Motivation och koncentration

Magne (1998) anser också att motivationen till lärande och strävan att lära är nödvändiga faktorer för att ta till sig kunskap. Det är viljan och motivationen som driver en elev mot ett lärandemål. Claes och Mia anser att bristande koncentration och uthållighet påverkar lärande i matematik negativt. Claes upplever ofta att om eleven har koncentrationssvårigheter blir det svårare att få saker gjort. Eleverna kan då skapa strategier för att undvika räknandet i

matematiken. Brist på uthållighet gör enligt dem båda att eleven helt enkelt inte orkar anstränga sig så länge som det behövs. Sara berättar att hon tycker att matematik kräver mycket koncentration och fokusering. Hon brukar säga till eleverna att ”jag kan inte tänka åt dig, jag kan bara visa dig vägen”. Det krävs mycket närvaro och intresse från elevens sida. Sara anser även att den fysiska miljön är viktig och förutsättningarna för att eleverna ska kunna koncentrera sig. Det är pedagogens ansvar att se till att detta är fungerande i verksameten.

8.2.5 Sociologiska orsaker

Mia och Sara anser att känslomässiga blockeringar kan bero på allmänt välbefinnande, hemförhållanden, föräldrarna och saker som har hänt på rasten kan skapa bristande

koncentration och oro som påverkar lärande i matematik negativt. Sara anser att det är viktigt med en bra kommunikation mellan hem och skola. Hur mycket föräldrarna tar aktiv del av elevens skolarbete har betydelse för hur eleven utvecklas. Sjöberg (2006) anser att en av flera återkommande förklaringar till inlärningssvårigheter är sociologiska, till exempel

hemförhållanden. Carina och Sara anser att det är viktigt att eleven har en grundläggande trygghet eftersom detta i stor del påverkar lärande. Hanna tar upp elever som är allmänt oroliga och som inte mår så bra som anledningar till känslomässiga blockeringar. Vi anser också att sociologiska orsaker är en viktig aspekt som kan ha en negativ inverkan på elevens lärande. Detta är ofta svårt för oss pedagoger att kunna påverka om eftersom det kan innebära orsaker som kommer utanför skolan. Det är dock otroligt viktigt att vara uppmärksamma mot

elever som uppvisar någon typ av sociologiska problem och ta hänsyn till dessa elever under lektionerna och vid planeringen.

8.3

Hur identifierar lärare elever med matematiksvårigheter?

identifieringsmetod. Detta beror på att det endast belyser elevens skriftliga kunskaper. Pedagogerna anser att det är viktigt att elevens tankar är synliga för att ta reda på om den aktuella begreppsförståelsen finns. Sjöberg (2006) anser att det vid provsituationer är viktigt att som lärare inte tro att man studerar vad eleverna tänker, utan inse att man enbart studerar vad eleverna skriver. Precis detta nämner samtliga pedagoger som orsak till varför de inte tycker att diagnoser är en bra identifieringsmetod. Carina, Mia och Hanna anser att de

identifierar elever som har svårigheter med lärande i matematik under lektionerna. Genom att prata med eleverna och fråga hur de tänker vid uträkningar får pedagogerna en bra

uppfattning om huruvida eleven förstår den metod som de använder sig av eller inte. Malmer (1996) anser att utöver ämneskunskaper krävs också goda kunskaper om barns

inlärningsbetingelser. Malmer anser att vår uppgift som lärare är att hitta och förstå det individuella sätt som eleven reagerar på. Mia tycker att problemlösningsuppgifter särskilt tydligt visar vilka elever som har svårigheter med lärande i matematik. Hon anser då att eleverna ofta har svårt att välja ut vad som är viktigt i uppgiften vilket leder till att de laborerar med siffrorna och gissar hur de ska lösa uppgiften. Hon berättar att ”det inte är ovanligt att eleverna tänker att det var addition i den förra uppgiften, då använder jag det i nästa uppgift också”. Uppgifter som kräver att man måste rita eller förklara hur man har tänkt skapar genast svårigheter om förståelsen inte finns anser Mia. Sara berättar på ett liknande sätt att för elever med svårigheter med lärande i matematik blir ofta det logiska tänkandet ett problem. Malmer (1996) skriver att arbetsminnet gör att eleverna därför kan memorera

färdiga modeller och följa givna rutiner. Uppgifter som innebär att fylla i tal i ”tomma luckor” fungerar därför ofta bra men det uppstår svårigheter vid uppgifter med text. Carina anser att arbetsminne är viktigt för matematiken och att brister inom detta kan skapa stora problem för eleverna.

Claes anser att man kan identifiera elever som har svårigheter med lärande i matematik hos de elever som har en negativ självbild i matematiksituationer och saknar tillit till sin egen

uppmärksamma på tidiga tecken till att en elev har svårigheter med lärande i matematik. Sara anser att om eleven tidigt behöver mycket uppmärksamhet i samband med lärande i

matematik kan detta vara ett tecken på att denne elev har svårigheter i ämnet. Enligt Magne kan misslyckanden bero på händelser före eller under skolgången, men ju tidigare problemen upptäcks desto lättare är det att påverka dem. Sara anser att språklig medvetenhet och

matematisk medvetenhet har många gemensamma faktorer så om det finns synliga svårigheter i det ena är det sannolikt att eleven även har svårigheter i det andra. Hon påpekar även att detta inträffar även om eleven ”äger” det logiska tänkandet. Detta är något som även Magne (1998) anser att många elever som har svårigheter i matematik även har det i svenska också. Claes påpekar också att en elev där utvecklingen inte finns eller är påtagligt långsam är också ett varningstecken.