Redovisningsinformation ska främst hjälpa ägarna att göra en bedömning om hur väl företaget sköts samt att agera som underlag för investeringar eller för försäljning (Smith 2006:36-38). Den information om intellektuellt kapital som bankerna redovisar kan hjälpa till att ge en fullständigare bild av hur företaget sköts. Information om vilka olika mål företagen har för medarbetare, kundrelationer och organisationsstrukturen samt hur de arbetar för att nå dit är mycket matnyttig information vid bedömningen av ett företags framtidsutsikter. Rapportering av IC är viktigt för alla intressenter för att de ska få en rättvisande bild av företaget.
Redovisningsinformation ska vara relevant, jämförbar och begriplig. Redovisningen är relevant om användarna kan utnyttja den som underlag för olika bedömningar av inträffade, aktuella och framtida händelser. Relevans kräver dessutom att redovisningen är begriplig. (Internationell redovisningsstandard i Sverige 2007). I årsredovisningarna redovisas det mycket information i berättande form och sidorna blir lätt oöverskådliga. Detta gör att informationen är svår att använda som beslutsunderlag och redovisningen av det intellektuella kapitalet så som det ser ut idag känns mer som reklam för banken än extern rapportering. Dock är, enligt teorin (Guthrie et al. 2001), en årsredovisning utan information om det intellektuella kapitalet ofullständig och kan av den anledningen inte fungera tillfredställande som underlag för investeringsbeslut. Bankerna redovisar dock relevant information om intellektuellt kapital då mycket av den information som redovisas är värdeskapande för organisationen och kan användas för att lättare skatta framtida händelser. Till exempel leder
nöjda kunder till långsiktiga relationer med dessa, nöjda medarbetare bidrar till en bättre arbetsmiljö och nöjda medarbetare stannar ofta kvar i företaget, kompetensutveckling leder till att företaget inte stagnerar i en framåtskridande marknad, starka rutiner och processer kan också bidra till värdeskapande och så vidare. Bevis för informationen som återges finns bland annat från undersökningar och utmärkelser gjorda av utomstående parter, redovisad utbildningsnivå och så vidare. Dock finns det inte bevis för alla indikatorer. Väldigt få indikatorer backas upp genom relevanta mått och mätsystem, det mesta redovisas i narrativ form. Bevis för den informationen som återges gör redovisningen tillförlitlig. Undersökningar och utmärkelser tillstyrker den information som tillhandahålls men det mesta som rapporteras tillstyrks inte genom någon form av bevis och det kan ifrågasättas hur tillförlitlig rapporteringen om det intellektuella kapitalet som bankerna redovisar då är.
Roos et al (1997) skriver att jämförbarheten mellan företag är mycket begränsad då det saknas generellt accepterad modell för rapportering av IC. Detta är något som vi anser stämmer. Bankerna redovisar inte intellektuellt kapital enligt samma standard, ingen av de studerade företagen följer någon standard för IC-redovisning överhuvudtaget. Informationen blir då oöverskådlig och svår att jämföra. Mycket information presenteras, men på olika sätt och fokus ligger på olika indikatorer olika år. Detta gör det också svårt att jämföra ett enskilt företag från år till år.
Enligt Roos et al (2006:102) är ett vanligt misstag att företag vill för mycket med sin redovisning av intellektuellt kapital och därför gör den större än nödvändigt. Han skriver även att företagen sällan sållar bland sina indikatorer. Vår undersökning visar inte att bankerna sällan sållar bland sina indikatorer då de som det fokuseras på varierar mellan åren, det är heller inte ett överflöd av indikatorer som huvudfokuseringen i årsredovisningarna ligger på, trots att mängden information är stor. Mängden information om IC i årsredovisningarna har dock ökat från 1998 till 2008, men som nyss nämnt har inte antalet indikatorer (se bilaga 1) ökat avsevärt. Den största ökningen ser vi i Nordea där vi 1998 kan se sex träffar och 2008 ser vi 8 träffar det vill säga en ökning av två IC-indikatorer i Nordeas årsredovisningar. Detta betyder att mer information har tillkommit under senare år om de indikatorer som hela tiden legat i fokus. Kvalitén på redovisningen är i stort sett densamma alla år.
