Lära sig svenska – vägen in i samhället

Enligt svensk lag har alla utlandsfödda som kommer till Sverige och ska bosätta här rätt att få undervisning i svenska. Det är kommunernas ansvar att se till att de som har rätt till utbildning har möjlighet att delta på undervisningstillfällena. Vilken nivå av

utbildning en utlandsfödd ska få beror på hur lätt de anses ha att lära sig språket. Många får reda på svenska för invandrare genom arbetsförmedlingen eller släkt och vänner (Kennerberg & Sibbmark, 2005). Carlsson (2003) hänvisar till lärare inom svenska för invandrare som uttalar sig kring att svenska för invandrare (vidare i texten benämnt som SFI) består av tre huvudsakliga delar, det är att lära sig språket, bli samhällsorienterad samt integration. Svenskundervisningen för invandrare innefattar även normerna och kulturen i det svenska samhället, hur människor bör uppträda och vara i det svenska samhället samt villkor inom arbetslivet. Dock väljer varje skola relativt fritt hur undervisningen ska vara utformad. Det är svårt att på ett litet ordförråd variera sig sett till högtidligt, vardagligt, allvarligt osv. En person som talar sitt modersmål kan uttrycka sig i olika former med hjälp av varierande ordval vilket någon med ett mindre ordförråd inte har lika lätt för (Kotsinas, 1985).

Det skrivande språket tar störst plats och mycket fokus ligger på grammatik, där större fokus borde ligga på kommunikation vad gäller SFI (Carlsson, 2003). Kennerberg och Sibbmark (2005) hänvisar även till en studie som Riksdagens revisorer gjorde 2001 där resultatet visar att ett godkännande från SFI inte är tillräckligt för att arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda dem jobb eller vidare utbildning. Trots att de hade godkända prov från SFI testades deras svenskkunskaper hos Arbetsförmedlingen ändå.

Carlsson (2003) poängterar att inom kommunikation med svenskfödda känner sig många utlandsfödda sig sedda som dumma eller mindervärdiga. De får inte utlopp för sina erfarenheter, kunskaper och kognitiva förmågor. (Heyman, 1990) menar att

människor identifierar sig själv i sitt yrke där yrkeskunskap och yrkesidentifiering är en viktig del. De invandrare som kommer till Sverige med hög utbildning och inte kan utöva sitt yrke här upplever en svårighet i sin identitetssituation. Att bli mänskligt degraderad innebär en psykisk påfrestning att även bli degraderad kunskaps och yrkesmässigt förvärrar situationen.

Det dras kopplingar mellan språk, kunskap och intelligens sett till hur individen känner sig och ser på sig själv. Det är frustrerande att inte kunna förmedla kunskapen och inte kunna få ut vad som ska sägas (McCarthy et al. 2013). Bratt (1985) styrker att språket är ett viktigt socialt redskap för hela livet där det fungerar som en bärare av kunskap och kultur. Kunskap och kommunikation går hand i hand och det är genom att

kommunicera, människan till största del kan förmedla sin kunskap men även på andra hållet då kunskap inhämtas och ny lärdom skapas genom kommunikation. Carlsson (2003) hänvisar till en intervju där en utlandsfödd som kommit till Sverige uttalar sig kring att de känner sig som barn när de kommer hit trots att de tidigare studerat och har kunskaper. Att inte kunna språket känns som att inte ha mun eller öron och individen känner sig värdelös. Utlandsfödda har kunskaper men kan inte kommunicera dem vilket leder till att individen känner sig värdelös. Kennerberg och Sibbmark (2005) förklarar att det inte är några problem med att kombinera SFI och en annan verksamhet. De anser snarare att det borde motivera utlandsfödda till att vilja delta i undervisning i svenska för att klara av sin andra sysselsättning bättre och därmed få en större inkomst. Staten räknar med att om studier utförs på halvtid under ett års tid ska alla ha möjlighet att bli godkända och kan de kombinera med annan verksamhet är chansen större att de lär sig språket snabbare.

I västerländerna dras det en stark koppling mellan abstrakt tänkande och intellektuell utveckling, sammankopplat med hur individen uttrycker sig språkligt med informativa och benämnande funktioner. En person som nyligen lärt sig ett nytt språk talar med ett begränsat ordförråd, förmodligen med brytning och grammatiska brister, till följd av hur personen uttrycker sig blir denne uppfattad att ha en begränsad tankeförmåga (Carlsson, 2003). Detta bekräftas delvis i vad Norrby och Håkansson (2009) skriver när de

förklarar en situation med en arbetsintervju där intervjuaren har svenskt ursprung och den arbetssökande har utländskt ursprung. Rekryteraren leder intervjun och den arbetssökande svarar på frågorna i den kapacitet som går utifrån att intervjun hålls på svenska vilket är den arbetssökandens andraspråk. Rekryteraren upprepar sedan den arbetssökandes svar för att se om svaren uppfattats korrekt och i detta fall kan det ses som nedlåtande när den arbetssökandes svar återupprepas.

