I denna del presenterar vi våra intervjuer och diskuterar vad som framkommit under dessa utifrån de olika trygghetsaspekterna samt kopplar resultatet till uppsatsens teoretiska och praktiska förförståelse. Under intervjuerna har vi utgått ifrån samma frågor som ställdes i enkätundersökningen. Vi har dock valt att integrera frågan rörande behovet av trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete med andra frågor i samband med intervjuerna på grund av att vi anser att aktörernas arbete generellt sätt är fokuserat på trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder. Totalt har vi intervjuat sju representanter för fem stycken aktörer. Vi har intervjuat två representanter för Polismyndigheten i Uppsala län, Brottsofferenheten samt Närpolisen. Skälet till detta är att dessa representerar två olika arbetsområden inom polisen. Brottsofferenheten arbetar mer strategiskt medan Närpolisen arbetar mer operativt med trygghet. Även Uppsala kommun är representerad av två olika representanter, det lokala Brottsförebyggande rådet samt den före detta stadsbyggnadsdirektören. Även i fallet med Uppsala kommun har vi valt att intervjua två olika representanter på grund av deras olika arbetsområden inom kommunen. De övriga aktörer vi har valt att ta med i undersökningen består av företaget Vi i stan AB, Uppsala Akademiförvaltning samt Länsförsäkringar. Den sistnämnda aktören visade sig dock falla utanför undersökningens ram eftersom den inte arbetar med praktiskt trygghetsskapande arbete i Uppsalas stadskärna.100 Som tidigare nämnts i metodstycket genomförs alla intervjuer innan de sammanställs och analyseras, detta för att minimera risken att vi blir påverkade av tidigare intervjupersoners svar.
Presentation av aktörerna och dess representanter
Brottsofferenheten vid Uppsalapolisen har funnits sedan mars 2003, och arbetar bland annat med uppföljning av besöksförbud, skyddstelefoner och larm till hotade personer samt genomförande av hot- och riskbedömning vid våld i nära relation. Enhetens primära fokus är dock att arbeta strategiskt med frågor som berör en mängd olika aspekter som exempelvis kvalitetssäkringar av polisverksamheten samt vidareutbildningar. Vid Brottsoffermyndigheten ligger fokus inte bara på den faktiska brottsligheten utan även på den upplevda tryggheten. Som representant för denna aktör har vi valt att intervjua enhetens chef Magnus Lindgren. Den andra representanten för Polismyndigheten i Uppsala, Närpolisen, patrullerar gator och torg och är främst inriktade på vardagsbrottsligheten och ordningsproblem. Enheten består av
100
utredare, områdespoliser, ungdomspoliser och en restauranggrupp. När det gäller arbetet med trygghet i stadskärnan samarbetar Närpolisen framförallt med Vi i stan, kommunen och fastighetsägarna. Som representant för denna aktör har vi valt att intervjua dess chef, kommissarie Michael Andersson.
Det lokala brottsförebyggande rådet, Brå, i Uppsala är relativt nystartat varför arbetet ännu inte kommit igång i någon större omfattning. Detta innebär att denna representant ännu inte påbörjat några större konkreta projekt. Tidigare har Brå existerat i former som inte fungerat särskilt väl. Brå är en verksamhetsövergripande organisation som i Uppsala kommun arbetar med socialt förebyggande arbete med en särskild inriktning mot barn och ungdomar i åldern 10-20 år. Brå arbetar med fokus på att förebygga ungdomskriminalitet och bevaka utvecklingen i områdena Stenhagen, Gottsunda, Sävja, Nyby/Gränby och stadskärnan. Brå arbetar både med kortsiktiga och långsiktiga mål för att förbättra tryggheten i Uppsala. Det kortsiktiga arbetet kan bland annat handla om avgränsade projekt för att förebygga nedskräpning med exempelvis cyklar samt snatterier. Det långsiktiga arbetet involverar bland annat integrations- och mångfaldsfrågor samt värdegrundsimplementering på olika sätt. Exempel på saker som kan uppmärksammas är kriminella nätverk bland unga, särskilda helger och evenemang som involverar ungdomar samt sociala riskmiljöer. Som representant för denna aktör har vi valt att intervjua Brå:s samordnare och sekreterare, Ann-Christine Dahlén. Som sekreterare i rådet förbereder Dahlén ärenden samt verkställer och följer upp beslut och bevakar den lokala utvecklingen gällande kriminalitet samt brottsförebyggande forskning. Den andra kommunala representanten är den tidigare stadsbyggnadsdirektören som numera är projektledare vid kommunledningskontoret, Ingvar Blomster. Enligt Blomster har Uppsala kommun arbetat med att förbättra stadsmiljön sedan början av 90-talet. En del av arbetet för att skapa en tryggare och attraktivare stadskärna utförs i samarbete med fastighetsägare och handelsintressen genom företaget Vi i stan.
