är på samma nivå som huvudmannens intresse. Ett kontrakt inne- håller åtgärder och belöningar som utfaller till agenten ifall den uppnår de kraven som finns specificerade i kontraktet. Det finns två huvudtyper av kontrakt i Agentteorin (Norrman 2005). Den ena är beteendeorienterade kontrakt som exempelvis är ordinär timlön som ges för ersättning att man befinner sig på sin arbetsplats. Ofta är kontraktet styrt med regler om att man skall ha ett önskvärt beteende. I Beteendeorienterade kontrakt är det huvudmannen som
14
står för risken på grund av att agenten får sitt intresse uppfyllt oavsett om han presterar något, därför är det viktigt att denna typ av kontrakt regleras. Den andra typen av kontrakt är resul- tatorienterade kontrakt, agenten får endast sitt utbytte om denne uppfyller det krav som kon- traktet med huvudmannen innehåller. Med ett sådant kontrakt är det agenten som får ta risken.
Gallrings & urvalsmekanismer handlar om upphandlingen av rätt person. Information om en Agents egenskaper och kompetens kan vara kostnadskrävande för huvudmannen att erhålla.
När väl ett kontrakt mellan parterna kommit till stånd kan det vara en mycket hög kostnad att bryta det.
Övervakning & rapportering handlar om vilka typer av alarmerande signaler och kontrollsy- stem man skall använda sig av. Om det är något speciellt område man vill följa upp för att verkligen se vad agenten utför. Den enklaste lösningen på problemet skulle vara att kräva att agenten skulle rapportera all relevant information och handlingar den vidtagit för att undvika undangömd information eller aktivitets brist. Men det skulle ta allt för mycket tid och flytta fokus från huvudsysslan för att vara effektivt. Ett alternativ för att inte huvudmannen skall drunkna i information från agenten är att denne tillsätter utredningar och revideringar för att få en översyn på agentens arbete.
Institutionella kontroller menar att man bygger in en kontrollerande funktion i verksamheten, att ett beslut måste godkännas av två parter exempelvis. Då minskar risken att agenten handlar på ett sätt som inte är välkomnat av huvudmannen. Det ger ett säkrare system men blir också trögare.
En modell som blivit internationellt erkänt för intern kontroll och styrning är COSO – defini- tionen. En presentation av dess funktion kommer i följande kapitel.
3.4 COSO definitionen
Efter diverse redovisningsskandaler har intresset för ökad kontroll i företagen väckts. Därför har en kommite i USA, The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Com- mission (COSO), tagit fram en definition av intern kontroll som skall kunna användas av alla intressenter för alla slags företag och organisationer. COSO- definitionen består av fem delar som den interna kontrollen delas in i (FAR 2006), kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollåt- gärder, information & kommunikation och sist övervakning & uppföljning.
15
Den första, kontrollmiljö, behandlar etik, integritet, ledarskapsstil, ansvarsfördelning, organi- satorisk uppbyggnad samt engagemang och styrning från företagsledningen och styrelsen (FAR 2006). Kontrollmiljön är själva grunden för de andra delarna i den interna kontrollen.
Kontrollmiljön anger vilken disciplin och struktur som råder inom företaget.
Riskbedömning avser att ledningen delvis skall bedöma hur risken för att mutbrott skall inträf- fa är. Den bör även resultera i de kontrollmål företaget skall ha.
Kontrollåtgärder tar upp att ett bra skydd mot korruption innebär att det krävs genomtänkta och sammanhängande riktlinjer, rutiner och kontroller av efterlevnad. Exempelvis handlar det om fördelning av arbete och ansvar, om attestrutiner etc.
Information & kommunikation avser att företaget genomsyrar hela organisationen med infor- mationen om riktlinjer och ansvar. Det kan ske genom utbildningar eller ett annat effektivt kommunikationssystem.
Övervakning & uppföljning behandlar att de kontroller företaget har måste följas upp. De måste kontrolleras så de fungerar och om brister uppdagas måste de åtgärdas (Riksrevisionen 2006:8).
3.5 Gåvor
Gåvor är ett fenomen som funnits långt tillbaka i historien. Tidigt fick givandet av gåvor en avgörande roll i samhället för individers status och styrde därför relationen mellan människor (Mauss 1972).
3.5.1 Vad kännetecknar en gåva
Om man slår upp ordet gåva i ett uppslagsverk så får man fram definitionen: ”gåva, överlåtel- se av fast eller lös egendom utan vederlag” (Nationalencyklopedin (B)).
I den företagsekonomiska och juridiska litteraturen har man försökt definiera begreppet när- mare men man hänvisar ofta till den civilrättsliga tolkningen. Enligt Regeringsrätten finns det inget allmängiltigt begrepp för vad som klassas som gåva, men att alla gåvor borde uppfylla följande tre rekvisit samtidigt (Antonson & Båvall 2001), förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt.
16
Med förmögenhetsöverföring förstås att gåvotagaren skall berikas på givarens bekostnad. Om den som tar emot gåvan lämnar ersättning för vad han tagit emot som motsvarar gåvans värde anses rekvisitet inte uppfyllt. Gåva är även uteslutet om värdet mellan parternas prestationer skiljer sig men det beror på att den ena parten gjort en bättre affär (Silfverberg 1992).
Med frivilighet menas att prestationen inte grundar sig i någon rättslig förpliktelse, som ex- empelvis skadestånd (Silfverberg 1992). I frivilighetsbedömningen får man även ta med de fall där man kompenserar gåvotagaren för utförd arbetsinsats eller tjänst som den utfört åt givaren. Har prestationerna ett starkt samband eller ser man dem som helt fristående från var- andra, vid ett fristående förhållande uppfylls trots allt rekvisitet (Silfverberg 1992).
