Affärssamarbete - Sammanställning av intervjuer

3.9 Sammanställning av intervjuer

4.3.2 Affärssamarbete

Företagare går samman och bildar ett nätverk och gemensamt samarbete där syftet är att nå sina individuella mål i företaget. Även att företag går samman i ett nätverk måste varje enskilt företag fortfarande fungera som ett självständigt företag. Vilka fördelar och nackdelar ett samarbete medför beror på vad syftet med samarbetet är. Syftet kan vara behov av annan kompetens, gemensam marknadsföring eller att tillsammans bemöta hot från marknaden (Ershammar & Petersson, 2000). Tillsammans kan nätverket få en bättre konkurrenskraft och utvecklas till nya nivåer men det krävs att nätverket har en livskraft och ser långsiktigt (Söderström et al. 2001).

Fördelarna med ett nätverksamarbete mellan företag kan vara många. Några av dem är att ha ett gemensamt varumärke, utnyttja storskalefördelar när det gäller

marknadsföring, inköp och liknande, komplementariet – att få tillgång till kompentens och information, Synergi – ger mer i form av kunskap, produktionsresurser,

marknadstäckning och distributionskanaler. Riskhantering – möjligheten att få tillgång till riskkapital, samt stimulans och delaktighet. I utformningen av ett samarbetsnätverk ställer sig företagaren ett antal frågor där de reflekterar vilka som är gruppens

gemensamma mål och resurser, är de uppoffringar och kostnader som krävs försvarbara sett till vad samarbetet genererar, vilka är styrkorna, svagheterna hoten och

möjligheterna (Ershammar & Petersson, 2000).

5 Analys

I analysen kommer det empiriska materialet analyseras mot det teoriurval som gjorts utifrån det material som inkommit från de semi-strukturerade intervjuerna. Analysen delas in i tre delar vilka är språk, finansiellt stöd och nätverk. Delarna är de

kärnkategorier som har identifierats. Det analyseras även om det finns kopplingar mellan kategorierna.

5.1 Språk

Språket är framförallt en viktig faktor för att komma in i samhället vilket bekräftas i de genomförda intervjuerna. Liksom teorin förklarar finns det olika typer av språk, både det språk som kommuniceras men även det branschspråk som skrivs och kommuniceras inom exempelvis myndigheter och näringslivet. Trots att de utlandsfödda företagarna kan tala grundläggande svenska är det en annan sak att förstå myndigheter och organisationers fackliga skrift. Som Danemark (2000) och McCarthy et al. (2013) poängterar, uppstår en jargong som de inom branschen förstår men det är ett svårt och komplicerat språk att förstå för utlandsfödda som har svenska som andraspråk. Ett exempel är Caféägaren som fick hjälp av sin dotter för att skriva affärsplan då hon var bättre på språket än företagaren själv, hon har även fått hjälp utav Macken vad gäller branschspråket. Som Danemark (2000) och Ondondo (2015) beskriver uppstår en irritation och frustation bland de utlandsfödda företagarna, att de inte vet vad som ska göras och hur de ska gå till väga, precis som ägaren till byggverksamheten förklarar genom att det är svårt att marknadsföra sitt företag på grund av att han inte kan språket ordentligt.

Sett till vad en människa bär i bagaget och vilka erfarenheter människan har, uppfattar människan som Bonvillain (2003) förklarar, situationen och kommunikation

annorlunda. Människan har olika förståelse för sammanhanget. Något som är självklart för svenskfödda som skatt och moms är inte självklart för de som kommer hit då många är vana vid att bara starta upp exempelvis ett matstånd på gatan och börja sälja utan tillstånd, F-skattsedel och momsredovisningsskyldighet. Det förklarar vad

