Denna studie bidrar till ny kunskap om hur lärare enligt sin egen uppfattning av begreppet hållbar utveckling och intresse för området bedriver en aktiv eller inaktiv hållbarhetsundervisning. Studiens slöjdlärare med ett inaktivt hållbarhetsarbete uppfattar slöjden i första hand som ett praktiskt ämne och en individuell angelägenhet där breddande och fördjupande kontext uteblir. Rapporten visar att de av studiens lärare som arbetar aktivt med hållbarhet i undervisning framförallt sätter in sin undervisning i övergripande sammanhang och med kritiska förhållningssätt förmedlar kunskap om materials och produktionsprocessers ekologiska och social påverkan lokalt och globalt. En hu-aktiv undervisning ämnar utveckla handlingskraft, teknisk kunskap och kreativitet för individuell och strukturell påverkan för hållbara syften.
10. REFERENSER
Ahlskog-Björkman, E., & Koch, M. (2011). Etnografi som metod för att förstå något om lärande och identitet – en tvärvetenskaplig syn på slöjd. Techne Series: Research in Sloyd Education and Craft Science A, 18(1), 19- 32
Ahlskog-Björkman, E., & Koch, M. (2019). Hållbar utveckling och lärande i slöjd; sustainability, sloyd education and didactics. Nordic Studies in Education. ISSN online 1891-5949, Vol. 39, 3-2019, 185–197
Ahlskog-Björkman, E., Porko-Hudd, M., Koch, M., Westerlund, S., & Carlsen, K. (2020). Nordiska slöjdpedagogers syn på hållbar utveckling som innehåll i slöjdundervisningen. Techne serien - Forskning i Slöjdpedagogik och Slöjdvetenskap, 27(2), 64-80. [Hämtad 29 06 2020] https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3771 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber
36
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Englund, T. (Red). (2007). Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Fejes, A & Thornberg, R (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A & Thornberg, R (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber. (16– 44).
Furu, A-C. (2019). Narratives on sustainability and sloyd in Finnish ECEC. Nordic Studies in Education, Vol. 39, 3-2019, pp. 198–213. ISSN online 1891-5949. Universitetsforlaget
Hasselskog, P., Holmberg, A., & Westerl Compreh ensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Educational Sciences 15. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala.
Jarl, M., & Rönnberg, L. (2019) Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber. Jeansson, Å. (2017). Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen. (Diss). Umeå: Umeå Universitet
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan: hand, tanke, kommunikati on och andra medierande redskap. (Diss). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Johansson, M. (2019). Materiella och immateriella resurser – hållbar utveckling i och genom slöjd. Nordic Studies in Education, Vol. 39, 3-2019, pp. 214–227. ISSN online 1891-5949. Universitetsforlaget
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). (2020). Hållbar utveckling. [Hämtad 28 07 2020]
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Regeringskansliet. (2020). Nästa steg för att öka takten i Sveriges Agenda 2030-arbete. [Hämtad 30 07 2020]: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/nasta-steg-for-att-oka-takten-i-sveriges-agenda-2030-arbete/
Lindström, G. & Pennlert, L. Å., (2019). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. 7:e uppl. Umeå: Fundo Förlag.
Marner, A. (2005). Möten och medieringar-estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Monografier, Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Umeå
37
Mäkelä, E. (2013). Mening och uttryck i slöjd. Pedagogisk Forskning I Sverige, 18(1-2), ss. 87-101.
Naturskyddsföreningen. (2020). Faktablad: Våra kläder.[Hämtad 30 07 2020]: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vara-klader
Sandell, K., Öhman,J, & Östman, L. (2003). Miljödidaktik: Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studenlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, B., & Porko-Hudd, M. (2019). A Life Tangled in Yarns –Leisure Knitting for Well-Being. Techne serien -Forskning i Slöjdpedagogik och Slöjdvetenskap, 29(2), 49-66. [Hämtad 07 07 2020] https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3405
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan: reviderad 2019. Stockholm.
Skolverket. (2015). Slöjd i grundskolan: En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9 (Rapport 425). Stockholm: Frizes.