Med gåvoavsikt avses inom juridiken och i allmänt språkbruk ett psykiskt förhållande (Påhls- son 2000). Av senare års rättsfall har istället domstolarna bestämt rekvisitet gåvoavsikt på helt objektiva grunder, givarens vilja eller psykiska känsla har inte avgjort (Påhlsson 2000).
3.5.2 Ge, ta emot och återgälda
Ett gåvoutbyte följer vissa regler (Mauss 1972). Man kan kalla det för att gåvan har speciella normer som är tre till antalet. För det första att ”det är en plikt att ge gåvor”, vilket följs av att ”det är en plikt att ta emot gåvor” för att slutligen ”det är en plikt att ge gengåvor”
(Mauss 1972). Att bryta mot dessa normer leder till att parterna skulle få en fientlig inställ- ning gentemot varandra. En given gåva skall återgäldas, om den inte gör det sänker det statu- sen på den som tog emot den, speciellt om den togs emot utan någon tanke på att ge tillbaka en gåva. Om man avstår från att ta emot eller att man skulle låta bli att ge en motprestation är en förlust av prestige. Tiden som går innan en gåva återgäldas kan bli socialt betydelsefull, när den ena parten besitter den högre statusen kan den använda sig av strategiska och taktiska handlingar (Nationalencyklopedin (B)). Med dagens lagstiftning finns det en viss tendens att försöka begränsa verkan av gåvans tre normer (Mauss 1972).
3.6 Korruption
Efter presentationen av gåvor och dess verkningar faller det sig naturligt att övergå till att för- klara när en gåva inte längre är tillåten i juridisk mening. En utförlig beskrivning av korrup- tionsbrott kommer att ske och lagstiftningen finns även i bilaga 2.
17
3.6.1 Historik
Mottagande av muta har varit kriminellt sedan medeltiden för domare i visa landskapslagar och i visa fall även för länsman och fogde. I och med 1864 års strafflag blev det straffbart för alla statens högre befattningshavare att mottaga muta. Under år 1919 infördes straff även på givandet av muta, bestickning. Det dröjde sen många år innan någon förändring skedde men år 1976 förändrades lydelsen på mutansvaret till att omfatta alla offentliganställda. Den för- ändring som varit störst på området kom år 1978, då korruptionslagstiftningen som gällt alla offentliganställda även började gälla för den privata sektorn (Cars 2001).
3.6.2 Vad är korruption
Korruption är medel för att påverka en besluts- och handlingssituation i samhället. Straffbe- stämmelserna om korruption är till för att skydda huvudmannens intresse av ett önskvärt handlande av sina arbets- och uppdragstagare. Tjänsteutövningen skall inte påverkas av några utomstående personer. Av följande kan vi utesluta att en ensam företagare inte kan göra sig skyldig till mottagande av muta då denna inte har någon huvudman utan istället är självstän- dig.
Korruptionen berör till slut den enskilde medborgaren. Om man vill nå fram i ett väl grundat mutsystem är man då själv tvungen att erbjuda muta för att kunna göra sig rätt. Det innebär att mutsystemet fördyrar varor och processerna går långsammare (Cars 2001). De personer som anses mest utsatta för mutor i sint tjänsteutövning är:
− Beslutsfattare
− Personer med handläggande, beredande eller utredande uppgifter
− Personer som sysslar med inköp eller försäljning
− Personer som tjänstgör inom produktions-, marknads-, forsknings- eller utvecklings- avdelningar
− Personer med servicefunktioner, till exempel kontors-, telefonist-, vaktmästeri-, repa- rations- och lokalvårdspersonal.
De straffrättsliga bestämmelserna kring mutbrott finns i Brottsbalkens (BrB) 20:e och 17:e kapitel (SFS 1962:700) och presenteras i bilaga 2.
18
3.6.4 Parterna
Korruptionen berörs av minst tre personer, en bestickare som är givaren av muta, en mottaga- re och en huvudman vars intressen skall skyddas. Bestickaren och mottagaren har den relatio- nen till varandra att bestickaren har, är eller kan komma att bli beroende av mottagarens tjäns- teutövning (IMM (B)). Det är inte nödvändigt att bägge gör sig skyldiga till brott i samma situation. Och det spelar ingen roll vem som tog initiativet till korruptionen för att straffbarhet skall föreligga (Cars 2001). Mottagaren och givaren av mutan måste vara fysiska personer vars identitet går att fastställa. Juridiska personer kan inte fällas men deras företrädare kan fällas för korruptionsbrott.
Givaren, bestickaren
Vem som helst kan göra sig skyldig för bestickning genom att utlova, erbjuda eller lämna muta åt en person som i sin tjänst är arbets- eller uppdragstagare åt annan person än givaren (Cars 2001). Med uppdragstagare menas dels offentligt anställda inom till exempel kommuna- la styrelser, verk och nämnder. Det finns även privatanställda uppdragstagare som styrelsele- damöter, skiljemän och revisorer (Cars 2002). Förmåner till sina egna anställda kan inte utgö- ra bestickning.