Matvagnsägaren och även ägaren till thairestaurangen berättar, att det var svårt att få tillstånd för att starta sin verksamhet på grund av alla papper som skulle fyllas i och att det blir fel. Det kan komma att hända att de utlandsfödda upplever att fackliga termer som används blir som en härskarteknik och de känner sig underlägsna i konversationen som Carlsson (2003) påpekar och även Norrby och Håkansson (2009) menar med asymmetriska konversationer. Det bekräftas i vad Carlsson (2003) beskriver att det dras kopplingar mellan språk och intelligens och att ett begränsat språkförråd förknippas med en begränsad tankeförmåga. Det kan således kopplas till de samtal utlandsfödda företagare har med exempelvis myndigheter. Matvagnsägaren anser dock att, trots att det är svårt med språket ska alla papper och blanketter vara på svenska, han har annars ingen chans att lära sig språket. Han menar att nu är han i Sverige och där talas det svenska. Byggverksamhetsägaren vill och andra sidan att det ska finnas på flera språk.

Den intervjuade på Almi är av samma uppfattning som Matvagnsägaren, ska företaget drivas i Sverige ska det svenska språket användas.

Ondondo (2015) påpekar att språket påverkar den psykologiska effekten hos människor vilket Carlsson (2003) bekräftar och det framkommer även utifrån de genomförda intervjuerna. Människor känner sig mindre värda och oförstådda när de inte kan kommunicera sin kunskap och göra sig förstådda. Det kan därmed uppstå en negativ spiral där de som inte kan språket isolerar sig i rädsla för att göra bort sig och integreras aldrig i samhället och kommer ut på arbetsmarknaden. Det finns bra undervisning i svenska för invandrare som Carlsson (2003) menar där syftet är att både lära sig språket, bli samhällsorienterad samt integreras. Vad gäller Byggverksamhetsägaren,

Entertainment företagaren samt IT-företagaren är de duktiga på engelska och har därför varit lata när det kommer till att försöka lära sig svenska. De tre företagen har av den anledningen kunnat utveckla sin verksamhet till stor del på egen hand då de kan orientera sig i samhället utan större problem. Det svåra kan vara att utveckla ett

branschspråk vilket de kan på sitt eget språk. Det uppkommer även problem när de ska läsa tryckt material som annonser och dylikt samt marknadsföra på svenska. För Entertainment företagaren är det lättare då hans modersmål är engelska men för de andra två kan de ha problem med att bli tagna på allvar. För Entertainment företagarens del vill han lära sig svenska då han anser att det skulle underlätta för honom när han gör affärer här då även svenskar har svårt att föra ett branschspråk på engelska. De får inte ut vad de vill få ut av exempelvis affärsmöten på grund av att det är svårt att

kommunicera på ett annat språk. För ägaren till byggverksamheten leder

språksvårigheter således till att de inte får in de affärer de önskar att de hade. Han kan inte prata svenska och då har människor svårt att lita på honom och ta honom på allvar och marknadsföringsmaterialet blir inte grammatiskt rätt utformat vilket leder till att företaget tappar sin trovärdighet. Byggverksamhetenägaren och Caféägaren poängterar även att utlandsfödda är rädda för att prata med svenskar på grund av att de inte kan språket fullt ut. Vilket lyfts av Carlssons (2003) teori om att människor känner sig mindervärdiga när de inte kan kommunicera på samma sätt som svenskfödda.

En annan intressant aspekt att diskutera är om det är lättare för de som kan engelska än för de som inte kan engelska att starta företag i Sverige. Caféverksamheten och

Matvagnsägaren har till stor del tagit hjälp utav statliga organisationer. De kan inte prata engelska utan behöver utföra all kommunikation på svenska trots att de har svårt för det. De kan ha tagit hjälp utav statliga organisationer för att de har anat de kan få hjälp med pappersarbete vilket de med engelska som ett andra språk inte lika mycket har behövt då de själva kan kontakta de myndigheter de ska fylla i papper ifrån och ställa frågor på engelska. Engelska är ett av de vanligaste språken att prata. De flesta i det svenska samhället talar engelska, därav borde det vara lättare att kommunicera och få fram det de vill ha sagt om företagaren pratar god engelska. Svenska är dock

förstaspråket i det svenska näringslivet och det vore mest fördelaktigt att kunna bra svenska. Som framgår av intervjuerna säger många att genom att de kan bra engelska förhalar det processen att lära sig svenska. I uppstartsfasen är det en fördel att kunna engelska eftersom de då kan kommunicera. Det bidrar dock till att det tar längre tid att lära sig svenska och det blir istället delvis en nackdel. Det kan då vara lättare för de som inte kunde varken svenska eller engelska från början utan istället måste lära sig svenska.