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Skolverket. Stockholm
Skolverket. (2018a). Del 1: Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling. Modul: Hållbar utveckling [Hämtad 30 07 2020]: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/01-hallbar-utveckling/Grundskola/901-Hallbar-utveckling/del_01/
Skolverket. (2018b). Del 3: Mottagande av kunskap och deltagande i förändring. Modul: Hållbar utveckling [Hämtad 30 07 2020]: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/01-hallbar-utveckling/Grundskola/901-
Hallbar-utveckling/del_03/3.%20Mottagande%20av%20kunskap%20och%20deltagande%20i%20f% C3%B6r%C3%A4ndring.pdf
Skolverket. (2018c). Del 4: Att undervisa i demokrati och pluralism. Modul: Hållbar utveckling [Hämtad 30 07 2020]: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/01-hallbar-utveckling/Grundskola/901-
Hallbar-utveckling/del_04/4.%20Att%20undervisa%20i%20demokrati%20och%20pluralism.pdf Skolverket. (2018d). Del 6: Kreativitet för hållbar utveckling. Modul: Hållbar utveckling [Hämtad 30 07 2020]: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/01-hallbar-utveckling/Grundskola/901-
Hallbar-utveckling/del_06/6.%20Kreativitet%20f%C3%B6r%20h%C3%A5llbar%20utveckling.pdf Skolverket. (2018e). Del 7: Individens handlande i en komplex värld. Modul: Hållbar utveckling [Hämtad 30 07 2020]: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/01-hallbar-utveckling/Grundskola/901-
Hallbar-38
utveckling/del_07/7.%20Individens%20handlande%20i%20en%20komplex%20v%C3%A4rl d.pdf
Skolverket. (2019:173). Förslag till regeringen. [Hämtad 20 01 2020] https://www.skolverket.se/download/18.32744c6816e745fc5c31744/1576593375590/SL%C3 %96JD_GR.pdf
Skolverket. (2020a). Slöjd möjliggör förstärkt fokus på hållbar utveckling. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/slojd-mojliggor-forstarkt-fokus-pa-hallbar-utveckling [Hämtad 12 03 2020].
Skolverket. (2020b). Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. [Hämtad 30 07 2020]
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utmarkelsen-skola-for-hallbar-utveckling
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. United Nation. (2020). World Population Day 11 july. [Hämtad 27 07 2020]: https://www.un.org/en/observances/world-population-day
United Nation Development Programme (UNDP). (2020). Globala målen. [Hämtad 27 07 2020]: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god-utbildning-alla/
UNESCO. (2019). Framework for the implementation of education for sustainable development (ESD) beyond 2019. [Hämtad 30 07 2020]: https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000370215
UNESCO. (2020a). ESD for 2030: What’s next for Education for Sustainable Development? [Hämtad 27 07 2020]: https://en.unesc o.org/news/esd-2030-whats-next-education-sustainable-development
UNESCO. (2020b). What is Education for Sustainable Development? [Hämtad 30 07 2020]: https://en.unesco.org/themes/education-sustainable-development/what-is-esd
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm.
Tillgänglig: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [Hämtad 20 07 2020]
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB
Weber, E. P., & Khademian, A. M. (2008). Wicked problems, knowledge challenges, and collaborative capacity builders in network settings. Public Administration Review, 68, 334– 349.
Westerlund, S. (2020). Om slöjdämnet och sociala aspekter av hållbarhet. Nordic Studies in Education, 40(2), 188–205. Tillgänglig: https://doi.org/10.23865/nse.v40.2233 [Hämtad 29 07 2020]
39
World Commission on Environment and Development (WCED). (1987). Our common future. Oxford University Press.
40
11. BILAGA 1
Intervjuguide
1.Bakgrundsfrågor (15- min):
1. Vad har du för utbildning? Arbetslivserfarenhet? När tog du lärarexamen? 2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Är du intresserad av miljö- och samhällsfrågor? 4. Hur förstår du begreppet hållbar utveckling?
5. Hur förstår du lärande för hållbar utveckling (LHU)? 2.Metoder och arbetssätt (15+ min):
1. Hur arbetar du med delaktighet och inflytande för eleverna i undervisningen? 2. Hur arbetar du med kritiska förhållningssätt i undervisningen?
3. Arbetar du med ämnesövergripande samarbeten? 4. Vilken/vilka pedagogiska metoder använder du dig av?
Följdfråga till alla ovanstående- Identifierar du detta som LHU? 3.Kunskap och ämnesinnehåll (15+ min):
1. Vad anser du att eleverna ska lära sig i slöjdämnet för att kunna agera och bidra till samhället? Ämnesinnehåll?
2. Hur använder du slöjdämnet för att elever ska ta till sig rådande normer och värderingar?
3. På vilket sätt ges eleverna möjlighet att utveckla individuella uttryck i sociala sammanhang?
4. Kan du ge exempel på lokala och globala perspektiv i förhållande till din undervisning?
Följdfråga till alla ovanstående- Identifierar du detta som LHU? 4.Undervisningens syfte (15+ min):
1. Vilka förmågor förväntas eleverna utveckla och i vilket syfte? Kommuniceras detta till eleverna?
2. Vilka kunskaper förväntas eleven utveckla och i vilket syfte? Kommuniceras detta till eleverna?
3. Vilka förhållningssätt förväntas eleven utveckla och i vilket syfte? Kommuniceras detta till eleverna?