1. Om nyttan med vegetarisk mat och fördelar med att vänja barn vid vegetariska rätter även om de vanligen äter animaliska livsmedel.
Råd
Vegetarisk mat som är väl sammansatt är hälsosam passar bra även för barn som vanligen äter animaliska livsmedel.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Väl sammansatt vegetarisk mat har bra näringsinnehåll och ett flertal studier visar att vegetarianer har minskad risk för vanliga folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och fetma. Flera kohorter och en meta- anlys av fem prospektiva studier visade lägre risk för hjärtinfarkt även vid justering för BMI och rökning. Det har också visats att vegetarianer vanligtvis har bättre blodfetter, lägre blodtryck och lever längre. Ett flertal studier har visat att vegetarianer har lägre kroppsvikt och detta skulle kunna vara en av förklaringarna till de positiva hälsoeffekterna av vegetarisk mat.
Forskningsunderlaget om hälsoaspekter under barndomen för barn som får vegetarisk mat är mycket begränsat. I de fåtal artiklar som beskriver vege- tarisk mat för barn dras slutsatsen att välplanerade vegetariska koster ger tillräckligt med näring och normal tillväxt.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Det är inte så vanligt med vegetariska rätter i svensk matkultur och kanske inte känt att vegetarisk mathållning kan medföra hälsofördelar.
Ur miljösynpunkt är det fördelaktigt att äta mer av vegetarisk mat, särskilt grova grönsaker och rotfrukter, och mindre av animalisk mat.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det finns anledning att införa ett råd om att ibland ge väl sammansatt vegetarisk mat även till barn som äter animaliska livsmedel, eftersom den är hälsosam.
2. Om den näringsmässiga risken att barn 0-5 år får en vegetarisk kost där inte de animaliska livsmedel som utesluts ersätts med vegetabiliska livsmedel som ger motsvarande näringsämnen.
Råd
Väl sammansatt vegetarisk mat innebär att ersätta animaliska livsmedel med näringsrika vegetabiliska livsmedel, inte bara att plocka bort animaliska livsmedel från traditionella rätter.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Animaliska livsmedel bidrar med många näringsämnen så begränsningar i livsmedelsval kan leda till begränsningar i matens näringsinnehåll beroende på vilka och hur många livsmedel som utesluts. De livsmedel som utesluts måste ersättas med vegetabiliska livsmedel som ger mot- svarande näringsämnen.
Forskningsunderlaget om hälsoaspekter under barndomen för barn som får vegetarisk mat är mycket begränsat. I de fåtal artiklar som beskriver vege- tarisk mat för barn dras slutsatsen att välplanerade vegetariska koster ger tillräckligt med näring och normal tillväxt.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Det finns ett flertal varianter av vegetarisk mat, vissa utesluter enbart rött kött, medan andra utesluter allt kött men äter fisk.
Många utesluter kött och fisk, men äter ägg och mjölk medan andra äter enbart vegetabiliska livsmedel.
Vissa vegetabiliska livsmedel som har bra näringssammansättning är inte så vanliga i svensk matkultur, till exempel bönor och linser.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att föräldrar som ger sina barn vegetarisk mat bör uppmärksammas på att de animaliska livsmedlen som väljs bort ska ersättas med vegetabiliska livsmedel som ger motsvarande näringsämnen.
3. Om den näringsmässiga risken för att barn 0-5 år som serveras en vegetarisk kost inte orkar äta tillräckligt stora portioner för att täcka behovet av både energi och protein.
Råd
Barn som får vegetarisk mat bör äta tre måltider och 2-3 mellanmål spritt över dagen.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Betydelsen av att få tillräckligt med protein brukar betonas i samband med vegetarisk mat men proteininnehållet i maten brukar sällan vara något problem - baljväxter, fullkornsprodukter, gryn, nötter, frön och potatis ger sammantaget ett bra proteininnehåll.