Mottagaren, mutkolven
I BrB 20 kap. 2§ första stycket framgår att alla arbetstagare omfattas av mutansvaret. Vad som menas med arbetstagare är inte definierat men av förarbetena till lagen framgår att det är ett förhållande baserat på avtal, där den ena parten skall utföra arbete för den andres räkning samt att det skall vara av regelbunden art och den ena parten har kontroll över arbetet (Dahl- qvist & Holmquist, 2004). Om arbetstagaren är anställd hos en juridisk eller fysisk person saknar helt betydelse. Det är heller inte nödvändigt att arbetet bedrivs som en anställning i näringsverksamhet, även hembiträden och barnflickor hamnar under mutansvar (Cars 2001).
Enligt andra stycket samma lag framkommer att även alla offentligt anställda arbetstagare omfattas av mutansvaret. Lika så den som utövar uppdrag som är reglerat i författning som exempelvis skiljemän, revisorer i aktiebolag, konkursförvaltare, person som fullgör lagstad- gad tjänsteplikt (värnpliktiga) och innehavare av vissa förtroendeuppdrag. Förtroendeuppdrag kan framförallt vara av två olika karaktärer, materiella och immateriella. Med immateriella uppdrag menas rådgivning, värdering, konsultation och granskningar. De personer som har
19
immateriella uppdrag kan hamna under mutansvar om de har en förtroendeställning gentemot deras uppdragsgivare i en ekonomisk eller rättslig sak. Personer som hamnar i en sådan ställ- ning är ofta advokater, revisorer, auktionsförrättare, mäklare och fastighetsförvaltare. Med materiella uppdrag menas exempelvis entreprenadavtal. De förhåller sig i en självständig ställning gentemot deras uppdragsgivare och kan därför inte hamna under mutansvar. (Dahl- qvist & Holmquist, 2004).
3.6.5 Handlingen
För att korruption skall ske krävs givetvis en handling från någon av parterna. Det finns tre typiska situationer både på givar och mottagarsidan enligt Cars (2001).
Givarsidan:
1. Att muntligt eller skriftligt utlova en muta. Bestickaren tar initiativet och han har straffansvar även om mottagaren avböjer löftet och undgår ansvar.
2. Att utan tidigare löfte erbjuda muta skriftligt eller muntligt. Lika så här undgår motta- garen straffansvar om denne avböjer direkt.
3. Att bestickaren helt utan att utlova eller erbjuda muta lämnar en muta. Muta måste di- rekt lämnas åter för att straffansvar skall undgås av mottagaren.
Mottagarsidan:
1. Att arbets- eller uppdragstagaren låter åt sig utlova en muta. Att man acceptera utlo- vande om muta. Motsvaras av punkt 1 på givarsidan.
2. Att arbets- eller uppdragstagaren begär en muta. Denne är då straffbar även om be- gäran omedelbart avisas.
3. Att arbets- eller uppdragstagaren tar emot en muta. Motsvaras av punkt 3 på givarsi- dan.
Om mottagaren inte nåtts av löftet eller erbjudandet av muta föreligger ingen påverkanssitua- tion och ingen av parterna kan straffas.
På givarsidan räcker det med att utlova en muta antingen skriftlig eller muntligt för att straffansvar skall inträda. Om då den tilltänkta mottagaren direkt avböjer löftet fråntas han ansvar.
20
3.2.6 Sambandet med tjänsteutövningen
För att det skall vara muta måste det råda ett tjänstesamband mellan parterna. Den måste utlo- vas, erbjudas, lämnas, begäras eller mottas för arbets- eller uppdragstagarens tjänsteutövning.
Förmånen skall påverka tjänsteutövningen på ett otillbörligt sätt (Cars 2001). Lagstiftarna har valt att för att straffbarhet skall råda krävs endast att ett yttre samband mellan mutan och tjänsteutövningen. Detta på grund av svårigheter att kunna bevisa vilka avsikter och effekter mutan har. Med yttre samband menas enligt Dahlqvist & Holmquist (2004) att mottagaren har en möjlighet att i sin tjänsteutövning gynna givaren och att givaren och mottagaren har eller har haft kontakt med varandra i tjänsten eller kan antas komma att få sådan kontakt. Kontak- ten kan vara direkt eller indirekt.
När man talar om att gynna givaren behöver inte mottagaren ha någon beslutsfattande ställ- ning för sin tjänsteutövning. Det kan till exempel vara en teknisk kunnig person på ett företag som ger information till inköpsavdelningen som blir påverkade vid inköp.
3.6.7 Mutan, Beskaffenheten
Med lydelsen enligt 20 kap 2§ BrB (SFS 1962:700) ”Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning” så menas att ”muta” eller annan ”otillbörlig belöning” är samma sak. De olika begreppen har endast en historisk orsak (Cars 2001).
En muta är alla typer av förmåner, belöning eller gåvor som kan vara medel för bestickning oavsett om de har något ekonomiskt värde eller inte. Exempel på muta kan vara (Dahlqvist &
Holmquist, 2004):
− Kontanter, presentkort, varor och tjänster.
− Provisioner, premier, inköpsrabatter
− Borgensförbindelse, kreditförmån, lån
− Eftergivande av krav
− Olika typer av gästfrihet som kost, resor och logi
− Testamentariskt förordnande
− Välbetald tjänst
21
3.6.8 Otillbörlighetsrekvisitet
Var gränsen går mellan vad som är acceptabel gåva, godtagbar representation och personlig vänlighet eller muta är mycket svårdefinierad och någon exakt definition har lagstiftarna ej gett på grund av de mycket skiftande omständigheter som kan förekomma (Cars 2001). En definition enligt Dahlqvist och Holmquist (2004) för att lite närmare bestämma gränsen är,
”Som tumregel kan sägas att en förmån är otillbörlig om den inte utgör ett naturligt led i mottagarens tjänsteutövning eller inte är att betrakta som uttryck för allmänt godtagbara umgängesformer eller sedvänja.”
