Om nyttan av att vänja barn vid att äta frukt och grönsaker
Råd
Barn bör få frukt varje dag och grönsaker vid varje måltid, växla mellan grova grönsaker och salladsgrönsaker. Mängden frukt och grönsaker bör öka successivt med stigande ålder så att barn vid fyra års ålder får cirka 400 g per dag.
Frysning försämrar inte näringsvärdet.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttovärdering
Frukt och grönsaker innehåller vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter.
I ett kunskapsunderlag från Födevaredirektoratet i Danmark dras slutsatsen att lämplig mängd frukt och grönsaker för barn från 4 år beror på energi- intaget och kroppsstorleken. Rekommendationen bör därför anges som ett spann 300-500 g per dag. För barn som är under 4 år dras slutsatsen att det inte går att fastställa en mängdrekommendation. Istället sägs att små barn bör få frukt och grönsaker varje dag, gärna vid alla måltider. Mängden bör ökas så att barnet vid 4 år kan äta så mycket som rekommenderas.
Epidemiologiska studier på vuxna har visat minskad risk för hjärt-kärl- sjukdom, övervikt och vissa cancerformer vid konsumtion av cirka ½ kg frukt och grönsaker per dag.
Riksmaten - barn 2003 visade att 4-åringarna i genomsnitt åt cirka 200 g per dag och att 90 procent av barnen åt mindre än 400 g per dag.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Tillgänglighet och åtkomlighet av frukt och grönsaker är av stor betydelse för barns konsumtion, liksom föräldrarnas egen konsumtion och i vilken omfattning barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker.
Barn som äter mycket frukt och grönsaker tenderar att ta med sig dessa vanor till vuxen ålder
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat med ett råd till föräldrar som uppmuntrar till ökad konsumtion av frukt och grönsaker, eftersom de flesta barn i Sverige i äter mindre än rekommenderat och det finns många hälso- fördelar med att äta frukt och grönt.
Referenser som hanteringen av råd grundar sig på
Frugt, grønt og helbred- Opdatering af vidensgrundlaget, Födevaredirektoratet FödevareRapport 2002:22 www.fodevaredirektoratet.dk
Mer frukt och grönt - stärkt underlag för rekommendationerna, Livsmedelsverket www.livsmedelsverket.se
Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet– en kunskapsöversikt, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2009:27. Kapitel 4. Frukt och grönsaker i hemmet och i skolan 34-41
Enghardt Barbieri, H, Pearson, M, Becker, W. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige, 2006
D-vitaminprofylax
Inaktuell, rapport som ersätter:
2018 nr 21 - Råd om D-vitamintillskott till riskgrupper, Risk- och nyttohanteringsrapport
Råd
Alla barn upp till 2 år bör få tillskott med 10 ug vitamin D varje dag. Dropparna ges från 1 veckas ålder.
Vissa barn behöver D-droppar även efter två år. Det gäller
barn med mörk hudfärg, eftersom pigmentet gör att det bildas mindre D-vitamin i huden
barn som inte vistas utomhus eller som även på sommaren bär kläder som täcker ansikte, armar och ben när de är utomhus
barn som inte får D-vitaminberikad mat, till exempel lättmjölk, mellanmjölk och margariner
barn som inte äter fisk
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttovärdering
Data från kostundersökningar pekar på att intaget av vitamin D bland barn i genomsnitt inte når upp till rekommenderad nivå. Enligt Riksmaten - barn, 2003 var det genomsnittliga intaget hos 4 åringar 6,6 µg vitamin D/dag, att jämföra med den rekommenderade dosen på 7,5 ug vitamin D varje dag. De 5 procent av barnen som hade lägst intag hade ett intag på 1,8 µg/dag medan de 5 procent av barnen som hade högst intag låg på 15.4 µg vitamin D/dag.
Det finns endast lite data om det uppmätta intaget och D-vitaminstatus bland barn i Sverige men de få studier som finns tyder på att både intag och D-vitaminstatus ligger relativt lågt. Studier från bland annat Danmark och Norge har påvisat bristfällig vitamin D-status hos barn och vuxna från Mellanöstern, Somalia och den indiska subkontinenten (Glerup 2009). Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden vid solbestrålning. Viktiga D-vitaminkällor är fisk samt D-vita- minberikade mjölkprodukter, framför allt mager mjölk, vissa fil- och yoghurtsorter samt margariner. Under sommarhalvåret är solbestrålning den viktigaste källan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret. Personer som inte får solljus på huden måste kompensera den lägre vitaminomvand- lingen med ökat intag via maten.
Brist på D-vitamin kan orsaka rakit, ”engelska sjukan”, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteo- malaci, hos vuxna. D-vitamin reglerar kalkbalansen i skelett och tänder.
De toxiska effekterna av ett överskottsintag av vitamin D kan leda till ökad produktion av vitamin D-metaboliten 1,25(OH)2 i plasma. Detta leder i sin
tur till ett ökat upptag av kalcium från tarmen och mobilisering av kalcium från skelettet. Följden blir hyperkalcemi (förhöjd koncentration av kalcium i serum). Hos barn (0-1 år) har hyperkalcemi och tillväxthämning rapport- erats vid överskott av vitamin D. Hyperkalcemi till följd av hypervitami- nos D kan leda till skador bland annat på njurar, blodkärl och lungor. För- kalkning av mjukdelsvävnader kan också förekomma. Spädbarn anses vara en känslig grupp med avseende på risken att utveckla hyperkalcemi vid överskott av vitamin D. EFSA har fastställt UL till 25 µg/dag utifrån ett NOAEL för barn (0-1 år) från två nyare studier, uppskattat till 25-32 µg vitamin D/dag. Detta värde gäller för barn 0-10 år.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Tidigare rekommenderades D-vitaminprofylax från vecka 2-4. För barn vars mammor har en adekvat D-vitaminstatus behövs inte D-
vitamintillskott tidigare, men om mamman har dålig D-vitaminstatus bör barnet få tillskott redan från vecka 1. Det inte finns någon risk med att ge dropparna redan från födseln.
Marginalen mellan att få i sig tillräckligt mycket och att överskrida den övre intagsnivån är relativt snäv (2,5 gånger).
c) Slutsats
Brist på D-vitamin kan orsaka rakit hos små barn. Små barns intag av vitamin D från maten når som regel inte upp till rekommenderat intag. Därför rekom- menderas tillskott med vitamin D. D-vitamin bör dock inte överdoseras. Livs- medelsverket bedömer att riskerna för att överdosera är låg om D-vitamintill- skottet sker med hjälp av tydlig information och att tillskott som ges är av hög kvalitet.
Referenser som hanteringen av råd grundar sig på
Nordiska ministerrådet, Nutrition Recommendations 2004, Integrating nutrition
and physical activity, Nord 2004:13.
Becker, W, Vitamin D, Råd om mat för barn 0-5 år – vetenskapligt underlag med
risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter. Livsmedelsverkets rapport
21, 2011.
Hallström, H, Beckman-Sundh, U, Vitaminer och mineraler – risker med höga intag, Råd om mat för barn 0-5 år – vetenskapligt underlag med risk- eller