Tabell 12. Sammanställningstabell över affärsplanens användning 2
Initierande faktor Användningshistorik Nuvarande användning Et abl er in gså r
Internt syfte Extern
t krav Utvär d er ing a v affärsidé Extern fin a ns ie ri ng R ek ryt eri n g Internt styrm edel Kommun ikation Må lu tv är der in g s- in st ru m en t An vä n d s löpa n d e A n vän d s inte Elfarm AB 2002 X X (X) X X G & M AB 1996 X X X X Kopieringshuset AB 1967 X X X X X X Mammon Bar HB 2005 _ _ _ _ _ _ _ _ X Solida AB 2002 X (X) X (X) X Wedding Decorations 2005 X X (X) X Fönsterspecialisten AB 1996 _ _ _ _ _ _ _ _ X Kramfors Gradteknik AB 2004 X X X Stall Gottschalk 2004 X X X Sjuvar Consulting HB 2003 _ _ _ _ _ _ _ _ X 2
Resultatet visar att 7 av de 10 undersökta företagen har eller har haft en utarbetad affärsplan. Endast 2 av respondenterna skrev affärsplanen för internt bruk, varav endast 1 företag fortfarande använder den i detta syfte. Övriga upprättade sin affärsplan på grund av externa krav. Vanligaste användningsområdet var vid kontakt med externa finansiärer, 5 av företagen med affärsplan har uppgett detta som huvudsakliga skäl till att affärsplanen skrevs. Förutom i ett fall med omfattande användning av affärsplanen, har den endast sporadiskt haft flera användningsområden. I dagsläget använder sig endast 1 företag av 10 löpande av sin affärsplan.
Det har kunnat konstateras att det existerar förhållandevis lite forskningsmaterial om affärsplanens utbredning som styrinstrument samt nyttan av detta instrument. Den forskning som dock finns och som refereras till i denna uppsats, verkar å andra sidan gå stick i stäv med rådgivningen till entreprenörerna om affärsplanens betydelse, men stämma väl överens med resultaten i vår egen empiriska undersökning.
Elfarm AB skrev ursprungligen affärsplanen både för internt och externt bruk. Att den skrevs
för internt bruk berodde på att rådgivningen från ALMI förespråkade detta. Ambitionen med affärsplanen var att den skulle utgöra en realistisk utvecklingsplan för verksamheten. Elfarm AB:s grundare trodde på affärsplanens betydelse och lade ned betydande arbete på att utforma den på ett funktionellt sätt, för att senare kunna använda den i sitt företags utveckling. Senare erfarenhet visade dock att affärsplanen inte uppfyllde funktionen som det interna styrmedel och utvärderingsinstrument den var ämnad till. I efterhand kan konstateras att företaget, trots höga ambitioner och efterföljande av rådgivningen, endast haft nytta av affärsplanen vid kreditprövningsprocesser. Visserligen gavs tillfälle till eftertanke kring affärsidén under processen, men detta hade skett även utan en formell affärsplan. Därmed bekräftas forskningen även i detta fall.
Fönsterspecialisten C.G. AB Har aldrig upprättat någon affärsplan och ser inte heller något
behov av en sådan. Dock har företagets grundare använt sig av en affärsplan i ett företag som han drev tidigare. Denna affärsplan användes då uteslutande i en kreditansökningsprocess. Grundarens slutsats är att affärsplanen saknar betydelse som internt styrmedel samt utvärderingsinstrument, varför han inte valt att använda sig av denna form av planering vid senare företagsetableringar. Han anser tvärtemot teorin att en affärsplan är hämmande för den flexibilitet som krävs för att ta vara på uppkomna affärsmöjligheter. I och med att Fönsterspecialisten C.G. AB har ett väl utbyggt närverk är han inte i behov av att upprätta en affärsplan ens vid finansieringsbehov. Enligt teorin kommer företag vars grundare inte tror på affärsplanens nytta som instrument och saknar nya finansieringsvägar inte heller att upprätta någon. Denna tes stämmer väl in på detta empiriska fall.
Gradnings & Maskinteknik AB upprättade vid etableringen en affärsplan i syfte att
kommunicera sin affärsidé och därigenom skapa ett nödvändigt nätverk. Efter att ha uppfyllt sitt initiala syfte har den varken uppdaterats eller använts. Affärsplanen utformades i rent
samarbetspartners. Denna användning av affärsplanen stämmer med forskningsresultaten inom området. Det är dock det enda företaget som använt affärsplanen vid rekrytering och då för att tillsätta styrelseledamöter. Det sistnämnda användningsområdet är i enlighet med teoribildningen kring affärsplanens funktion. Som utvärderingsinstrument och internt styrmedel har den aldrig fyllt någon funktion eftersom omvärldssituationen förändras alltför snabbt och kräver anpassning, den framkallar endast dåligt samvete, vilket ånyo sammanfaller med forskningen.