Att förmånens otillbörlighet skulle bedömas mot mottagarens ekonomiska förhållanden har ansetts känslig och har inte bedömts i hittills (Cars 2001). Det finns inget klart samband att man skulle påverkas mindre om man var förmögen av en förmån med högt värde. Grovt kan man indela värdet på förmånens otillbörlighet efter att förmåner upp till hundra kronor i regel är tillåtna medan förmåner från ettusen kronor och uppåt inte anses tillbörliga om de inte har ett naturligt och nyttigt led i mottagarens tjänsteutövning (Cars 2001). Om förmånen är att se som otillbörlig bedöms bland annat (Dahlqvist & Holmquist, 2004):
− Mottagarens ställning
− Förmånens värde
− Om belöningen är förknippad med villkor att mottagaren skall handla på visst sätt
− Om den önskade tjänsteutövningen omfattar myndighetsutövning
− Om syftet med belöningen är helt legitimt
− Om belöningen sker öppet
− Om huvudmannen lämnat sitt samtycke
I den privata sektorn kan ett medgivande av huvudmannen, vars intresse är till för att skyddas utgöra en förmildrande omständighet så att åtal kan undvikas (Cars 2001). Men det behöver inte göra handlingen tillbörlig, åklagare kan väcka åtal om han anser det påtalat ur allmän synpunkt, att allmänhetens intressen skall skyddas.
22
3.6.9 Tillbörliga gåvor
IMM (B) har i sin skrift vägledande etiska regler redogjort för vad de anser är tillbörliga för- måner. Dessa är endast att se som attityd påverkande.
− arbetsmåltider av vardaglig karaktär
− uppvaktningar på jämna födelsedagar och andra personliga bemärkelsedagar eller vid sjukdom, förutsatt att de är måttfulla med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet
− mindre varuprov, överlämnade i samband med företagsbesök eller vid jämförliga ar- rangemang
− prydnadsföremål som saknar nämnvärt marknadsvärde och jämförliga måttfulla min- nesgåvor till gäster, t ex vid företagsjubileer och liknande.
3.6.10 Rättslig prövning
Reglerna kring åklagares rätt att anmäla brott finns i 20 kap 5§ BrB och i 17 kap 17§ BrB, se bilaga 2.
För att en åklagare skall kunna åtala för korruption inom den privata sektor krävs att det är mottagarens huvudman som anmäler brottet. Även om mottagaren omedelbart avvisar gåvan är det fortfarande mottagarens huvudman som skall anmäla brottet för att åtal skall kunna ske.
Detta gör att det är sällan åtal inom den privata sektorn sker då mottagaren tar emot mutan med huvudmannens samtycke. Det är endast i ovanliga fall när det anses framkallat av all- mänt intresse som åklagare själv kan anmäla brottet (Cars 1983).
3.6.11 Motiv för korruption
Gränsen mellan mutor och vardagliga handlingar är ibland otydlig. Jacobsson & Wästerfors (2003) har i en rapport utgiven av Brottsförebyggande rådet belyst hur ”gästfrihet”, ”tacksam- het” och ”sedvänja” kan betraktas som vokabulär ur vilka motiv för mutor är möjliga att for- muleras. Alla de tre vokabulärerna är vanliga och helt lagliga handlingar i allmänhet sett. Men det är under särskilda omständigheter som de kan bli otillåtna, det handlar ofta om mottaga- rens ställning eller de andra fallen som nämns tidigare under kapitel 3.6.8 Otillbörlighetsrek- visitet som avgör om så är fallet. För att det skall klassas som korruption krävs även att det att någon framhåller anklagelsen, som till exempel en anmälan om brott eller att det uppmärk-
23
sammas i media som misstänkt handling. Det är då vokabulären kan användas för att formule- ra ursäkter som skall försvara handlingen, som att det skulle vara självklart att bjuda och ut- tryck som att ”så här går det till”.
24
4 Intervjuerna
I detta kapitel kommer jag att presentera respondenternas svar på intervjuerna. Några av respondenterna ville vara anonyma och av den anledningen har jag låtit alla vara det, endast en kort presentation av dem kommer att återges.
Tjänstemannen: Arbetar på ett stort svenskt företag med verksamhet även utanför Sverige.
Viss beslutsfattande position.
Marknadschefen: Arbetar på en koncern med en omsättning nära en miljard kronor.
Ekonomichefen: Arbetar på företag som är ledande i Sverige inom sin bransch. Företaget ägs av en amerikansk koncern.
Platschefen: Arbetar på företag som är bland de ledande i deras bransch i Sverige.
Säljaren: Säljare på svenskt företag med totalt ca 400 anställda.
Informationschefen: Informationschef på svenskt företag med en omsättning på ca sjuhundra- femtio miljoner kronor.
4.1 Gåvor
I detta avsnitt kommer respondenternas svar på frågorna rörande gåvor att presenteras. Vad som skall klassas som gåva och motiv bakom att ge gåvor kommer bland annat att besvaras.
4.1.1 Förekomsten av gåvor
Respondenterna har tillfrågats om uppfattningar kring gåvor samt förekomsten av dem i af- färssammanhang. Alla respondenter utom en uppgav att de ger och tar emot gåvor i deras af- färsrelationer. Ekonomichefen skiljde sig från de övriga med att inte alls ge gåvor och inte heller ta emot några gåvor. ”Nej, vi ska inte ge gåvor, vi har en mycket strikt etisk policy, koncernen är väldigt rädd för att de skall åka dit för mutor” (Ekonomichefen).
