Abstraktionsproblem

Hanna och Sara anser att undervisningen ofta är för abstrakt för eleverna. Adler (2001), Magne (1980) och Malmer (1999) anser också att abstraktion kan bidra till att elever får svårigheter med lärande i matematik. Sara anser dessutom att många av eleverna har svårt att skifta från det konkreta till det abstrakta tänkandet vilket syns tydligt när det förväntas av eleven att kunna tänka abstrakt för att till exempel kunna lösa ett problem. Hon har

erfarenheter av att elever kan få svårigheter med lärande i matematik om det förväntas att de ska tänka abstrakt trots att de inte är redo för det ännu. Adler (2001) och Magne (1980) anser även de att det är vid övergången mellan den konkreta matematiken och den abstrakta

matematiken som svårigheterna är som tydligast. Detta kan enligt Malmer (1999) till exempel bero på en alltför formaliserad undervisning. Alla de intervjuade pedagogerna är överens om att de skulle vilja arbeta mer praktiskt och med laborativt material. Mia och Hanna tycker att det är en brist att många pedagoger slutar att arbeta med det konkreta materialet alldeles för tidigt. Mia säger att hon skulle vilja arbeta mycket mer praktiskt och gärna i mindre grupper. Det anser vi tyder på att även de intervjuade pedagogerna tror att en alltför formaliserad undervisning kan ha en negativ inverkan på elevernas lärande i matematik. Sahlin (1997) anser att om lärare inte låter eleverna arbeta med laborativa övningar kan begreppsbildningen hindras och eleverna saknar då den grundläggande förståelsen.

8.1.3 Det matematiska språkets betydelse

Alla pedagoger tog någon gång under intervjun upp betydelsen av läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Hanna och Sara anser att lässvårigheter påverkar lärande i

matematik negativt då de inte alltid förstår innehållet i det de läser. Detta gör det enligt dem svårt att klara uppgifterna på egen hand, speciellt problemlösning, som kräver att eleven bearbetar en hel del fakta för att komma fram till ett svar. Claes anser att läs- och

skrivsvårigheter kan skapa svårigheter i matematik, men att det inte alltid behöver vara så. Carina anser att de flesta elever som hon har stött på som har svårigheter med lärande i matematik även hade läs- och skrivsvårigheter. Magne (1998) skriver att elever med läs- och

skrivsvårigheter har svårare att läsa den matematiska texten. De eleverna har enligt Magne större tendens att bli beroende av läraren eftersom de inte kan läsa och förstå alla uppgifter i matematiken på egen hand. Mia kopplade samman bristande förståelse för matematikspråket och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Arfwedson (1992) anser också att ett problem är att eleverna inte förstår matematikens språk. Alla de intervjuade pedagogerna kopplade samman läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med lärande i matematik. Det var bara Sara som hade erfarenheter av någon elev som har svårigheter med lärande i matematik och samtidigt inte i läs- och skrivning. Detta kan bero på att hon är specialpedagog och därmed är inriktad till att arbeta med elever med olika typer av svårigheter med lärande. I Badians undersökning som Adler (2001) och Ljungblad (1999) skriver om visade att det var ca 2 % fler som hade svårigheter med lärande i matematik än som hade läs- och skrivsvårigheter. Ljungblad (1999) anser att det kan vara svårt att upptäcka elever som har svårigheter med lärande i matematik. Detta tror vi kan vara en orsak till varför Badians undersökning och de intervjuade

pedagogernas erfarenheter inte helt stämmer överens.

8.1.4 Andra aspekter

Endast en av de pedagoger vi intervjuade tog upp att läraren som person skulle kunna vara en orsak till matematiksvårigheter. Detta kan enligt oss bero på att pedagogerna vid en intervju endast tar upp de orsaker som de tycker är mest väsentliga och vad de kom att tänka på vid intervjutillfället. Om vi hade ställt en konkret fråga angående lärarens betydelse för elevernas lärande i matematik hade vi fått pedagogernas åsikter om just denna faktor. Detta anser vi är en brist i vår studie när vi nu i efterhand har analyserat resultatet av våra intervjuer. Det hade varit intressant att höra om pedagogernas tankar och åsikter om deras egen betydelse för sina elevers lärande. Carina berättade att eleverna kan ha tillfälliga svårigheter med lärande i matematik för att hon har förklarat på ett sätt som de inte förstår eller att de har missförstått något. Detta är dock något som går att lösa och Carina kallar inte detta för

8.2

Vilka psykologiska aspekter kan påverka lärande i matematik

negativt?

