Analysen görs med syftet att identifiera skillnader mot teoretiska modeller som fokuserar på att söka efter dokument och denna miljö som söker efter personer samt att identifiera aspekter på utformning av ett datoriserat informationssystem.
Analysen gör utifrån Ellis (1989) och Kuhlthaus (1991) modeller.
6.2.1 Enkätstudie
Resultaten från enkätundersökningen visar att personliga kontakter är det allra vanligaste sättet för att söka efter och identifiera personer utifrån deras kompe-tens. Svaren visar också att hälften av respondenterna använder sig av datorise-rade informationssystem för att söka efter personer. Det som inte går att utläsa av svaren är hur respondenterna använder systemen. Om namn, avdelning eller ämne är känt så är det möjligt att direkt söka efter personer i befintliga informa-tionssystem. Om däremot information eller experter söks via befintliga system är det betydligt svårare att hitta rätt personer. Det är troligt att respondenterna kom-binerar personliga kontakter med datoriserade informationssystem. Slutsatsen är att det datoriserade system används för att identifiera personer utifrån kompe-tens.
6.2.1 Dokumentstudie
Givet namn eller annan typ av personuppgift så finns det flera möjligheter att söka efter kontaktinformation till personer vid universitet, PeKa och Vakans.
Däremot att söka efter personers kunskap, intresse eller arbetsuppgifter är betyd-ligt svårare. Det enda system som nås av all personal och där all personal finns representerad som kan tänkas komma ifråga är Vakans. Där går det att söka efter ärende som kan innehålla denna typ av uppgifter. Dessa uppgifter saknas helt eller är inte uppdaterade för många personer. Det finns heller inte några klara rutiner för uppdatering. Via hemsidan går det att söka efter personer med hjälp av personuppgifter och även efter någon form av kunskap, intresse eller arbets-uppgift men träffarna är många och inte i formen av kontaktinformation. Möjlig-heterna att använda Intranätet och EPUB för att söka efter personer oberoende av om det är personuppgifter, kunskap, intresse eller arbetsuppgifter är begränsade beroende på antal personer som finns representerade i systemen.
Det är inte lätt att söka efter personer med kunskap då man dels inte vet om det finns någon med kunskap och/eller intresse och dels saknar möjligheter att söka efter information. Slutsatsen är att det saknas datoriserade system för att söka kunskap hos personer.
6.2.3 Intervjustudie
Syftet med analysen är att undersöka om det finns skillnader mellan den informa-tionsökning som har beskrivits i empirin och de informationssökningsmodeller som är avsedda i första hand för att söka efter textbaserad information. Syftet är också att undersöka vad detta kan få för effekter på utformningen av ett datorise-rat informationsstöd. De steg eller faser som har identifiedatorise-rats i empirin, Identifi-kation av ett informationsbehov, Val av källa, Sökande i vald källa, och Ta till sig information, Agera analyseras mot Ellis (1989) och Kuhlthaus (1991) model-ler, se kapitel 2.4.4.
Starten av en informationssökning och valet av informationskälla av motsvaras av Ellis och Kuhlthaus första steg, Starting och Initiering. Respondenterna identi-fierar ett behov av information som kräver en sökning efter information. Val av källa kan liknas vid Ellis första aktivitet där användaren väljer bland de medel till informationssökning som finns till hands.
I empirin identifierades sex olika sätt att starta en sökning efter information. De två första typerna är i grunden av samma typ. De utnyttjar kända personer i ett redan befintligt nätverk. Skillnaden är osäkerheten om vem som har den efter-sökta informationen. Dessa båda typer kan likställas med Ellis andra aktivitet, Chaining, att använda redan kända referenser. Den tredje typen att söka efter in-formation genom att utnyttja hemsidan och via den antingen göra en sökning med hjälp av nyckelord eller gissa sig till vilket ämne/avdelning informationen kan finnas och där leta efter personer som har den eftersökta informationen. Den första delen av denna typ kan jämföras med Ellis tredje aktivitet, Browsing, som innebär en bred sökning i ett stort material. Den andra delen kan jämställas med
Ellis fjärde aktivitet, Differentiating, vilket innebär att användaren gör ett urval av tänkbara miljöer för en noggrannare sökning.
Den fjärde typen att utnyttja en tjänst, telefonväxeln, har en motsvarighet i Kuhlthaus modell eftersom den riktar sig mot sökningar i bibliotek och där finns personal som har motsvarande kompetens. Den femte typen att söka efter infor-mation, att lägga ut förfrågningar i olika sammanhang, finns ingen motsvarighet till i de teoretiska modellerna. Den sista typen, ren tur, finns inte heller men den kan antas alltid finnas i alla typer av system. Den kan däremot kategoriseras som en typ av passivt sökande eller passiv uppmärksamhet.
Den skillnad som finns avseende att söka efter information och att söka efter per-son som innebär att respondenter söker perper-sonliga kompetenser är inget som på-verkar själva informationsökningen. Däremot kan referenser till andra personer underlätta detta sökande. Även organisatoriska referenser är viktiga samt refe-renser till andra som ställt liknande
De teoretiska modellerna omfattar inte alla aspekter avseende informationssök-ning via personer. Det som framförallt skiljer möjligheten att lägga ut förfråg-ningar och det passiva sökandet eller passiva uppmärksamheten. Referenser är ytterligare en intressant aspekt.
6.2.4 Sammanställning
Personliga kontakter är den vanligaste metoden för informationsökning. Datori-serade system används men möjligheterna att identifiera personer via deras kun-skap är mycket begränsad beroende på att det saknas datoriserade informations-system för detta. Detta kan ses som att det finns ett behov av någon typ av dator-stöd. Detta stärks av intervjuundersökningen. De olika typerna att söka efter per-soner bör finnas möjlighet till i en datoriserad sökmiljö. De är breda sökningar med hjälp av nyckelord, möjligheten att lägga ut förfrågningar, söka utifrån äm-nen eller avdelningar, referenser till vad andra har frågat om, referenser till andra
inom ämnet, personliga referenser och tillgång till personer som kan hjälpa till med att söka.