Att ge gåvor till myndigheter eller personer som är tjänstemän inom den offentliga sektorn var vanligt, fyra av sex respondenter uppgav att de även gav till myndighetspersoner. Anledning-
25
en till att två av dem inte gav till dessa var att risken för mutanklagelser, ”speciellt mot före- tag som ägs av eller statliga myndigheter” (Ekonomichefen), samt att de ej var i kontakt med dem direkt i sitt arbete eller kände ingen nytta där av.
Av de företag som tog emot gåvor, det vill säga fem av sex företag, framkom det av intervju- erna att det var lika vanligt att de fick gåvor som förekomsten att de gav. De kom dock inte alltid från samma håll som de gav till, två av företagen gav en förklaring till gåvans riktning- ar. Företag som respondenten köpte in varor från gav till dem, och respondenten gav i sin tur till företag som de sålde till. Två av respondenterna nämnde att det fanns en viss sedvänja att ge gåvor.
De gåvor respondenterna ger är främst till den kontaktpersonen på det andra företaget eller myndigheten som man har haft kontakt med. Endast i mindre vanliga fall sker det att gåvor ges till en större grupp inom det andra företaget. Det kan vara vanligare att så sker om det har varit en stor affär parterna emellan eller vid något tillfälle av högtidligare karaktär. Att en gåva skulle ges till det andra företaget som helhet kunde även vara möjligt uppger en av re- spondenterna men kan inte förnimma sig någon händelse där så skett. Det får anses ovanligt i ordinära affärssammanhang att det skulle förekomma.
4.1.2 Vad kännetecknar en gåva
Respondenterna tillfrågades vad som de kännetecknar/ uppfattar som en gåva, det vill säga vilket eller vilka rekvisit skall vara uppfyllda för att en handling skall klassas som en gåva.
Det fanns en viss svårighet för respondenterna att säga vad som egentligen utmärkte en gåva de hade inte haft det synsättet tidigare men efter vis betänketid kom svar som presenter i form av fysiska saker, middagar, resor, evenemang och upplevelser man blir bjuden på, ”inget krav på speciell form, en ren gåva man ger utan någon anledning och som inte ingår i en affärs- uppgörelse och att det inte förväntas någon motprestation tillbaka” (Tjänstemannen). Infor- mationschefen berättar att ”ibland ger man ju bort såna saker som är mer reklam, t-shirts, pennor och liknande och det är också en sorts gåva”. En av respondenterna skiljde sig dock med att den menade att man förväntar sig något tillbaka, ”vi är egoistiska vi människor”
(Platschefen).
Marknadschefen uppgav att de gav bort t-shirt och presentreklam med företagets logo på men är av den åsikten att den inte tycker att det skall kallas gåva, han menar att det skall vara ett
26
värde i det man ger bort på minst några hundra kronor för att det skall uppfylla kriterierna för gåva.
4.1.3 Karaktär, tidpunkt
De former av gåvor som respondenterna vanligast gav sina affärskontakter bestod av enklare presentartiklar som gärna hade ett samband med en sysselsättning man vet affärskollegan är intresserad av på fritiden. Även chokladaskar, alkohol som whiskey och vin, de klassiska jul- korgarna innehållande lite mat och dryck men även biljetter till evenemang som exempelvis hockey och liknande representation var det som förekom i gåvosammanhang. Marknadsche- fen berättade att företaget arrangerade golftävling där deltagarna fick priser som gåvor och att arrangemanget innehöll mat, dryck och underhållning.
Tidpunkten för när gåvor ges är från början av ett samarbete, dock inte innan samarbetet in- leds och fortlöper tills projektet är slut. Det är vanligt att gåvor kommer efter affärens avslu- tande om den pågått en lägre tid som ett tack för gott samarbete. Platschefen uppgav att det var något mindre vanligt att de gav gåvor vid den tidpunkt när ett projekts finansiella uppgö- relse skall ordnas. Det förekommer även att man ger gåvor till affärskollegor som det har gått en tid sen man hade kontakt med i syfte att påminna denne om att man fortfarande finns kvar på marknaden. Det vanligaste enligt respondenterna är dock att man ger gåvor vid jul, flera påtalade även att det var en viss sedvänja inom deras bransch att man så gjorde. Vissa företag gav även till sommaren men det förekom inte lika ofta.
4.1.4 Motiv
Motiven bakom att företagen ger gåvor är ofta att ”vi tackar för ett gott samarbete” (Tjäns- temannen), att man vill uppmärksamma det andra företagets kontaktperson med en gåva när denne fyller år exempelvis. En av respondenterna förklarade att deras bransch var väldig per- sonkemi relaterad och att givande av gåva ses positivt vilket leder till ett starkare samarbete mellan kunden och deras företag. En av respondenterna säger att man vill ha en motprestation av kunden men i form av en god relation med kunden. Annars rådde en gemensam hållning bland företagen som gav gåvor var att man inte förväntade sig någon direkt motprestation av deras gåvor.
27
4.2 Korruption
I detta avsnitt kommer respondenternas svar på frågorna rörande korruption. Vad de anser är otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning och hur de hanterar korruption i organisationen kommer bland annat besvaras.