Enligt Edvinsson & Malone (1997:66-67) avser rapportering om intellektuellt kapital att visa framtiden. Den information bankerna avger gör detta till viss del. Den visar hur företaget siktar på att vara, dess vision och mål, hur de ska nå dem samt hur de tror att framtiden ser ut. Detta går inte att enbart utläsa ur den finansiella delen av årsredovisningen.
Enligt van de Meer-Kooistra & Zijlastra (2001) finns det företagskänslig information som organisationerna inte vill rapportera om då detta kan utnyttjas till konkurrenternas fördel. Detta hittar vi mest indikationer på inom relationskapitalet. Bankerna rapporterar nästan uteslutande om kundrelationer. Leverantörsrelationer, relationer till kreditgivare och investerare samt företagets förhandlingskraft finns det inte mycket information om. Framförallt fokuseras det inte på att redovisa dessa relationer.
Stewart (1997:78) skriver att det är interaktionen av human-, struktur- och relationskapital som skapar värde för företag. Att interaktion mellan kapitalkategorierna finns är tydligt då man läser informationen som bankerna presenterar om sitt intellektuella kapital. Till exempel påverkar rutiner (strukturkapital) för kompetensutveckling (humankapital) det värde som genereras från detta, företagsansvar (strukturkapital) påverkar omvärldens syn på företaget (relationskapital), medarbetarnöjdheten (humankapital) påverkar arbetsmiljön och hälsan (strukturkapital) i företaget, och så vidare.
Roos et al (2006:8) skriver att intellektuellt kapital har stor betydelse i företagen idag, han tar bland annat upp en undersökning som visar att 94 procent av företagsledare i USA och Europa stödjer detta. Bankerna redovisar mycket information om intellektuellt kapital men denna är mer i marknadsföringssyfte än för extern redovisning. Till exempel lyfts det som är populärt fram lite extra, till exempel IT-satsningar 1998, då mycket IT-satsningar och utveckling pågick inför millennieskiftet.
6 Slutsatser
Syftet med studien har varit att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital i Sveriges fyra största banker för att kunna beskriva och analysera vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har undersökt årsredovisningar från åren 1998, 2003 och 2008. Frågorna vi ställde oss var:
Hur redovisar företagen sitt intellektuella kapital?
Är det någon skillnad på hur intellektuellt kapital redovisas idag mot tidigare år? Vilka indikatorer för intellektuellt kapital fokuseras det mest på?
De studerade bankerna har varit Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea. Informationen om intellektuellt kapital som bankerna redovisar är relevant och begriplig men inte jämförbar, varken mellan branscher eller över tiden inom ett och samma företag. Informationen som redovisas följer inte någon enhetlig standard, den presenteras i narrativ form och fokuseringen på indikatorer skiljer sig åt mellan olika år. Det presenteras en stor mängd information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Sättet informationen om intellektuellt kapital presenteras på, påminner mer om marknadsföring än redovisning.
Kompetensutveckling är överlägset den indikator för humankapital som det fokuseras mest på. Detta gäller över alla de tre studerade åren. År 1998 fokuserades det mest på redovisning av IT-system som indikator för strukturkapital. Detta har de senare åren nästan försvunnit och rutiner, processer, policies och företagskultur har istället hamnat i fokus. Relationskapitalet handlar nästan uteslutande om kundrelationerna. Den enda gången fokus riktas åt fler intressenter än kunder är 1998 då fokusering på varumärket tar plats i redovisningen av det intellektuella kapitalet.
Mängden information om IC som presenteras har ökat från 1998 till 2008 vilket leder oss till slutsatsen att bankerna tycker att rapportering av IC till omvärlden har blivit viktigare. Dock har inte kvalitén förändrats nämnvärt och informationen är varken är jämförbar eller tillförlitlig trots att informationen som presenteras är relevant för de som har intresse i företaget.
Denna studie bidrar med ökad förståelse för att det är svårt att jämföra intellektuellt kapital. Dels för att det presenteras mycket information, dels för att alla årsredovisningar är olika utformade och att ingen standard följs. Information om intellektuellt kapital är relevant för att
kunna skapa en rättvisande bild av företaget, men det är mycket viktigt med en enhetlig standard för att göra den viktiga redovisningen av intellektuellt kapital tillförlitlig och jämförbar.