Beijer, Elisabeth (2009) ”De förstår alla situationer” Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk eller beroende samt psykiska problem. Med fokus på brukares perspektiv
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2007-10-18 III:7
Larsson, Gerhard (2009) Oacceptabla brister i missbruksvården. Dagens Nyheter, publicerad på DN debatt 2009-05-27
National offender management service (2007) User manual Offender assessment system. April 2007
Nilsson Lundmark, Eva & Nilsson, Ingvar (2009) 1 + 1 = 3 Utvärdering av ITOK-projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv och ur ett samverkansperspektiv Verva (2006) Analys av Kriminalvårdens arbete med strategisk
kompetensförsörjning. Redovisning av regeringens uppdrag till Verva.
Rapport 2006:04
Intervjuer
Arbetsförmedlingen, 5 intervjuer
Arbetsmarknadsdepartementet, 1 intervju
Frivilliga organisationer och kooperativ, 3 intervjuer
Fackliga representanter från Ledarna/OFR, SACO, SEKO och Vårdförbundet/
OFR, 1 intervju ITOK, 1 intervju
Justitiedepartementet, 3 intervjuer
Järntorgsmottagningen, 1 intervju med personalgruppen och 1 intervju med styrgruppen
Klienter, 14 intervjuer Kommuner, 3 intervjuer
Kriminalvården, 107 intervjuer på fyra anstalter, fyra frivårdskontor, ett häkte, placeringsenheten och huvudkontoret
Krami, 1 intervju Landsting, 5 intervjuer
Regionalt kommun- och landstingsförbund, 1 intervju Socialdepartementet, 2 intervjuer
Sveriges kommuner och landsting, 1 intervju
Gruppintervjuer i 3 kommuner med representanter för Arbetsförmedlingen, frivården, kommun och landstinget (medverkade endast vid en av
gruppintervjuerna).
Ordlista
Frivårdsinspektör: Handläggare på frivården som är ansvarig för
verkställigheter av frivårdspåföljder och övervakning av villkorligt frigivna, upprättande av personutredning och yttrande till tingsrätter med mera. Har även samordningsansvar för verkställighetsplaneringen för klienter i häkte och intagna i anstalt.
ITOK: Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter i Stockholm, med uppdrag att utreda och inleda behandling av opiatberoende klienter inom kriminalvården. Samlokalisering av Kriminalvården och landsting.
Järntorgsmottagningen: En öppenvårdsmottagning i Göteborg för personer med narkotika- eller blandmissbruk och narkotikamissbrukare med psykiatrisk problematik. Samlokalisering av Kriminalvården, landsting och kommun.
Kontaktman: Kontaktmannaskapet är ett funktionsansvar utanför arbetslinjen. Detta innebär bland annat ett ansvar för planeringen av klientens verkställighet. I dag är de flesta kriminalvårdare kontaktmän för en eller flera klienter.
Kriminalvårdare: Kriminalvårdens baspersonal, ansvariga för kontakten med anstaltsklienterna.
Krami: Samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och en kommun i syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för Kriminalvårdens klienter.
Kriminogena faktorer: De förhållanden hos en kriminalvårdsklient som påverkar att han eller hon begår brott kallas för kriminogena faktorer. Dessa kan vara dynamiska och påverkbara eller statiska och opåverkbara.
KvaF: Förordning (1974:248) om kriminalvård i anstalt.
KvaL: Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt.
KVFS: Kriminalvårdens föreskrifter.
Risk- och behovsbedömning: En risk- och behovsbedömning görs av varje klient som ett led i planeringen av tiden i anstalt. Det är en genomgång av klientens kriminogena faktorer i syfte att bedöma risken för återfall och att identifiera vilka behov som måste åtgärdas för att minska denna risk.
RPÖV: Rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning i Huddinge som tar emot psykiskt sjuka missbrukare och andra kriminalvårdsklienter med psykisk problematik. Samlokalisering av Kriminalvården, landsting och kommun.
Verksamhetsområde: Ett eller flera verksamhetsställen utgör ett
verksamhetsområde. Varje verksamhetsområde leds av en kriminalvårdschef.
Verksamhetsställe: Ett verksamhetsställe är en operativ enhet inom Kriminalvården ¬ ett häkte, en anstalt eller ett frivårdskontor.
Verkställighetsplanering: Avsikten med verkställighetsplaneringen är att matcha insatser med identifierade behov i syfte att minska risken för återfall.
Verkställighetsplanen ska också fungera för uppföljning och dokumentation.
Bilaga 1 Bedömningsgrunder
Författningar
Bedömningsgrunder finns i följande författningar:
•
Regeringsformen (1974:152)•
Lag (1996:1059) om statsbudgeten•
Brottsbalk (1962:700)•
Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt•
Förordning (1974:248) om kriminalvård i anstalt•
Förordning (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården•
Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen•
Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder•
Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten•
Myndighetsförordning (2007:515)•
Förvaltningslag (1986:223)•
KVAF 2009:1 Kriminalvårdens administrativa föreskrifter. Arbetsordning för Kriminalvården•
KVFS 2008:11 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om journal•
KVFS 2008:12 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om planering av kriminalvårdspåföljd och häktesvistelse•
KVFS 2006:29 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om Frivårdens arbete med dömda under övervakning m.m.•
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)•
Socialtjänstlag (2001:453)Nedan följer en redogörelse för innehållet i de mest centrala bestämmelserna rörande verkställighetsplanering och samverkan.
Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt
5 § Kriminalvården i anstalt skall planläggas och genomföras i nära
samverkan mellan kriminalvårdens olika organ. I den mån ett förverkligande av vårdens syfte kräver insatser av andra samhälleliga organ, skall erforderlig samverkan ske med företrädare för sådant organ.
Vid planläggningen av den intagnes behandling skall samråd äga rum med denne. I den utsträckning det lämpligen kan ske bör samråd ske
även med hans närstående. Den intagne skall beredas tillfälle yttra sig om tillämnade åtgärder som rör honom särskilt, om ej synnerliga skäl talar däremot.
Förordning (1974:248) om kriminalvård i anstalt
6 § För varje intagen skall upprättas en behandlingsplan. Planen skall, under hänsynstagande till anstaltstidens längd och övriga omständigheter, inriktas på åtgärder som är ägnade att främja den intagnes anpassning i samhället och som förbereder honom för tillvaron utanför anstalten. Till ledning för upprättandet av behandlingsplan skall utföras behandlingsundersökning, i den mån erforderlig utredning icke redan finns tillgänglig.
Behandlingsundersökning skall utföras skyndsamt. Behandlingsplanen skall omprövas regelbundet och så ofta det finns anledning till det. Förordning (1995:494).
11 § Kriminalvården ska förbereda villkorlig frigivning. Myndigheten ska, om det behövs, samråda med Arbetsförmedlingen och de sociala myndigheterna och andra myndigheter eller organisationer samt enskilda personer som kan främja den intagnes anpassning i samhället.
Det ska också gälla för den som genomgår ett fängelsestraff på sådan tid att villkorlig frigivning inte kan komma i fråga, om det behövs med hänsyn till den intagnes personliga förhållanden. Förordning (2007:899).