Affärsområde Retail skapades för att bättre möta kundernas behov genom att samla bankens
AFFÄRSOMRÅDE SPARAS STÄLLNING PÅ MARKNADERNA
Affärsområde Spara är en av Sveriges största aktörer på sparandemarknaden. Inom segmenten fondverk-samhet och hushållsinlåning är FöreningsSparbanken ledande.
Kunder
Affärsområde Spara har ett omfattande kunderbjudan-de till såväl breddmarknad, förmögenhetsmarknad, institutionella kunder och företag. Samarbetet med
MARKNADSDATA SVERIGE 2001
Nysparande netto Robur 11,3 miljarder kronor Nysparande marknadsandel Robur 19,7 procent Fondförmögenhet, Robur 266 miljarder kronor
Marknadsandel, stock 30,2 procent
Hushållsinlåning 118 miljarder kronor
Marknadsandel, inlåning * 25,5 procent
* per den 30 november
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 1 • S P A R A 31 lokalbanksrörelsen inom FöreningsSparbanken och
fristående sparbanker och delägda banker är avgörande för framgången inom samtliga kundsegment.
Utanför Sverige finns samarbete etablerat med Aktia Sparbank i Finland och SpareBank 1 Gruppen i Norge. Dessutom distribueras fonder via Hansabank i Baltikum. Slutligen finns inom FöreningsSparbanken Luxemburg kunder, omfattande främst nordiska med-borgare boende utanför Norden.
Produkter
Affärsområde Spara erbjuder ett brett utbud av sparan-deprodukter för den svenska marknaden. För att säkerställa ett fortsatt heltäckande kunderbjudande kommer utbudet att kompletteras under 2002 med produkter såväl inom fond- & försäkringsområdet som inom bankinlåning. Exempelvis kommer Fond-i-Fond produkter att lanseras. Förutom själva förvaltningen erbjuder dessa produkter en professionell allokering mellan tillgångsslagen.
Den 2 maj 2001 lanserade affärsområde Spara 24 externa fonder från fem internationella (Alliance Capi-tal, Fidelity, J P Morgan Fleming, Merrill Lynch och Schroder) och två nordiska förvaltare (ODIN och Aktia). Dessa fonder kompletterar väl Roburs befintli-ga utbud av fonder och valdes ut genom noggrann ana-lys baserad på deras rating hos Micropal, S&P Fund Research samt Morningstar, Sverige.
Bankinlåning
Hushållsinlåningen i FöreningsSparbanken uppgick till 118 miljarder kronor vid slutet av år 2001, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor eller 7,3 procent jämfört med föregående år. Ökningen kan förklaras med att kunderna flyttat pengar från sparande i högre risk, exempelvis aktier, till bankinlåning. En framtida stabilisering av aktiemarknaden kan förmodas innebä-ra att pengar åter strömmar tillbaka till spainnebä-rande med högre risk. FöreningsSparbanken innehar en mark-nadsledande position bland svenska banker när det gäller hushållsinlåning med cirka en fjärdedel av mark-naden. Marknadsandelen för hushållsinlåning uppgick vid slutet av året till 25,5 procent (27,4).
Under år 2001 har konkurrenssituationen om hus-hållsinlåningen blivit hårdare. Därför har Förenings-Sparbanken förändrat prissättningen så att sparapro-dukterna fått en ökad attraktionskraft. Följande åtgärder har genomförts:
◆ Räntan på Privatkontot fördubblades under maj månad på belopp upp till 15 000 kronor.
◆ I början av november månad introducerades e-sparkontot. Kontot har vid årsskiftet en ränta på 3,10 procent från första kronan och öppnas samt handhas av kunden helt och hållet i Banken via Internet. Fram till årsskiftet öppnades i genomsnitt cirka 1 000 konton varje dag.
◆ I mitten av november avskaffades alla uttagsavgifter
på samliga inlåningskonton. Syftet med förändring-en var att skapa ytterligare förändring-enkelhet.
Privat pensionssparande, IPS
IPS, Individuellt PensionsSparande, som introducera-des 1994, uppskattas svara för cirka 1/3 av premievoly-men på den privata pensionsmarknaden (pensionsför-säkring och IPS).