Vad som däremot kan vara ett problem med vegetarisk mat till barn är att den innehåller mycket fibrer vilket medför att barnen kanske inte orkar äta tillräckligt stora portioner.
Om de inte får tillräckligt med energi (kalorier) används proteinet i maten som energikälla vilket kan medföra att det inte blir tillräckligt med protein kvar för tillväxt.
Till alla barn ges rådet att maten bör spridas jämnt över dagen för att inte portionerna ska bli större än vad barn orkar äta.
Rådet är extra viktigt om barnet får vegetarisk mat eftersom vegetabiliska livsmedel innehåller mycket fibrer vilket kan medföra att portionerna blir för stora för att barn ska orka äta så mycket som behövs för att de ska få tillräckligt med energi och näringsämnen.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Inga andra faktorer har beaktats i beslutet.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar vegetarisk mat att barnen bör äta tre måltider och 2-3 mellanmål spritt över dagen, för att säkerställa både energi- och proteinbehovet.
4. Om näringsmässiga risker förknippade med att barn 0-5 år serveras vegetarisk kost som inte dagligen innehåller grönsaker och frukt.
Råd
Vegetarisk mat bör dagligen innehålla grönsaker och frukt.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Motiv till rådet om att äta frukt och grönt är desamma som till barn som får animaliska livsmedel.
I vegetarisk mat är C-vitamin särskilt viktigt för att underlätta upptaget av mineraler.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Inga andra faktorer har beaktats i beslutet.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar vegetarisk mat att den dagligen bör innehålla frukt och grönsaker.
5. Om den näringsmässiga risken för att barn 0-5 år inte får i sig tillräckligt med järn om de äter vegetarisk kost.
Råd
Vegetarisk mat bör dagligen innehålla bland annat baljväxter och fullkornsprodukter.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Animaliska livsmedel bidrar med många näringsämnen så begränsningar i livsmedelsval kan leda till begränsningar i matens näringsinnehåll
beroende på vilka och hur många livsmedel som utesluts. De livsmedel som utesluts måste ersättas med vegetabiliska livsmedel som ger motsvarande näringsämnen.
Ett näringsämne som det är svårt att få tillräckligt av i all mat till barn är järn. De vegetabiliska livsmedel som är de bästa källorna till järn och flera andra mineraler är baljväxter och fullkornsprodukter. Baljväxter eller tofu/sojafärs behövs vid de flesta luncher och middagar. Berikad gröt och välling bidrar även med järn.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Inga andra faktorer har beaktats i beslutet.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som tydliggör att det är viktigt att det i vegetarisk mat till barn 0-5 år ingår vissa speciellt järnrika livsmedel.
6. Om näringsmässiga risker som innebär att barn 0-5 år som serveras en helt vegetarisk kost/vegankost inte får i sig tillräckligt med
näringsämnen.
Råd
Barn som får helt vegetarisk kost måste få berikade livsmedel och/eller kosttillskott.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Vid beräkningar av näringsinnehållet i exempel på vegetariska menyer för barn i åldern 1-2 år framkommer att det inte är möjligt att planera en helt vegetarisk meny utan att använda berikade produkter. Innehållet av vitmin D och B12 blir i stort sett obefintligt och flera andra näringsämnen blir svåra att få tillräckligt av.
Det kan bli svårt att få tillräckligt med järn när baljväxter är den huvud- sakliga källan eftersom fiberinnehållet är högt och barn kan bara äta små portioner. Det kan också vara svårt att få tillräckligt av zink och selen. För att få tillräckliga mängder av näringsämnen skulle portionerna bli större än vad barn kan äta.
I en helt vegetarisk meny där det även ingår berikade produkter, till exempel berikad barngröt, välling och berikade vegetabiliska drycker, blir det möjligt att få tillräckligt av de flesta näringsämnen. Berikade vege- tabiliska drycker ger ett viktigt bidrag av flera av de näringsämnen som i vanlig svensk mat brukar komma från mjölk, till exempel kalcium, riboflavin och jod.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Inga andra faktorer har beaktats i beslutet.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar en helt vegetarisk kost/vegankost att ge berikade livsmedel.
