Det visade sig att gåvor var vanligt förekommande i affärssammanhang. Fem av sex företag gav och tog emot gåvor. De fem företagen ger och tar emot av flera så jag påstår att det är en klar signifikans att företag använder sig av gåvor regelbundet i attitydpåverkande syfte. Att ett företag inte använder sig av gåvor berodde på att de inte vill bli misstänkta för att röra sig med mutor. Det företaget ägs av en amerikansk koncern som har en mycket strikt etisk policy.
Företagen ger gåvor för att skapa goda relationer och stärka samarbetet med deras kunder.
Något utbytte av handlingen förutom bättre kontakt säger sig företagen inte sträva efter. De följer den sedvänja som finns inom deras respektive bransch.
De vanligast förekommande gåvorna är enklare presentartiklar vid högtider. Gåvor gavs även regelbundet vid affärskontakter i form av representation med middag eller evenemang. Det framkom även att det bjöds på större tillställningar som jag vill anse vara lyxbetonade.
37
En gåva var för företagen en frivillig handling utan krav på motprestation. Företagen ansåg att en gåva hade ett visst värde. Endast ett företag tyckte att artiklar utan nämnvärt värde även betraktades som gåva.
För att en handling skall klassas som korruption krävdes det var ett värde inblandat och en motprestation. Att det skall vara ett värde är samma definition som företagen uppger om vad som är en gåva. Beloppsmässigt hamnade företagen i vissa fall väldigt nära vad de ansåg vara otillbörlig förmån och vad de i praktiken gav och tog emot som enligt dem legala gåvor. Det som visade sig var den tydligaste skillnaden mellan en gåva och muta var kravet på motpre-station vid mutor.
Överlag vill jag påstå att företagen hade svårt att uttrycka var en gräns mellan tillåten och otillåten förmån skall dras. Det var dock ett av företagen som skiljde sig från de andra med att ha en uppfattning som i det närmaste stämde överens med teorin på området om hur gräns-dragning och hur man juridisk bedömer vad som är otillbörlig förmån.
Ingen av respondenterna tyckte att lagstiftningen på området var otydlig. Jag är tveksam om alla hade någon djupare kännedom om lagstiftningen eftersom det rådde så pass stor tveksam-het om vad som skulle klassas som otillbörlig förmån.
Det var ingen av företagen som ansåg att en förändrad lagstiftning med tydligare gränser mel-lan tillåten och otillåten förmån skulle påverka deras vilja till att ge mer gåvor om det vore möjligt. De ansåg att det var på en lagom nivå som det var i dagsläget. Jag ser det som att de ger gåvor som alltid gjort och vill stödja sin nivå som legal med hänvisning till sedvänja inom deras bransch.
Företagens etiska arbete med att implementera policys eller interna kontroller var inte av min åsikt tillfredställande. Det framkom att flera av respondenterna var tveksamma till innehållet i den egna policyn och i ett företag saknades det även skrivna regler. Jag fick den uppfattningen att det etiska arbetet hamnat i företagsledningen och inte decentraliserats till de övriga medar-betarna i organisationen.
38
Källförteckning
Abrahamsson, B. & Andersen, J-A. (1998) Organisation- att beskriva och förstå organisatio-ner, Malmö: Liber Ekonomi
Andersson, S. (2002) Corruption in Sweden: Exploring Danger Zones and Change, Doktors avhandling, Umeå Universitet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18 (2008-05-15)
Arvidsson, H. (2003) It Branschen, Ny tid, ny attityd - nu ska mutbrotten hårdgranskas, till-gänglig:< http://itbranschen.idg.se/2.998/1.91744> (2008-05-19)
Bonnedahl, K-J. Jensen, T. Sandström, J (2007) Ekonomi och moral – vägar mot ökat an-svarstagande, Malmö: Liber AB
Brytting, T. (1999) Företagsetik, Malmö: Liber ekonomi Cars, T. (1983) Mutor och bestickning, Stockholm: Liber
Cars, T. (2001) Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, Stockholm: Norstedts Juridik
Cars, T. (2002) Korruption, Uppsala: Iustus Förlag AB
COSO,tillgänlig:<http://www.coso.org/Publications/erm_sb/SB_Executive_Summary_Swedi sh.pdf > (2008-05-18)
Dagens miljö, Nilsson, A. Rent spel gynnar [Elektronisk] tillgäng-lig:<http://arkiv.idg.se/pdfdownload/free/?item=18551> (2008-05-19)
Dahlqvist, A. & Holmqvist, R. (2004) Brotten i näringslivet, Stockholm: Norstedts Juridik Eriksson, K. & Myrén, M. (2004) Mutor och bestickning, en studie av uppfattningar i Värm-land, D-uppsats, Karlstad Universitet
Eriksson- Zetterquist, U. Kalling, T. Styhre, A. (2005) Organisation och organisering, Malmö: Liber AB
FAR (2006) Revision – en praktisk beskrivning [Elektronisk] FAR Förlag, tillgänglig:
http://0www.farkomplett.se.biblos.kau.se/document.jsp?documentId=622592&anchor=fo0&fr omHitlist=false&database=Revision+praktisk+beskrivning (2008-05-17)
Koskinen, L. (1999) Etik, ekonomi och företagets själ, Stockholm: Prisma
IMM (Institutet mot mutor),(A), En kritisk analys av den svenska mutlagstiftningen [Elektro-nisk] tillgänglig:< http://www.institutetmotmutor.se/_upload/imm/imm_rapport_hela.pdf>
(2008-05-20)
IMM (Institutet mot mutor),(B), Vägledande etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner i affärsverksamhet [Elektronisk] tillgänglig:<
39
40
http://www.institutetmotmutor.se/_upload/imm/Handledningen/vagledande_etiska_regler.pdf