FöreningsSparbankens marknadsandel av IPS är cir-ka 30 procent och tillsammans med fristående spar-banker cirka 45 procent. Cirka 60 procent av alla nytecknade IPS-avtal tecknas i FöreningsSparbanken eller fristående sparbank eller delägda banker. Antal nytecknade avtal i FöreningsSparbanken uppgick till 57 000 (70 000).
Fond- och kapitalförvaltning
Marknadernas utveckling påverkade fondförmögenhe-ten negativt under 2001 och per den 31 december uppgick den totalt till 266 miljarder kronor (288).
Årets nettoinflöde uppgick till 11,4 miljarder kronor (16,9) med en marknadsandel i Sverige på 19,7 pro-cent (17,1). Under året lanserades två nya fonder av Robur, nämligen Hockeyfonden och Vasaloppsfonden.
Dessa fonder möjliggör för spararen att skänka del av avkastningen, dock högst 2 procent av fondens totala värde per år, till valt lag i den svenska elitserien respektive Vasastiftelsen. Antalet egna fonder uppgår till 81 (79). Totalt sparar 2,7 miljoner (2,6) personer i Roburs fonder. Inom den institutionella kapitalförvalt-ningen där FöreningsSparbanken Kapitalförvaltning bedriver aktie- och ränteförvaltning åt kommuner, landsting, organisationer, stiftelser och större privata
FONDFÖRMÖGENHET
Marknaden Robur Robus andel
SEK SEK %
Svenska hushåll 449 445 180 422 40,1
IPS 23 193 11 743 50,6
Fondförsäkring 178 524 40 990 23,0
PPM 60 970 8 842 14,5
Hushållens ideella
organisation 40 655 10 618 26,1
Svenska företag 91 736 8 052 8,8
Övriga 22 913 4 950 21,6
TOTALT 867 436 265 617 30,6
Robur Svenska fondbolag 30 september 2001
företag, ökade antalet kunder under år 2001 från 101 till 107. Förvaltat kapital per den 31 december upp-gick till 36 miljarder kronor (34,8).
Fondverksamhetens utveckling 2001
Kraftigt fallande börser världen över och de dramatis-ka händelserna i New York, präglade starkt fondut-vecklingen 2001. Ett stort antal aktiefonder uppvisar därför minusresultat. Av Roburs 48 aktiefonder är det 15 som gått bättre än index.
Förvaltningsresultatet under året uppnådde inte målet med att samtliga fonder ska överträffa relevant jämförelseindex. Resultatet förbättrades dock under årets andra hälft.
I skuggan av ett tungt börsår har Roburs räntefonder utvecklats positivt. Sett i absoluta tal har samtliga sti-git med mellan tre och fyra procent men gått margi-nellt sämre än index.
Försäkring
Robur Försäkring erbjuder fondförsäkring och grupp-livförsäkring. Fondförsäkring redovisas under Fond-och kapitalförvaltningen, medan grupplivförsäkring omfattar 1 000 000 försäkrade (990 000) med en total risksumma om 190 miljarder kronor (186). Robur För-säkrings andel av volymen nytecknad fondförsäkring under 2001 uppgick till 20,3 procent (24,4). Räknat på total svensk livmarknad är dock andelen lägre, då tra-ditionella livprodukter inte erbjuds. Under 2001 upp-gick denna andel till 10,3 procent (16,2).
Svensk pensionsmarknad
Total svensk pensionsmarknad uppgår till minst 100 miljarder kronor per år. Inom de segment som är utsat-ta för konkurrens, det vill säga inte ”skyddas” av kol-lektivavtal, har Robur Försäkring delvis betydande marknadsandelar. Detta gäller särskilt segmenten IPS och Premiepension. Inom segmentet Konkurrensut-satt tjänstepension bedöms FöreningsSparbanken och Robur i samverkan med fristående sparbanker och delägda banker ha en betydande potential. Avsikten är att under 2002 satsa på detta segment och särskilt del-segmenten mindre och medelstora företag.