7. Om näringsmässiga risker förknippade med att barn 0-5 år som serveras en vegetarisk kost och inte dagligen äter magra mjölkprodukter eller berikade vegetabiliska drycker.
Råd
Vegetarisk mat bör dagligen innehålla magra mjölkprodukter eller berikade vegetabiliska drycker.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Animaliska livsmedel bidrar med många näringsämnen så begränsningar i livsmedelsval kan leda till begränsningar i matens näringsinnehåll beroende på vilka och hur många livsmedel som utesluts.
De livsmedel som utesluts måste ersättas med vegetabiliska livsmedel som ger motsvarande näringsämnen.
Om mjölk ingår i kosten så bidrar den med många näringsämnen, till exempel kalcium, riboflavin, B12, zink, selen och jod.
Berikade vegetabiliska drycker berikas med flera av de näringsämnen som i traditionell svensk mat brukar komma från mjölk.
Lättmjölk och mellanmjölk och de flesta vegetabiliska drycker berikas med vitamin D. För barn som är under 1 år finns speciella berikade livsmedel.
Barn som får vegetarisk mat bör liksom andra barn få magra
mjölkprodukter – mjölk, fil, yoghurt och ost - för att inte andelen mättat fett ska bli för hög och för att det ska finnas plats för mer järnrika livsmedel.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Många vegetarianer äter mejeriprodukter. Andelen mättat fett blir lätt för stor om dessa ingår som huvudsaklig ingrediens i de flesta varma måltider och ost är det vanligaste pålägget på smörgås.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar vegetarisk mat att de bör få lättmjölk, mellanmjölk eller berikade vegetabiliska drycker varje dag för att dessa innehåller viktiga näringsämnen som minskar då animaliska livsmedel väljs bort i en vegetarisk kost.
8. Den näringsmässiga risken för att barn 0-5 år som serveras en vegetarisk kost inte får tillräckligt med D-vitamin
Råd
Barn som mestadels får vegetabiliska livsmedel rekommenderas vitamin D- droppar i samma mängder som alla andra barn och att fortsätta med dessa dagligen under hela förskoleperioden
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Vegetabiliska livsmedel innehåller inte vitamin D.
Brist på vitamin D ger svåra skador på skelettet, engelska sjukan, och har beskrivits hos barn som fått vegetarisk kost.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Inga andra faktorer har beaktats i beslutet.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som ger sina barn vegetarisk mat att de ska ge D-droppar under hela förskoleperioden, då vegetarisk mat inte innehåller D-vitamin.
9. Om den näringsmässiga risken för att barn 0-5 år som serveras en vegetarisk kost/vegankost inte får tillräckligt med vitamin B12.
Råd
För barn som aldrig får animaliska livsmedel är det nödvändigt att få tillskott med vitamin B12 eller B12-berikade vegetabiliska livsmedel i tillräcklig mängd. Till-
skott bör ges direkt från födseln i de fall mamman är vegan och inte har ätit B12-
tillskott under graviditeten.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Vegetabiliska livsmedel innehåller inte vitamin B12. Barn som får för lite
vitamin B12 får sämre tillväxt och långvarig brist på B12, till exempel under
hela första levnadsåret, kan orsaka bestående neurologiska symptom. Det är god marginal till för högt intag.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar helt vegetarisk mat/vegankost att ge tillskott av vitamin B12 och/eller B12-berikade vegetabiliska livsmedel.
10. Om den näringsmässiga risken för att barn 0-5 år som serveras en vegetarisk kost inte får tillräckligt med DHA, vitamin B 12, vitamin D,
jod och selen.
Råd
Föräldrar som mestadels serverar vegetarisk mat bör överväga att låta sitt barn äta fisk, både mager och fet fisk
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Animaliska livsmedel bidrar med många näringsämnen så begränsningar i livsmedelsval kan leda till begränsningar i matens näringsinnehåll beroende på vilka och hur många livsmedel som utesluts.