4.2.1 Kontrollprogram, intern policy
Att företagen arbetar aktivt med att hantera att risken för korruption inom organisationen är något som sträcker sig från minimalt till mycket omfattande. Marknadschefen uppgav att de inte hade någon skriven etisk policy eller internt kontrollprogram för att handskas med frågor som rör gåvor. Inte heller kunde den säga att det fanns några informella regler hur de skulle förhålla sig, ”men vi har en koncernledning som ofta diskuterar frågorna, exempel diskuterar vi inför jul och högtider och så vidare” (Marknadschefen). De andra fem företagen har en policy som de arbetar efter och skall följa. Det rådde viss tveksamhet om vad den innehöll från ett par av respondenterna, ”till nittionio procent säker att vi har det även om jag inte har läst det” (Platschefen). Ett av företagen uppgav att de reviderar policyn efter behov, ” har varit tvungna att revidera den på grund av senaste tidens händelser inom området, det har varit mycket i ropet” (Ekonomichefen). Om företagen hade något internt kontrollprogram av typ som COSO- definitionen var det ingen av respondenterna som kände till.
4.2.2 Vad är otillbörligt
Vad som skall anses som otillbörlig förmån för tjänsteutövningen, det vill säga när man passe- rat gränsen för vad som skall godkännas som tillåten gåva i affärssammanhang hade några av respondenterna den föreställningen att det var beloppet eller värdet på gåvan som avgjorde.
Beloppsmässigt var föreställningen att gränsen för vad som är otillbörligt från ”vet inte vad det ligger, typ trehundra nu, för mig kring 500, offentliga sektorn lite strängare” (Platsche- fen) till den högsta som löd ”2000-3000 kr ungefär, där man känner att så dyra gåvor ger man inte” (Tjänstemannen). Marknadschefen uppgav att när det rörde sig om representation där det rörde sig om ett helt arrangemang som när de anordnade golftävlingar kunde kostna- den blir ganska hög när det skall bjudas på mat, dryck och en trevlig kväll samt ett prisbord där första pris kan vara ganska dyrt, cirka 1500 kronor. Men det ansågs inte vara otillbörligt utan de höll sig inom laglig nivå. Ekonomichefen skilde sig genom att den ansåg att ”jag tror inte det finns några definitiva gränser vad som är tillåtet utan man ser på vad tjänar vi på det vi gav oavsett värde, ändamålet av gåvan mutan bedöms oavsett värde”.
28
4.2.3 Vad kännetecknar en muta
Vad som kännetecknar en muta för respondenterna är att det är mycket pengar inblandade.
Det kan även vara att man förväntar sig en motprestation med den gåva man gett och hand- lingen skall ske innan affären har fastställts. ”Något som skall ge en fördel framför andra konkurrenter” (Säljaren). De kan även röra sig om att man informellt känner sig tvungen till en motprestation när man mottagit något. Ekonomichefen uttrycker kortfattat ”att man läm- nar vanliga affärsetiska regler” .
4.2.4 Riskområden
Två av de sex respondenterna tänker sig risken för korruption som störst på inköpsavdelning- ar, ”inköpsavdelning de får mycket saker, de har många fina…” (Platschefen). De sitter på en position där de har kontakt med många säljare som vill få dem att handla av deras företag helst. De är även de personer som får mycket gåvor berättar respondenten. Personer som faller under beslutsfattande positioner på en mellannivå inom organisationen, och som även har hand om ekonomin till viss del kan ha lättare att gömma handlingar. Detta på grund av att den överordnade chefen inte har tid nog att granska allt som den underordnade utfört framkommer av respondenterna. Ett riskområde som även framförs är de som aktiva på en ”marknad där det råder en annan kultur” (Informationschefen).
Risken för att de själva skulle bli utsatta för korruption ser företagen som liten. Respondenter- na framförde att det känns när det inte står rätt till samt att deras grundläggande etiska värde- ringar inom företagen talar emot någon risk för oetiskt handlande skulle ha möjlighet att upp- komma. Platschefen skiljer sig dock med att tro att det nog är vanligt förekommande, att man tar emot gåvor utan att man har reflekterat över att det skulle vara något som är otillbörligt och att man eventuellt undermedvetet kan påverkas av gåvan.
Företagen tycker att lagstiftningen är tillräckligt tydlig. Ekonomichefen uttrycker att det är svårt för lagstiftarna att sätta någon definitiv gräns, det är fördelen man tjänar som räknas. Ett alternativ är ”att man skall tydligare definiera när en muta uppstår, men att det finns de som alltid tycker att gränssättningen är viktigare, med belopp och omfattningen” (Ekonomiche- fen). En tydligare förklaring av vad otillbörligt är och man får bedöma från fall till fall vad som är inom lagens gränser.
29
Företagen känner inte att den rådande diskussionen i bland annat media om en tydligare lag- stiftning med mer bestämda gränser påverkar deras vilja att ge gåvor i större utsträckning om så skulle kunna bli möjligt. ”Det skulle inte löna sig att ge mer”, samt att det är även ”svårt att mäta vilken effekt gåvor ger” (Säljaren). ”Affärer är affärer och man gör inte bättre affä- rer för att man ger mer gåvor” utrycker sig Informationschefen. Det framhålls även att det finns andra marknadsföringskanaler att använda för företagen samt att det inte skatterättsligt medges avdrag för gåvor.
4.3 Övrigt av intresse
Tjänstemannen uttrycker att det har blivit renare affärer nu i deras bransch om man jämför med tidigare på 80-talet då det bjöds mycket mer på resor och dylikt. Några påstår även att vissa branscher har en sedvänja där det förekommer mer gåvor och det skall vara mer före- kommande med korruption där, de som nämns är läkemedelsindustrin och byggbranschen.