32 S P A R A • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 1
ROBURKONCERNEN UNDER FEM ÅR
Mkr 2001 2000 1999 * 1998 * 1997 *
Intäkter 1 524 1 740 1 237 949 823
Kostnader – 655 – 607 – 447 – 298 – 218
Rörelseresultat 869 1 133 790 651 605
Balansomslutning 46 064 48 303 40 510 19 355 11 098
Fondförvaltning 266 288 291 193 158
Eget kapital 2 087 1 817 n/a n/a n/a
Antal anställda 283 263 270 144 109
* Proforma inklusive Robur Försäkringar AB
PENSIONSOMRÅDE UPPSKATTAD ROBUR/FÖRENINGS-TOTALMARKNAD SPARBANKEN miljarder kronor procent, cirka
Privat pensionssparande, IPS 5 30
Avtalspension
Privatanställda tjänstemän, ITP-K 3,5 3
Privatanställda arbetare, SAF-LO 6 8
Kommunal- och
landstings-anställda, PFA98/01 6– 7 7
Allmän pension, PPM 15 + 1 per år 20
Förenings-Sparbanken 20,3 % Övriga
11,6 %
SEB/Trygg Liv 18,9 %
SHB Fond 13,9 % Nordea
9,3 % Skandia Link
26,0 %
Nyteckning fondförsäkring 30 september 2001
34 L Å N A • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 1
Hur utvecklades lånemarknaden i Sverige under 2001 – totalt sett och för FöreningsSparbanken?
Utlåningen i Sverige fortsatte att öka under år 2001. Ut-låningen ökade speciellt vad gäller bostadsfinansiering till följd av fortsatt hög omsättning av objekt på fastighets-marknaden såväl avseende egnahem som kommersiella fastigheter och fortsatt stigande priser överlag. Något högre nyproduktion och ombildning av hyresrätter till bostadsrätter har också drivit på kreditefterfrågan. Utlåningen i banksyste-met har utvecklats något svagare än i hypoteksverksamheten.
En avmattning av kreditefterfrågan har skett på grund av de sämre konjunkturutsikterna som efter händelserna den 11 september. Detta har i huvudsak påverkat företagens beteende samt upplåning och investeringsvilja. Hushållen har inte påverkats i samma utsträckning.
Den ökade kreditgivningen har till stor del skett i stor-stadsområdena.
Etableringen av affärsområde Låna – vad har det inne-burit och hur har det påverkat kunderna och banken?
Affärsområdet är nu på plats och integration av främst en-heterna säljstöd, administration och IT har skett. Detta för att bättre uppnå koordinering, samordning och effek-tivisering av resurser. Kontoren har efterfrågat en bättre koordinering av kreditområdet eftersom såväl kunder som bankpersonal ser området som en helhet och inte som separata delar. Parallellt med samordningen ligger självfallet de juridiska strukturerna kvar, det vill säga Spintab och FöreningsSparbanken Finans.
Konjunkturen har vänt nedåt. Hur påverkar det banken ur ett utlånings- och kreditförlustperspektiv?
Konjunkturavmattningar är ett naturligt fenomen som banker tar i beaktande i allmänhet och inom kreditområdet i
synner-het. Kreditgivning måste ske med ett långsiktigt perspektiv på såväl kunden, säkerheten som syftet. Detta är grunden för kreditgivningen i FöreningsSparbanken.
Trots konjunkturnedgången är kreditförlusterna fortfaran-de begränsafortfaran-de. Parallellt med fortfaran-denna utveckling sker en om-ställning och omvärdering av vissa branscher. Tydligare är detta i delar av IT-, Telecom- och mediasektorn. Där har utslagning redan skett och förorsakat vissa finansiella förluster.
Hur utvecklas utlåningen när konjunkturen viker?
Utlåningsmarginalerna styrs av konkurrensläget och kredit-förlustnivåerna i bankerna och kreditmarknadsbolagen.
Under de senaste åren har konkurrensen hårdnat och gjort att marginalerna pressats överlag, framför allt avseende företagsaffärerna. FöreningsSparbanken har inte som affärs-idé att i huvudsak konkurrera med priset, utan har valt att arbeta med helhet, mervärden, lokal närvaro parallellt med utbygganden av Sveriges bästa internet- och telefonbanker.
Om vi blickar framåt är jag övertygad om att marginalerna kommer att fortsätta uppåt framför allt inom företagssektorn.
Hur ska bankens utlåningsaffär växa ytterligare under 2002?
Koncernens fokus ligger på höjd kundnöjdhet och ökade marknadsandelar. Detta gäller också inom kreditområdet.
Vägen dit inom kreditområdet blir den samma som under 2001 det vill säga att arbeta med helhet, kvalitet, mervärden och tillgänglighet. Affärsområdet stödjer koncernens ökade försäljningsansträngningar inom tillväxtområden, till exempel storstadsområden och universitetsstäder.