Enligt den intervjuade på Almi är det upp till företagaren själv att se till att lära sig språket, de måste visa framfötterna. Matvagnsägaren var redan från början när han kom till Sverige, inställd på att driva egen verksamhet och deltog direkt i SFI för att snabbare kunna starta sin verksamhet. Han har vana sedan tidigare av att driva eget och är van vid att behöva ta saken i egna händer vilket kan vara en anledning till att han inte ser det svenska språket som ett hinder utan som en möjlighet att få lära sig något nytt och utvecklas. Han har stora planer på att utveckla sitt företag och att han inte kan flytande svenska hindrar honom inte utan det är bara att lära. Liksom Carlsson (2003) förklarar borde största fokus ligga på kommunikation vilket även kan utläsas från intervjuerna.

Kommunikationen är förutsättningen för att bygga kontakter som är viktiga för att integreras i samhället. Kennerberg och Sibbmark (2005) förklarar dock att SFI inte är tillräckligt för att klara sig i det svenska samhället eller bli erbjuden jobb utav

Arbetsförmedlingen. Men Matvagnsägaren har lyckats starta en verksamhet med hjälp utav SFI. Thaimassage salongen tog och andra sidan tidigt, hjälp utav en revisor för att klara av sitt företag då hon har svårt att förstå vad som står på alla papper. Den

intervjuade på Almi förklarar dock att det finns hjälp att få för den som vill vilket

således Kennerberg och Sibbmark (2005) styrker i och med att de påpekar att SFI finns i olika nivåer beorende på hur lätt en person har för att lära sig.

5.2 Finansiellt stöd

I alla intervjuer, förutom företagaren som driver Entertainment företag framkommer det av de intervjuade att de upplever att pengar och startkapital är ett problem vid uppstart och expansion av företag. Thairestaurangägaren fick exempelvis hjälp ifrån

Arbetsförmedlingen i uppstartsfasen och ägaren till thaimassage salongen vill ha hjälp ifrån Almi med att expandera sin verksamhet. Som Landström (2003) menar är det ibland svårt för finansiärer att veta om att småföretag existerar och om det har potential att växa och därför kan det bli svårt att finansiera mindre verksamheter men det kan således vara tvärtom att finansiären har stor kunskap som inte småföretagen har och kan därför få hjälp. Vilket således bekräftas i vad den intervjuade på Almi beskriver, att det är relativt lätt att få lån om det är en hållbar idé som kommer att generera avkastning.

Det måste dock finnas en tydlig affärsplan från företagen för att ha möjlighet att få lån ifrån Almi. Som den intervjuade på Almi förklarar blir det bara en björntjänst att bevilja lån till någon som inte har en hållbar företagsidé och kommer att sluta upp i skulder.

Hojem (2010) menar och andra sidan att Sverige inom ett par år kommer ha ett

befolkningsunderskott och därför är utlandsfödda företagare som har egna verksamheter ett bra sätt att lösa problemet på genom att de bidrar till statskassan.

Av intervjuerna att döma finns det olika sätt att starta företag, en del är i behov av finansiellt stöd i uppstartfasen medan andra hellre börjar i liten skala och sedan

expanderar genom återinvesterad vinst som exempelvis caféverksamheten som startade på torget och sedan gick över till egen lokal. Landström (2003) är dock av den

uppfattningen att många småföretag inte vill växa och är därför inte i behov utav finansiellt stöd. I intervjuerna framkommer det dock att företagarna vill ha finansiellt stöd. Matvagnsägaren har exempelvis stora planer på att öppna restauranger inom ett

par år och Thaimassage ägaren vill renovera sin lokal för att göra den större.

