Den operativa verksamheten

I häkte sitter personer som misstänks för att ha begått brott och som häktats av domstol.²¹ År 2008 var medelbeläggningen per dygn i häkte 1 704 klienter, vilket var en liten minskning jämfört med 2007. År 2008 kostade en häktesplats 2 280 kronor per dygn.²²

19 Arbetsordning för Kriminalvården, KVAF (Ao) 2009:1.

20 Verksamhetsplanens fem strategiska områden är Säkerhet samt ordning och reda, Påverkan och behandling, Medarbetare och ledning, Resursanvändning, Utveckling. Verksamhetsplanen konkretiseras vidare i den regionala verksamhetsplanen. Den senare preciseras i sin tur inom respektive verksamhetsområde i en handlingsplan. Fördelningen av resurser föregås av resultat- och planeringsdialoger mellan generaldirektören och regioncheferna.

21 I häktena kan också finnas gripna, anhållna, asylsökande som ska avvisas samt missbrukare eller psykiskt sjuka som tvångsomhändertagits och ska placeras på institution.

22 Kriminalvårdens årsredovisning 2008, s. 9.

Som framgår av tabell 1 är Kriminalvårdens anstalter indelade i sex olika säkerhetsklasser. Säkerhetsklasserna A–E är slutna anstalter medan säkerhetsklass F är öppna anstalter. I september 2009 fanns det totalt 4 971 ordinarie anstaltsplatser.

Tabell 1: Anstaltsplatser fördelade per säkerhetsnivå²³

Säkerhetsnivå Ordinarie platser

A 433

B 374

C 695

D 615

E 1 659

F 1 195

Total 4 971

Källa: Kriminalvårdens statistikdatabas.

Under 2008 var medelbeläggningen per dygn på anstalterna 4 675 klienter.

Genomsnittliga kostnaden per vårddygn i anstalt uppgick till 2 219 kronor.

Uppdelat på slutna och öppna anstalter var kostnaden 2 455 respektive 1 499 kronor per vårddygn.²⁴ Kriminalvårdens mål för beläggningsgraden för anstalt är 90 procent. Beläggningsgraden har varierat över åren och även varit över 100 procent vid några tillfällen. Målet om 90 procent är satt utifrån förutsättningar att intagna ska placeras på ett sätt som överensstämmer med säkerhets- och behandlingsbehoven.

Ett fängelsestraff kan variera från 14 dagar till livstid. För klienter i anstalt råder sysselsättningsplikt.²⁵ Sysselsättningen kan bestå av arbetsdrift, utbildning, annan strukturerad verksamhet eller deltagande i behandlingsprogram.²⁶

För att förbättra frigivningsförberedelserna och därmed underlätta övergången mellan livet i anstalt och livet i frihet har det under 2000-talet skett flera lagförändringar.²⁷ Bland annat finns i dag fyra former av särskilda

23 Siffrorna avser anstaltsplatser i genomsnitt september 2009.

24 Kriminalvårdens årsredovisning 2008, s. 20 och 80.

25 12 § KvaL.

26 Arbetsdrift på anstalterna ska finnas i form av exempelvis verkstads- och monteringsarbeten, snickeri, städ, tvätt och kökshandräckning och på några anstalter finns det jord- och skogsbruk.

Klientutbildningen omfattar vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskolestudier.

Kriminalvården har eget huvudmannaskap, egen betygsrätt och står under Skolverkets tillsyn.

Programverksamheten omfattar fjorton ackrediterade brott- och missbruksprogram. Att de är ackrediterade innebär att programmen genomgår en kvalitetstest, där en oberoende forskarpanel

granskar programmets innehåll och sättet att genomföra det på. Programmen ska på vetenskaplig grund kunna påvisa att de har effekt på risken för återfall i brott.

27 Prop. 2000/01:76, bet. JuU21, rskr. 198 & prop. 2005/06:123, bet. 2005/06:JuU33, rskr.

2005/06:292.

utslussningsåtgärder, dessa är frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus och utökad frigång.²⁸ Antalet frigivningar från sluten anstalt utan någon av ovanstående utslussningsåtgärder i direkt anslutning till frigivningen var 45 procent år 2008, en minskning med två procentenheter från 2007.²⁹ Utslussning kan även ske på annat sätt genom till exempel permission eller förflyttning till öppnare förhållanden.

Det finns 35 frivårdskontor utspridda över hela landet. År 2008 var medelantalet frivårdsklienter per dag 13 634 stycken. Den genomsnittliga kostnaden för en frivårdsklient per vårddygn var samma år 190 kronor.³⁰

Frivården ska verkställa frivårdspåföljder, det vill säga skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst eller kontraktsvård samt vid villkorlig dom föreskrift om samhällstjänst. Frivården ska också övervaka klienter som blir villkorligt frigivna från fängelse och klienter med fotboja³¹. Frivården har också samordningsansvar för verkställighetsplaneringen för klienter i häkte och intagna i anstalt. Frivården genomförde år 2008 drygt 28 000 personutredningar samt avgav cirka 10 000 yttranden avseende dömda under övervakning på uppdrag av domstolarna.

I tabell 2 nedan visas en sammanställning av medelbeläggning och kostnader per vårddygn för häkte, anstalt och frivård.

Tabell 2: Medelbeläggning och kostnader per vårddygn

Häkte Anstalt (slutna och öppna) Frivård

Medelbeläggning/medelantal 1 704 4 675 13 634

Kostnad i kronor 2 280 2 219 (2455/1499) 190

Källa: Kriminalvårdens årsredovisning 2008.

28 Frigång innebär att klienten får tillstånd att under dagtid lämna anstalten för att till exempel arbeta eller delta i annan verksamhet som kan främja en stabil tillvaro efter frigivning.

Vårdvistelse innebär att en klient som är i behov av vård eller behandling mot missbruk som har samband med kriminaliteten ska kunna beviljas vistelse utanför anstalt. Den intagne vistas då på ett familjehem eller ett vårdhem och får vård mot sitt beroende. Halvvägshus innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång, det vill säga elektronisk fotboja, gör det möjligt för klienten att avtjäna slutet av ett fängelsestraff i hemmet. Det är endast halvvägshus som är en helt ny utslussform.

Regeringen har gett Brå i uppdrag att utvärdera de förändringar avseende utslussning i kriminalvårdslagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2007. Två delrapporter har publicerats. I delrapport två, från 2009, konstaterar Brå att antalet intagna som fick utslussning var högre 2008 än 2007 (Brå, rapport 2009:18). Slutrapporten ska överlämnas 1 april 2010.

29 Kriminalvårdens årsredovisning 2008, s. 18.

30 Kriminalvårdens årsredovisning 2008, s. 28. I kostnaden ingår bland annat personalkostnader, lokalkostnader och övriga driftskostnader.

31 Den som är dömd till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att få avtjäna straffet utanför fängelse i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), så kallad fotboja, enligt lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.

År 2004 inrättades en central placeringsenhet för hela Kriminalvården, som ansvarar för de intagnas placering vid och förflyttning mellan anstalterna.³² Placeringsenheten fattar drygt 15 500 beslut per år.

För män som är dömda till fängelse i fyra år eller mer och kvinnor dömda till två år eller mer, och som befinner sig i häkte när domen blir verkställbar, görs en utredning innan anstaltsplacering vid någon av de två riksmottagningarna (en för kvinnor och en för män).