Informationschefen säger sig även se en förändring överlag med att människor är mer benäg- na att ta vara på sin fritid bättre och hellre spendera den med familjen än att ge den tiden till representation, ”det är nog lite fritid över som det är” (Informationschefen).
30
5 Likheter & Skillnader
I detta kapitel kommer likheter och skillnader mellan företagen beskrivas. Materialet kommer därefter analyseras mot teorin.
5.1 Gåvor
Jag börjar min analys med att först behandla gåvor för att senare övergå till korruption.
5.1.1 Förekomst av gåvor
Alla respondenterna tillfrågades om deras uppfattningar kring gåvor samt hur vanligt före- kommande det är att ge gåvor i deras affärsrelationer. Att ge och ta emot gåvor var mycket vanligt, fem av sex företag uppgav att det förekommer i affärssammanhang. givande av gåvor till personer som är tjänstemän med myndighetsutövning var även det vanligt, fyra av sex gav även till den offentliga sektorn. Det företag som uppgav att de inte alls gav eller tog emot gå- vor hade ett mycket strikt förhållningssätt jämfört med de andra företagen och skilde sig helt från de andra företagen. Av de företag som gav gåvor var det lika vanligt att de fick gåvor som att de själva gav. Men det var inte alltid att man gav gengåvor till det företag man fått ifrån. Ett mönster som framkom var att företag som respondenterna köpte produkter av erhöll man gåvor från och vidare så gav respondenterna till de företagen man sålde produkter till.
Man kan jämföra företagens handlande i gåvosituationer med gåvans tre normer (Mauss 1972), ”det är en plikt att ge gåvor”, vilket följs av att ”det är en plikt att ta emot gåvor” för att slutligen ”det är en plikt att ge gengåvor”. Fem av sex tillfrågade företag gav gåvor och kan på så sätt konstateras att de följer normen om att ge. De följde även den andra normen om att ta emot ett erbjudande om gåva. Den tredje normen om gåvor som enligt Mauss (1972) handlar om att ge gengåvor följde inte lika tydligt mönster med teorin som de andra två nor- merna. Det var två av företagen som uppgav att det förekom en speciell riktning på gåvorna inom deras bransch. Det är att företagen gav gåvor till den man sålde produkter eller tjänster till, man kan se det som att gåvorna följde en ström genom de olika leden till den slutgiltiga kunden. Att de skulle bryta mot gåvans tredje norm som enligt Mauss (1972) leder till att par- terna skulle få en fientlig inställning gentemot varandra var inget som framkom vid intervju- erna. De hänvisade mer till en sedvänja för givandet av gåvor. Att ett företag inte gav till
31
myndighets personer var att de inte kände någon nytta av det, de fick inte heller från myndig- heten vilket följer med omvänd tolkning gåvans norm med att återgälda.
5.1.2 Vad kännetecknar en gåva
Respondenterna tillfrågades vad som de kännetecknar/ uppfattar som en gåva, det vill säga vilket eller vilka rekvisit skall vara uppfyllda för att en handling skall klassas som en gåva.
Det märktes tydligt att detta var inget respondenterna tidigare reflekterat kring. Nästan alla respondenterna var tvungna att ha en tid på sig att tänka eller började föra ett resonemang innan de kom fram till svaret. En gemensam ställning bland respondenterna var att de tänkte på föremål eller upplevelser som den mottagande parten inte behövde ersätta, ”inget krav på speciell form, en ren gåva man ger utan någon anledning och som inte ingår i en affärsupp- görelse och att det inte förväntas någon motprestation tillbaka” (Tjänstemannen). Två av respondenterna hade motstridiga åsikter, det var hur presentreklam utan nämnvärt penning- mässigt värde skulle klassas som gåva. Den ena respondenten var av åsikten att det man ger bort skall ha ett värde på minst några hundra kronor för att vara en gåva, den andre uppger att
”ibland ger man ju bort såna saker som är mer reklam, t-shirts, pennor och liknande och det är också en sorts gåva” (Informationschefen).
Med den förklaring av gåvobegreppet som Nationalencyklopedin (B) ger av gåva, ”gåva, överlåtelse av fast eller lös egendom utan vederlag”, så fram kommer det inte om egendomen skall vara betingad med något värde. Men Regeringsrätten har utvecklat resonemanget med att alla gåvor borde uppfylla följande tre rekvisit samtidigt (Antonson & Båvall 2001), förmö- genhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Rekvisiten uppfylldes av de flesta av respon- denternas resonemang. Det bör vara tveksamt om den respondent som ger bort saker som mer är reklam kan uppfylla förmögenhetsöverföring. Enligt teorin förstås att med förmögenhets- överföring skall gåvotagaren berikas på givarens bekostnad (Silfverberg 1992). Det är även en respondent som avviker från rekvisiten förmögenhetsöverföring och frivillighet med den in- ställning som respondenten har vid givandet av gåvor, är att den förväntar sig något tillbaka
”vi är egoistiska vi människor”. I det fallet berikas inte gåvotagaren på givarens bekostnad och man kan inte påstå att det sker frivilligt när man kompenserar gåvotagaren för utförd ar- betsinsats eller tjänst som den utfört åt givaren (Silfverberg 1992). Man kan även se ett tecken på att man skulle frångå huvudmannens intresse och istället agera för egen vinning. Detta stöds av Morgan (1999) som benämner individens Yttre intressen som innefattar personalens personlighet, attityder, värderingar och åsikter. Det yttre intresset kan påverka hur personalen
32
agerar i relation till arbete och karriär. Jag vill även se det som ett agentproblem. Agentteorins fokus är problemet att huvudmannen och agenten har olika intressen och agenten är bered att handla på ett sätt som huvudmannen inte eftersträvar (Morgan 1999).