Tillväxtanalys (2015) besvarar vad de intervjuade har berättat genom att förklara att stöd beviljas till de som kan bidra till att föra samhället framåt. Dock menar Winborg (2003) att det inte alltid är det bästa att bidra med finansiellt stöd utan företagaren som är kreativ löser det på sitt sätt och får ihop det finansiella stöd som krävs vilket

caféverksamheten är ett exempel på, hon använde det som inom forskningen kallas för

“finansiell bootstrapping”. På grund av att hon använde de resurser hon hade för att senare exapandera verksamheten. Ett exempel är att hon använde sin dotter för att hjälpa henne att skriva en affärsplan vilket således ägaren till thairestaurangen gjorde och byggverksamheten driver sitt företag genom att sälja tjänster till familj och vänner. Det är därför möjligt att utläsa att “finansiell bootstrapping” kan kopplas till det nätverk en människa besitter. Entertainment företagaren har byggt sin verksamhet från grunden med hjälp av de affärskontakter han har skaffat sig genom sitt yrkesliv. De som ingår i hans organisation är de människor han har haft kontakt med i tidigare anställningar. Det är möjligt att dra en koppling till språket, varför det är svårt för utlandsfödda att skaffa finansiellt stöd. Som Carlsson (2003) beskriver känner utlandsfödda sig mindervärdia vilket kan vara en anledning till att de inte får fram vad de behöver kapital till och därför får de heller ingen hjälp. Det är också svårt att skriva en optimal affärsplan då det finns språksvårigheter.

Daunfeldt et al. (2016) menar således att finansiellt stöd sällan har en långsiktig påverkan på företaget. De intervjuade företagarna vill dock främst ha hjälp med att finansiera uppstarten, inte för att utveckla innovativa lösningar. Detta kan även kopplas till vad den intervjuade på Almi beskriver, att en entreprenör måste vara kreativ och driven för att klara sig, det handlar inte bara om pengar, de måste således förstå

systemen, förstå språket samt ta tillvara på de andra sätt som finns att lära sig på som att exempelvis gå på skatteverkets informationstillfällen.

5.3 Nätverk

Liksom Hojem (2010) påpekar så bli människor mer belägna att starta företag när omständigheterna kräver det vilket även bekräftas av ett flertal av de intervjuade som menar att de startade företag för de kunde inte få något annat jobb. Ägaren till

thaimassage salongen är ett bra exempel på det, då hon ansåg att hon var för gammal samt Caféägaren som blev sjuk och hade svårt att hitta jobb efter det. När en

verksamhet ska starta behövs ett nätverk. Byggverksamhetsägaren använde sig utav sitt nätverk i Förenta Arab Emiraten när han hade sin import och export verksamhet och nu använder han sig utav familj och vänner för att driva sitt byggföretag. En annan

anledning till att han använder sig utav sitt sociala nätverk kan vara att han inte kan det svenska språket vilket gör det lättare för honom att kommunicera ut sina tjänster till de som förstår hans språk. Där finns det möjlighet att inte känner sig mindervärdig som Carlsson (2003) beskriver att många utlandsfödda gör. Söderström et al. (2001)

bekräftar vad Byggverksamhetsägaren berättar genom att förklara att i ett framgångsrikt nätverk får aktörerna utbyte av varandra. Det uppstår således slumpmässigt menar

författarna vilket det gjorde i IT-företagsägarens fall då han fick möjlighet att köpa sin kompis IT-butik.

