Inaktuell, rapport som ersätter:
2017 nr 11 del 1 - Akrylamid och andra värmeinducerade ämnen, Riskhanteringsrapport
Om risker med ämnen som bildas vid upphettning (bl.a. akrylamid) för barn 0-5 år.
Råd
Barn, liksom vuxna, bör inte äta bränd mat. Det är bättre att låta maten bli gyllengul snarare än gyllenbrun vid tillagning.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttovärdering
I samband med att man upphettar livsmedel kan det bildas s.k. maillard- produkter (framförallt vid temperaturer som uppnås vid grillning, stekning eller ugnsbakning). Några av dessa ämnen är akrylamid, stekytemutagener och PAH.
Gemensamt för dessa ämnen är att de är både genotoxiska och cancerrisk- förhöjande.
I och med att de är genotoxiska så kan inget TDI fastställas, med andra ord finns det ingen dos som är så låg att det inte innebär en förhöjd hälsorisk.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Det finns idag inga gränsvärden för akrylamid för andra livsmedel än dricksvatten (0,10 µg/l).
Då dessa ämnen är genotoxiska bör exponeringen hållas så låg som möjligt.
Det finns fastställda gränsvärden för en av PAH:erna, bens(a)pyren i livsmedel.
Det kan vara svårt för allmänheten att förstå balansgången mellan att maten måste upphettas för att undvika mikroorganismer och risken för att maten blir ”bränd” och därmed exponeras för skadliga ämnen som bildas vid upphettning.
c) Slutsats
Livsmedelsverket gör bedömningen att det är befogat med ett råd gällande ämnen som bildas vid upphettning, då exponeringen för denna typ av genotoxiska ämnen ska hållas så låg som möjligt.
Referenser som hanteringen av råd grundar sig på
Abramsson Zetterberg, L, Akrylamid i mat, Råd om mat för barn 0-5 år –
vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter.
Livsmedelsverkets rapport 21, 2011.
Arsenik
Inaktuell, rapport som ersätter:
2015 nr 16 del 3 - Oorganisk arsenik i ris och risprodukter på den svenska marknaden
Om risker med arsenik i ris och risprodukter för barn 0-5 år.
Råd
Inget råd.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttovärdering
Arsenik utgör ett globalt problem på grund av kontamineringen av vatten, jord och föda. Grundvattnet innehåller framför allt oorganisk arsenik som är mycket giftig och kronisk exponering kan ge en mängd olika hälso- effekter, inklusive cancer. Arsenikkontaminerat grundvatten används i många länder för bevattning av odlingar av bland annat spannmål, rot- and bladgrönsaker. Av dessa grödor verkar ris vara särskilt mottagligt för upptag och lagring av höga halter av arsenik.
Nyligen publicerade epidemiologiska studier tyder på att barn kan vara känsligare för arsenik än vuxna. WHO har klassat arsenik som cancer- framkallande. JECFA har tidigare (1988) rekommenderat ett provisoriskt tolerabelt veckointag (PTWI) av oorganisk arsenik på 15 µg/kg kroppsvikt och vecka. Mot bakgrund av den senaste riskbedömningen gjord av ameri- kanska vetenskapsakademin och den europeiska livsmedelssäkerhetsmyn- digheten Efsa bör dock PTWI sänkas betydligt.
En exponeringsuppskattning för arsenik hos småbarn har gjorts av IMM med hjälp av analysdata från risbaserad barnmat inköpt i olika livsmedels- butiker i Stockholm samt Livsmedelsverkets egen undersökning av arse- nikhalter i risprodukter på den svenska marknaden 2010. Modersmjölks- ersättningen höll låg halt arsenik, 0,4 µg/L och beräknat intag av oorganisk arsenik från modersmjölksersättning blir därför lågt, klart under 1 µg/kg kroppsvikt och vecka. Halten arsenik i risgröt varierade mellan 17 och 33 µg/L.
Intag av oorganisk arsenik från dessa produkter hos äldre spädbarn (från 4 månader) beräknas uppgå till 3,5 µg/kg kroppsvikt och vecka. Arsenik- halten i risdrycken varierade mellan 25 och 36 µg/L. Hos större barn (över 1 år) kan intaget via rismjölk beräknas uppgå till 13 µg/kg kroppsvikt och vecka, baserat på en konsumtion av 500 ml per dag. Utifrån dessa data kan det konstateras att barn kan få ett betydande intag av arsenik från rispro- dukter. Dock överskrids inte PTWI vid konsumtion av dessa produkter.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Arsenik i ris och risprodukter är ett globalt problem. Av denna anledning pågår ett arbete inom EU att gränsvärdessätta arsenik i livsmedel.
Gröt är till skillnad från modersmjölksersättning inte den enda
näringskällan för dem som äter den. Barn som konsumerar gröt med något högre halter arsenik utsätts därför inte för orimligt höga arsenikhalter i ett livstidsperspektiv.
Risdryck är till skillnad från modersmjölksersättning inte den enda näringskällan för dem som dricker den. Barn som konsumerar risdryck med något högre halter arsenik utsätts därför inte för orimligt höga arsenikhalter i ett livstidsperspektiv.
Halterna av arsenik i modersmjölksersättningar på den svenska marknaden var relativt låga. Detta innebär att spädbarn som uteslutande lever på ersättning inte utsätts för orimligt höga halter arsenik i ett livstidsperspek- tiv.
Många mjölkprotein-allergiska barn använder sig av risbaserade pro- dukter. Det finns mycket få alternativa modersmjölksersättningar samt tillskottsnäringar för dessa barn.
c) Slutsats
Livsmedelsverket gör bedömningen att det inte är befogat med ett tillfälligt råd att undvika ris och risprodukter till barn 0-5 år, då det pågår ett arbete inom EU att gränsvärdessätta arsenik i livsmedel och det inte föreligger någon akut risk för barn att konsumera risprodukter med de arsenikhalter som uppmätts. Barn som äter risprodukter med något högre halter arsenik har inte detta som den enda födokällan, vilket innebär att de inte utsätts för orimligt höga arsenik- halter i ett livstidsperspektiv.
Referenser som hanteringen av råd grundar sig på
Concha, G, Oorganisk arsenik, Råd om mat för barn 0-5 år – vetenskapligt
underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter.
Livsmedelsverkets rapport 21, 2011.
Eneroth Å, Sammanställning av kartläggning av oorganisk arsenik i risbaserad barnmat. Livsmedelsverket 2011.