5.1.3 Motiv tillgåvor
Av intervjuerna framkom att motiven till att företagen ger gåvor är väldigt ofta att de vill tacka för ett gott samarbete. De har känt att det har varit kul att haft kontakt med varandra och vill gärna visa tacksamhet. Ett sätt som företagen vanligtvis uppmärksammar med en gåva är när deras kontaktperson på något av deras intressent företag fyller år. En av respondenterna förklarade att deras bransch var väldig personkemi relaterad och att givande av gåva ses posi- tivt vilket leder till ett starkare samarbete mellan kunden och deras företag. Att det förekom en viss sedvänja att ge gåvor var även något som respondenterna framhävde. Det finns en viss risk med att man skall använda uttrycken sedvänja och tacksamhet fel. Vokabulärerna är helt lagliga och vanliga handlingar vanligtviss sett. Men det är under särskilda omständigheter som de kan bli otillåtna (Jacobsson & Wästerfors 2003), det handlar ofta om mottagarens ställning eller de andra fallen som nämns tidigare under kapitel 3.6.8 Otillbörlighetsrekvisitet som avgör om handlingen är otillbörlig. För att handlingen skall klassas som korruption krävs även att det att någon framhåller anklagelsen, som till exempel en anmälan om brott eller att det uppmärksammas i media som misstänkt handling. Det är då vokabulären kan användas för att formulera ursäkter som skall försvara handlingen, som att det skulle vara självklart att bju- da och uttryck som att ”så här går det till” (Jacobsson & Wästerfors 2003).
5.2 Korruption
5.2.1 Vad kännetecknar en muta
Vad som kännetecknar en muta hade respondenterna relativt gemensamma åsikter om. De flesta av dom intervjuade företagen ansåg att det skall vara mycket pengar inblandade för att röra sig om en muta. Med en muta har man enligt respondenterna även en förväntan om en motprestation som grundar sig på den gåva man gav och att handlingen skall ske innan affären fastslås. Säljaren uttrycker att en muta är ”Något som skall ge en fördel framför andra kon- kurrenter”. Det framhålls även att det kan röra sig om att man informellt känner sig tvungen till en motprestation när man mottagit något. Ekonomichefen slutför sitt resonemang om vad som kännetecknar en muta med ”att man lämnar vanliga affärsetiska regler”. Respondenter- na hade åsikter om vad mutor bestod av och hur de verkar. Deras åsikter tycker jag rörde ett
33
mer kortsiktigt perspektiv. Det var ingen av de tillfrågade som hade mer omfattande tankar på vad mutor får för verkningar i samhället på en längre sikt, att de leder till att korruptionen tillslut berör den enskilde medborgaren. Det får den konsekvensen att om man vill nå fram i ett väl grundat mutsystem är man då själv tvungen att erbjuda muta för att kunna göra sig rätt.
Det innebär att mutsystemet fördyrar varor och processerna går långsammare (Cars 2001).
5.2.2 Uppfattningar kring otillbörlig förmån
Uppfattningarna om vad som skall anses vara otillbörlig förmån för tjänsteutövningen, när gränsen är passerad för vad som juridiskt anses vara tillåten gåva i affärsrelationer var en frå- ga som respondenterna hade stora skillnader i åsikt om. Beloppet eller värdet på gåvan var det som avgjorde om den passerat tillåten gräns enligt flera av respondenterna. Var denna gräns skulle ligga på för värde var det ingen av de tillfrågade som kunde svara säkert på vid följd- fråga. De kom med uppskattningar som täckte ett brett spann. Beloppsmässigt var föreställ- ningen att gränsen för vad som är otillbörligt från cirka trehundra kronor till den högsta giss- ningen som var på två till tre tusen kronor, där man får känslan av att så dyra gåvor ger man inte. Platschefen som kom med den lägsta uppskattningen framhöll även att det var gissnings- vis strängare gränser inom den offentliga sektorn.
Av teorin inom området framkommer att det inte finns någon exakt gräns (Cars 2001) vilket går emot några av respondenternas uppfattning. Men man kan grovt indela värdet på förmå- nens otillbörlighet efter att förmåner upp till hundra kronor i regel är tillåtna medan förmåner från ettusen kronor och uppåt inte anses tillåtna om de inte har ett naturligt och nyttigt led i mottagarens tjänsteutövning (Cars 2001). Respondenternas uppfattningar om vad förmåner får vara värda hamnar delvis inom ramen föra vad som skall anses tillbörliga. Marknadschefen uppgav att när det rörde sig om representation där det rörde sig om ett helt arrangemang som när de anordnade tävlingar kunde kostnaden blir ganska hög när det skall bjudas på mat, dryck och en trevlig kväll samt ett prisbord där första pris kan vara ganska dyrt, cirka 1500 kronor. Men det ansåg denne inte vara otillbörligt utan företaget höll sig inom laglig nivå.
Summan per person av den representation som Marknadschefen beskriver hamnar med all säkerhet klart över nyligen givna belopp och det skulle vara tveksamt om representationen skulle varit tillåtet om myndighetspersoner bjöds med, men vid bedömningen av otillbörlighe- ten inom den privata sektorn kan ett midgivande av huvudmannen vars intresse är till för att skyddas utgöra en förmildrande omständighet så att åtal kan undvikas (Cars 2001).
34