Av intervjuerna framgår det att nätverk skapas där större delen är utlandsfödda

företagare, samtidigt som många har ett stort och sammanhållet släktnätverk som går att nyttja i uppstarten av företaget. De genomförda intervjuerna visar att utlandsfödda företagare ställer upp för varandra och som Företagarna (2010) beskriver i sin rapport anställer de även andra utlandsfödda i högre grad. Där är caféägaren ett bra exempel då hon vill hjälpa andra mammor i liknande situation som hon själv. En anledning till att hon vill hjälpa andra skulle kunna vara att hon själv inte fullt ut hade det nätverk som krävdes för sin verksamhet och att hon då stötte på många hinder på vägen. Hon ser vart hon kommit idag och vill hjälpa andra att lyckas och må bra på samma sätt. Genom att andra mammor i liknande situationer vänder sig till henne kan de få den hjälp de behöver samt att de pratar samma språk vilket underlättar. Andra mammor i samma situation kanske inte heller har många andra människor i sitt nätverk de kan ta hjälp utav och då delar Caféägaren med sig av sin kunskap och erfarenhet. De blir, genom att få hjälp från caféägaren, bemötta på samma nivå som de själva är. De blir förstådda och har en annan part som förstår dem bra, samt har kunskap kring processen att starta företag eftersom hon befunnit sig i samma situation själv. Att de utlandsfödda finner stöd i att hjälpa varandra är bra ur många aspekter dock får de inte samma språkliga träning och insikt i den svenska kulturen om bara utlandsfödda ingår i nätverket. Sett till integrering och språklig träning hade det varit till fördel om nätverken bestod av både svenskfödda och utlandsfödda.

Entertainment företagen använder sig och andra sidan inte av familj och vänner för att driva sin verksamhet, han har snarare bildat sitt eget affärsnätverk för att driva

verksamheten framåt. Företagarna (2010) menar att de känner igen sig i varandras situation och delar kulturella erfarenheter. Vilket bekräftas i vad Länsstyrelsen i

Stockholm (2000) menar när de beskriver att företagare som har en gemensam kulturell bakgrund samverkar och drar nytta av varandra. Entertainment företagaren använder sitt nätverk i USA och ägaren av Thairestaurangen förklarar att utlandsfödda företagare samarbetar och hjälper varandra och om någon har ekonomiska problem hjälper de varandra genom att exempelvis skjuta upp förfallodatumet för fakturan vilket pekar på vad Företagarna (2010) poängterar. Liksom Kumar och Matsusaka (2009) samt Hayashi och Yamagishi (1998) poängterar handlar nätverkets uppbyggnad om förtroende vilket styrker det intervjuerna visar, att företagaren kontaktar de aktörer de känner förtroende för och kanske behöver hjälp av, därmed byggs nätverket upp som exempelvis

Byggverksamhetsägaren som driver företag med sin bror och IT-företagaren som har mycket kontakt med sina vänner. Här visas det att utlandsfödda kan ha svårt att skapa förtroende för svenskfödda då de inte kan kommunicera på samma sätt med de som kan prata det svenska språket flytande. Relationer blir starkare om parterna kan förstå

varandra fullt ut och denna förståelse skapas genom kommunikation. Det kan handla om att de ser sig själva som mindervärdiga genom att de inte har samma språkliga

grammatiska och kulturella säkerhet som svenskfödda. Hos de med samma bakgrund kan de istället finna stöd och en förståelse för hur det kan vara att försöka slå sig fram

och konkurrera med svenskar. De frågar hellre de från sin egen bakgrund eller familj om de vet vart de kan vända sig för hjälp eller om de kan hjälpa dem istället för att försöka kontakta svenska organisationer etc. på egen hand.

Liksom Sousa (2015) menar är det viktigt att ha ett socialt nätverk vilket visar sig i de intervjuade som säger att de inte vill sitta hemma utan vill ut och jobba och träffa folk.

Där förklarar den anställda på Almi att många utlandsfödda kommer till dem för att de vill ha ett arbete att gå till och är inte vana vid att vara anställda. De flesta människor behöver social kontakt och som Suchow (2015) hävdar bildas många ny nätverk när

In document Utlandsfödda företagares behov av stöd: En studie om vilket stöd utlandsföddas företagare upplever att de behöver för att ha möjlighet att starta företag i Sverige (Page 36-47)