> (2008-05-20)
Jacobsen, D-I. (2002) Vad hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra sam-hällsvetenskapliga ämnen, Lund: Studentlitteratur
Jacobsson, A. & Wästerfors, D. (2003) På tal om mutor, gästfrihet, tacksamhet och sedvänja som korruptionens motivvokabulärer. I Brå rapport 2003:10 (red.) Förebyggande metoder mot ekobrott, En Antologi. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Morgan, G. (1999) Organisationsmetaforer, Lund: Studentlitteratur Nationalencyklopedin, (A), tillgänglig:<
http://0-www.ne.se.biblos.kau.se:80/jsp/search/article.jsp?i_art_id=230357> (2008-05-19) Nationalencyklopedin, (B), tillgänglig:<
http://0-www.ne.se.biblos.kau.se:80/jsp/search/article.jsp?i_art_id=189200> (2008-04-10)
Norrman, A. (2005) Agentteori ökar förståelse för kontraktens roll som riskdelningsverktyg i försörjningskedjor [Elektronisk] Bättre Produktivitet nr 3/ 2005, tillgänglig: <
http://www.plan.se/tidningen/Agentteori.pdf> (2008-05-15) Nyhetskanalen, tillgänglig:<
http://nyhetskanalen.se/1.338717/2008/03/13/regeringen_vill_ha_ny_mutlag> (2008-05-19) Papakostas, A. (2005) Arenor för korruption, I Sjöstrand, G. (red.) Fiffel-Sverige sociologiska perspektiv på skandaler och fusk, Lund: Liber ss. 100-117
Påhlsson, R. (2000) Sponsring: Avdragsrätt vid inkomstbeskattning, Uppsala: Iustus Förlag AB
Riksrevisionen (2006:8) Skydd mot korruption i statlig verksamhet [Elektronisk] Riksdags-tryckeriet 2006, tillgänglig:
http://www.riksrevisionen.se/templates/OpenDocument.aspx?documentid=6281 (2008-05-17)
SFS 1962:700 Brottsbalken
Silfverberg, C. (1992) Gåvobeskattningen i nordiskt perspektiv, Stockholm: Juristförlaget Sydsvenskan, Lindberg, T Överåklagarens överdrift, (2007-11-15)
Svt, tillgänlig:< http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=784136> (2008-05-19) Thurén, T. (1991) Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm: Liber
Bilaga 1 Intervjuguide
Gåva
Vad kännetecknar en gåva
Ger ni gåvor till era kunder eller berörda myndigheter Vad är motiven bakom att ni ger gåvor
Vilken karaktär av gåvor ger ni
Riktar sig gåvan till det andra företaget eller förekommer personliga gåvor Vad har ni för uppfattningar kring motprestationer till era gåvor
Hur vanligt är det att ni får gåvor från era kunder Vilken karaktär har gåvorna ni får
Muta
Vad kännetecknar en muta
Är ni insatta i var gränsen mellan en gåva och muta/bestickning går Vad är er uppfattning kring otillbörlig förmån
Hur ser ni på den rådande lagstiftningen angående muta/bestickning Har ni något internt kontrollprogram för att undvika muta/bestickning Hur ser ni på risken för att ni skulle bli utsatta för muta/bestickning Ser ni något speciellt riskområde för muta/bestickning
Om det var en tydligare lagstiftning kring muta/bestickning skulle det förändra er vilja att ge mer gåvor om så blev möjligt
Har du något annat att tillföra diskussionen?
Bilaga 2
Brottsrubriceringarna
BrB 17 kap 7§
Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (2004:404).
BrB 20 kap 2§
Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på
1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund,
2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet, 5. den som i annat fall än som avses i 1-4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan
a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning, c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller
d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,
6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller leda-mot av främmande stats organ leda-motsvarande dem som avses i 1,
7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,
8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och
9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar. Lag (2004:785).
Reglerna kring åklagares rätt att anmäla brott BrB 17 kap 17§
I vissa fall av bestickning får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren till den som utsatts för bestickningen eller om åtal är påkallat från all-män synpunkt. Detta gäller om bestickning skett i förhållande till någon som
1. inte är arbetstagare hos staten eller hos kommun,
2. inte omfattas av 20 kap. 2 § andra stycket 1-4, 8 eller 9 och
3. inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling.
Lag (2004:404).
BrB 20 kap 5§
Åklagare får, utan hinder av vad som annars är föreskrivet, åtala brott varigenom arbetstagare hos staten eller hos kommun eller annan som avses i 2 § andra stycket 1-4 har åsidosatt vad som åligger honom i utövningen av anställningen eller uppdraget. Utan hinder av bestämmel-serna i första stycket skall dock gälla
1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är stadgat endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.
Har mutbrott begåtts av någon som inte omfattas av första stycket eller av 2 § andra stycket 8 eller 9 och inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling, får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdrags-givaren eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om åtal för brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd, regeringsråd eller innehavare av tjänst eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gälla särskilda bestämmelser. Lag (2004:404).