4.2 Finansiellt stöd

Landström (2003) ställer sig frågan om det finns ett gap mellan finansiella medel och småföretag. Författaren förklarar att det kan finnas informationsproblem för

småföretagare då de flesta inte vet om att företaget existerar och därför blir det svårt för finansiärer att sätta sig in i deras verksamhet och försöka förstå den samt komma underfund med om det finns potential att växa. Det kan dock vara tvärtom att ägaren till ett nystartat småföretag inte har någon större kunskap kring branschen och produkten, en kunskap som finansiärer med lång erfarenhet har vilket gynnar småföretaget.

Sverige följer EU:s ramar för vart finansiellt stöd ska gå. EU:s godtagbara anledning till att ge finansiellt stöd är att det ska främja små och medelstora företag, utbildning, teknisk utveckling, forskning, skydd av miljön, missgynnade regioner, samt sysselsättning och kultur (Tillväxtanalys, 2015). Enligt Företagarna (2010) startar utlandsfödda främst företag i storstadsregioner och de är till största del enskilda

näringsidkare. De anställer således fler personer eller är i alla fall villiga att anställa fler än vad svenskar är. Det statliga stödet till företag behöver vara i enlighet med det allmänna intresset och gynna samhället och den svenska ekonomin för att vara giltig (Tillväxtanalys, 2015).

Daunfeldt et al. (2016) och Bergström (1999) visar att företagsstöd enbart i sällsynta fall har fått en långsiktig påverkan. I flera fall har det endast under den tid stöd beviljats haft en effekt, därefter har den avstannat. Winborg (2003) anser att det traditionella sättet att införskaffa resurser på är att först få tag i finansiella medel och därefter införskaffa de behövande resurserna. Författaren menar dock att finansiellt stöd inte alltid är det bästa sättet att utveckla verksamheten på utan att kreativa företag kan införskaffa resurser på annat sätt än att de behöver finansiella medel. Det är då viktigt att se till varje aktivitet i verksamheten och vad som kan göras där. Detta kallas inom forskningen för “finansiell bootstrapping”. Hojem (2010) påpekar att människor blir mer benägna att starta företag när omständigheterna kräver det och det är en anledning till att utlandsfödda väljer att starta företag. De har oftast en stor drivkraft att arbeta att de skapar sig ett arbete om det är nödvändigt. Detta visar sig främst i företagssamma kommuner som exempelvis Gnosjö, de har en stor andel utlandsfödda som är integrerade på arbetsmarknaden och de har möjlighet att välja om de vill vara anställda eller starta eget.

Carbonell et al. (2011) förklarar att attityden till utbildning spelar inte särskilt stor roll relaterat till potentialen att starta företag. Den utbildning som spelar roll i samband med att starta företag är om den blivande företagaren tidigare har tränat eller gått kurser i att starta företag i sitt hemland eller det nya landet. Företagande tidigare i familjen, så som uppväxt med familjeföretag spelar också in på hur många utlandsfödda som startar företag. Landström (2003) poängterar att flera småföretag inte är i behov av

företagsstöd då de inte vill växa, de anser att de klarar sig bra och många som behöver stöd sätter sig inte in i vartifrån de kan skaffa sig finansiering. Många småföretag ställer sig således negativt till extern finansiering och vill hellre få kapital från det interna nätverket.

4.3 Nätverk

Genom tidigare forskning är det konstaterat att nätverk inte går att konstruera eller göras upp utefter en plan. Det kan dock planeras men utfallet blir oftast inte vad som var tänkt

från början (Staber et al. 1996). Hur ett nätverk uppkommer avgörs till största del slumpmässigt. Det kan dock analyseras i efterhand vilka faktorer som gjorde att

nätverket tog den form det gjorde. Det geografiska läget, infrastrukturen samt behov av resurser och kunskap är faktorer som kan påverka hur nätverket bildas (Söderström et al. 2001). Det är svårt att avgöra gränserna i ett nätverk, det inte självklart att avgöra var nätverket börjar och slutar, inte heller hur många aktörer i miljön runtomkring som ingår i nätverket. Nätverket kan antingen bestå av enskilda individer eller företag (Staber et al. 1996). Ett framgångsrikt nätverk får gemensamt utbyte av aktörernas färdigheter och talanger. Tillsammans är de under ständig utveckling och kommer med nya innovationer (Söderström et al, 2001).

Ett nätverk kan anses ha bildats då flera samarbeten har skett under en viss tid. Det finns flera studier som visar att inom utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier har imponerande och sofistikerade nätverk bildats genom informella samarbeten i det personliga nätverket. Det sociala kapitalet handlar till stor del om förtroende för andra parter (Kumar & Matsusaka, 2009).Hayashi & Yamagishi (1998) beskriver generellt förtroende och försäkrat förtroende där det förstnämnda innebär att det ligger i människans natur att handla med välvilja och våga lita på andra individer. Försäkrat förtroende skapas då en djupare relation existerar mellan parter. Det finns en uttalad överenskommelse om förtroende mellan parterna. Länsstyrelsen i Stockholm (2000) menar att företagsnätverk utvecklas genom vänskapsband mellan mindre företag och enskilda entreprenörer. Företagare som har en gemensam kulturell bakgrund och

samsyn samverkar och drar nytta av varandra. De utbyter tjänster av varandra och hjälps åt med marknadsföring.