Fisk bidrar med viktiga näringsämnen som till exempel DHA, vitamin D, vitamin B12, jod och selen som saknas eller förekommer endast i ringa mängd i vegetabiliska livsmedel.
Jodinnehållet kan bli ett problem i vegetarisk mat beroende på vilka livs- medel som utesluts eftersom de vanliga källorna i svensk matkultur är fisk, mjölk, ägg och joderat salt. Brist på jod är särskilt skadligt under det första levnadsåret eftersom det behövs för hjärnans utveckling.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Det kan vara större möjlighet att föräldrar som är vegetarianer accepterar att låta sitt barn äta fisk än att äta kött.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar vegetarisk mat att överväga att låta sitt barn äta fisk, både mager och fet.
11. Om den näringsmässiga risken förknippad med att barn 0-5 år som serveras en vegetarisk kost utan fisk, får för lite DHA,
dokosahexaensyra.
Råd
Barn som mestadels äter vegetarisk mat bör få fetter baserade på rapsolja.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Animaliska livsmedel bidrar med många näringsämnen så begränsningar i livsmedelsval kan leda till begränsningar i matens näringsinnehåll beroende på vilka och hur många livsmedel som utesluts.
De livsmedel som utesluts måste ersättas med vegetabiliska livsmedel som ger motsvarande näringsämnen.
DHA, dokosahexaensyra är en lång omega-3 fettsyra som är essentiell. Förutom bröstmjölk och vissa modersmjölksersättningar, är fisk det enda livsmedel som ger några betydliga mängder av DHA.
Kortare omega 3 fettsyror finns i vissa vegetabiliska livsmedel, som till exempel rapsolja och valnötter, och kroppen kan till viss del omvandla dessa till DHA men omvandlingen är inte särskilt effektiv. Om den enda källan till DHA är kroppens egen omvandling från alfalinolensyra måste både denna och linolsyra finnas i tillräckliga mängder för att åtminstone lite DHA ska kunna bildas.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Inga andra faktorer har beaktats i beslutet.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar vegetarisk mat utan fisk att de bör få fetter baserade på rapsolja för att dessa innehåller linolensyra som kroppen till viss del kan omvandla till DHA.
12. Om den näringsmässiga risken för att barn 0-5 år som serveras en vegetarisk kost inte får tillräckligt med selen.
Råd
Välj både svenska och importerade livsmedel.
Motiv för rådet
a) Risk- och/eller nyttavärdering
Animaliska livsmedel bidrar med många näringsämnen så begränsningar i livsmedelsval kan leda till begränsningar i matens näringsinnehåll beroende på vilka och hur många livsmedel som utesluts.
De livsmedel som utesluts måste ersättas med vegetabiliska livsmedel som ger motsvarande näringsämnen.
Selen är ett näringsämne där intaget generellt ligger lågt i Sverige.
Svenska vegetabilier innehåller begränsade mängder selen på grund av att Sverige har selenfattiga jordar. Innehållet i importerade vegetabilier beror på växtplats och kan vara betydligt högre.
I Sverige berikas djurfoder med selen vilket medför att kött brukar vara den största källan till selen. De som undviker kött bör inte uteslutande äta svenska vegetabilier eftersom de har ett lågt seleninnehåll.
b) Andra faktorer som har påverkat beslutet
Miljöhänsyn kan påverka viljan att följa rådet.
c) Slutsats
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat att ge ett råd till småbarn- och spädbarnsföräldrar som serverar vegetarisk mat om att den bör innehålla både svenska och importerade livsmedel.
Referenser som hanteringen av råd grundar sig på
Nordiska ministerrådet, Nutrition Recommendations 2004, Integrating nutrition
and physical activity, Nord 2004:13.
Johansson, U, Vegetarisk kost, Råd om mat för barn 0-5 år – vetenskapligt under-
lag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter. Livsmedelsverkets