8.2.1 Misslyckande, stress och ängslan

Claes beskriver att elever i de lägre åldrarna ibland uppvisar en viss oro för matematikämnet. Adler (2001) anser att rädslan att misslyckas är stark hos de elever som tidigt stöter på svårigheter vid lärande i matematik. Claes tror dock att det problemet går att lösa om man upptäcker oron i tid. Mia har erfarenheter av elever som har fått en så kallad ”blackout”. Enligt Mias erfarenheter har detta bara inträffat flickor. Eleverna har då känt att det inte är någon idé att försöka. Enligt Brandell (2004) är svenska flickors självförtroende till

matematik bland de lägsta. Adler (2001) skriver att när lusten för ett ämne blir för svag tappar eleven intresset och de negativa tankarna tar över. Vidare anser Magne (1998) att för att motivationen ska behållas krävs en känsla av att lyckas.

Alla pedagoger har erfarenheter av elever som har fått känslomässiga blockeringar i samband med sitt lärande i matematik. Carina och Mia anser att dåliga erfarenheter i matematik och flertalet misslyckanden i ligger bakom att elever kan få känslomässiga blockeringar till sitt lärande. Carina berättar att vi som lärare har ett stort ansvar att inte lägga undervisningen för högt. ”Eleverna ska få vara på sin nivå tills de kommit vidare”. Carina berättar även att hon är noga med detta även när hon skickar hem läxor för att minimera risken att eleven ska känna att den misslyckats. Hon tycker att läxorna ska vara för att visa sina föräldrar vad de lärt sig samt att befästa kunskaper som de tränat på i skolan. Detta tror hon kan stärka dem och deras självkänsla. Om eleven misslyckas med läxan vecka efter vecka är det klart att detta drabbar självkänslan till matematiken. Det är självklart samma sak om inte viktigare med upplägget av undervisningen i skolan. Carina tar upp stress som en faktor för känslomässiga blockeringar. Hon anser att det inte går att hoppa vidare till nästa moment innan man verkligen har befäst sin tidigare kunskap eftersom detta kan bidra till stressrelaterade känslor för matematikämnet. Hanna berättar att stress kan uppkomma vid områden i matematiken som kräver mycket träning och tålamod som till exempel multiplikationstabellen. Det kan även kännas stressande för en elev ligger långt efter i matematikboken. Magne (1980) skriver att matematik är ett ämne där kunskaperna byggs vidare från tidigare moment. Magne anser också att en elev som har brister i något moment får det besvärligare att gå vidare till ett svårare moment och att detta kan bidra till ängslan för ämnet.

8.2.2 Självförtroendets och självkänslans betydelse

Carina anser att osäkra barn har större tendens till att få känslomässiga blockeringar, eftersom hon anser att det är viktigt för matematiken att man har god självkänsla. Hon anser att det krävs en god självkänsla och en trygghet för att våga ta sig an de matematiska uppgifterna. Det finns enligt Carina även elever som inte är blyga men som har dålig självkänsla i sitt lärande. I båda fallen handlar det till stor del om att eleverna inte vill misslyckas. Magne (1998) anser också att elevens självförtroende och inre motivation för matematik påverkas av framgång och misslyckanden i ämnet. Mia anser att om en elev har dåligt självförtroende och är rädd för att misslyckas kan detta leda till att eleven hamnar i en ond cirkel och eleven blir rädd för att misslyckas. Det är viktigt att bryta detta i ett tidigt skede. Hon säger att om eleverna inte tror på sig själv blir de rädda för att misslyckas. Hon anser att det finns osäkra elever som inte vågar tänka själva utan frågar läraren för att få rätt svar. Sara och Carina anser att det kan vara en svårighet i lärande för eleven om de saknar tilltro till sin egen förmåga. De anser även att detta kan uppkomma om eleven känner att denne misslyckas i matematikämnet ofta. Magne (1998) anser att självförtroende och låg inre motivation på längre sikt inverkar hämmande på matematikprestationerna. Carina anser att osäkra barn som inte tar initiativ och ställer frågor och ber om hjälp påverkar sitt lärande negativt och eleverna kan fastna i sitt eget tänkande. Carina berättar att det blir hon som måste ta initiativ åt eleverna och sätta sig hos dem och som får visa dem lämpliga strategier. Erlwanger (1973) skriver också i sin studie att läraren tillsammans med eleven kan diskutera och reflektera över dennes upplevelser i matematikämnet. Detta hade bara varit möjligt om läraren i fråga hade haft en nära relation till eleven och förstått dennes tankar och känslor inför matematikämnet.

Mia anser att elevernas inställningar till matematiken påverkar lärande i matematik negativt. Pehknonen (2001) anser också att en dold faktor för lärande i matematiken är elevers

uppfattningar om och till ämnet. Pehkonen skriver att dessa uppfattningar kan hindra det effektiva lärande i matematik eftersom de påverkar hur barn lär sig och använder

matematiken.