Kopieringshuset AB använder de facto affärsplanen som ett rent internt styrmedel, i enlighet
med traditionell rådgivning beträffande affärsplanen som den framhålls i den institutionella världen. Författarna menar emellertid att företaget kan anses som etablerat eftersom det varit verksamt ända sedan 1967 på en relativt sett stabil marknad. Det befinner sig med andra ord i en sådan situation där affärsplanen även enligt forskningen kan fylla en reell funktion som styrmedel. Affärsplanen har här upprättats just för interna styrbehov med tyngdpunkt på långsiktig specificering av målsättningar och investeringsbehov. Vidare är den för Kopieringshuset AB ett medel att behålla fokus, kommunicera visioner internt, samt därtill för utvärdering av verksamheten. Ledningen arbetar aktivt med att årligen revidera planen och verkar vara väl medvetna om att snabba omvärldsförändringar ställer krav på flexibilitet i form av avsteg från fastslagen affärsplan. Sammantaget har affärsplanen en viktig styrfunktion i den långt etablerade verksamhet som Kopieringshuset AB bedriver.
Kramfors Gradteknik AB använde affärsplanen vid ansökan av Starta eget-bidrag, vilket är
en form av finansiering. Däremot har den aldrig använts internt som styrmedel eller utvärderingsinstrument vilket teorin förespråkar. Slutsatsen blir att företaget upprättade affärsplanen efter krav från en institutionell finansiär till endast detta syfte, helt i enlighet med tidigare forskningsresultat. Det kan även konstateras att Kramfors Gradteknik AB:s grundare på grund av aversion mot den formella affärsplanen som krävdes av den först tillfrågade banken, valde att vända sig till en bank där inget sådant krav fanns. Detta beteende kan betecknas som ett typexempel på en av entreprenörens karaktäristiska egenskaper, det vill säga ovilja till formell planering.
Mammon Bar HB har aldrig upplevt något internt behov av en affärsplan och har heller inte
sökt extern finansiering, vilket annars skulle ha kunnat medföra externa krav. Ägarna påtalar problematiken kring den osäkerhet som råder då företagets utveckling ska förutses, samt
risken med att slaviskt följa en affärsplan som inte är verklighetsbaserad. Svårigheten med att den verkliga utvecklingen inte stämmer överens med den fastslagna affärsplanen är i samklang med forskningsresultaten. Samtidigt tror de att den kan användas som styrdokument i inledningsskedet i enlighet med teoribildningen, dock inte för det egna företaget.
Sjuvar Consulting HB har aldrig haft någon komplett affärsplan, däremot används löpande
dokument med kortare presentationer av företaget, dess verksamhet och erbjudanden för att kommunicera med presumtiva kunder. Grunden i dessa är densamma men innehållet anpassas till mottagarens inriktning och önskemål. Den begränsade omfattningen och avsaknad av mer ingående information gör den lätt att överblicka och enkel att revidera. Grundaren är mycket nöjd med denna lösning men förhåller sig påtagligt negativ till mer omfattande planering och budgetering eftersom det skulle minska flexibiliteten som har stor betydelse för verksamheten. Grundaren anser därmed att en rigid affärsplan skulle försämra företagets konkurrenskraft, ännu ett fall som går stick i stäv med teorin och stärker tidigare forskningsrön.
Solida AB ett företag hos vilket användningen av affärsplanen väl stämmer överens med
forskningen, som i sin tur avviker från rådgivningen i ämnet. Solida AB är ett ungt företag som endast använt sig av affärsplan som instrument för att kommunicera och marknadsföra företaget gentemot kreditgivare och samarbetspartners, samt till viss del även mot kunder och leverantörer. Den interna nytta Solida AB har haft av affärsplanen är att processen med framtagandet av denna bidragit till en penetrering av affärsidén från olika synvinklar. Sammantaget bedömer Solida AB affärsplanen som ett nödvändigt ont, framkrävt av finansiärer. Planerna är resurskrävande och sinkar ett snabbt agerande på uppkomna marknadsmöjligheter. När den väl fyllt sin funktion som kommunikator blir den liggande tills nästa tillfälle då en extern intressent ställer krav på presentation.
För Stall Gottschalk och Wedding Decorations var grundanledningen till upprättandet av affärsplanen densamma. Båda ansökte om Starta eget-bidrag hos arbetsförmedlingen och fick det beviljat med planen som grund. Inställningen till affärsplanen skiljer sig emellertid åt något. Stall Gottschalk har aldrig haft för avsikt att strikt leva upp till målen i affärsplanen och anser att den fyllt sitt syfte i samband med beviljat Starta eget-bidrag. De upplever därför inte affärsplanen som en belastning eller stressfaktor i nuläget. Wedding Decorations däremot, har
en insikt i det orealistiska att kunna förutse företagets utveckling, särskilt med tanke på att företaget är nyetablerat i en ny bransch. I båda fallen bekräftas den begränsade forskning som finns inom området.