Företaget Vi i stan AB bildades 1997 med syfte att öka attraktionskraften och förbättra möjligheterna för handel i Uppsalas stadskärna. Vi i stan ägs av Cityföreningen, Fastighetsägarna i city och Upsala handelsförening. Aktören består av cirka 200 intressenter inom olika typer av affärsverksamheter som i samarbete med Uppsala kommun utvecklar stadskärnan. Som representant för denna aktör har vi intervjuat dess ordförande, Arne Skoglund. Den sista aktören utgörs av Uppsala Akademiförvaltning. Denna organisation arbetar bland annat med att förvalta och utveckla det som ursprungligen var en jorddonation
från Gustav II Adolf till Uppsala universitet för att täcka universitetets kostnader. I dag är denna verksamhet en från Uppsala universitet fristående organisation som är uppdelad på fyra olika förvaltningar. Dessa inkluderar bland annat fastighetsförvaltningen och dess 115 000 kvadratmeter fastighetsytor.101 Som representant för denna aktör har vi valt att intervjua dess VD, Kent Berg.
Antal representanter som fokuserar på respektive trygghetsaspekt:
•
Sex representanter•
Fem representanterLevande stadskärna Nedskräpning, klotter och skadegörelse Belysning
•
Fyra representanter•
Tre representanterBrott och ordningsstörningar Folksamlingar och trängsel
Bristande synfält Kameraövervakning
Trafiksituationen
•
En representant ArkitekturFigur 12: Representanternas trygghetsfokus
Representanternas trygghetsskapande arbete102
Utifrån ovanstående figur presenterar vi representanternas arbete med de olika trygghetsaspekterna samt kopplar deras arbete till uppsatsens teoretiska och praktiska förförståelse. Denna presentation kommer huvudsakligen att ske utifrån antalet representanter som fokuserar på respektive trygghetsaspekt.
Levande stadskärna och Belysning
Intervjuerna med de olika representanterna för de respektive aktörerna visar att samtliga aktörer anser att arbetet med att skapa en tryggare stadskärna är viktigt och bör vara ett prioriterat område. Av de trygghetsaspekter som vi har valt att fokusera på är det tydligt att belysningsfrågan samt arbetet för att skapa en levande stadskärna utgör de viktigaste aspekterna för aktörerna. Detta är även något som Lindgren vid Brottsofferenheten anser vara en viktig aspekt för sannolikheten att bli utsatt för brott, eftersom belysningsgraden samt graden av naturlig övervakning minskar denna sannolikhet. Vidare menar Lindgren att det är viktigt att arbeta för att minska andelen kontor i stadskärnan och öka andelen bostäder. Detta skulle få till följd att tryggheten ökar och att brottsligheten förmodligen minskar. En annan
101
Uppsala Akademiförvaltnings hemsida
102
positiv effekt av detta skulle bli att stadskärnan befolkas på ett naturligt sätt av människor i alla åldrar. Lindgren anser att det är viktigt att stadskärnan är öppen och attraktiv för alla åldrar och alla typer av människor hela dygnet.103 Detta är viktigt för att motverka att stadskärnan uppfattas som förtryckande och uteslutande, vilket enligt Harvey kan uppstå om inte stadskärnan är öppen för alla.104 Även Andersson vid Närpolisen anser att det är viktigt med en levande stadskärna som är ren, snygg och välupplyst eftersom detta påverkar människors uppfattning av trygghet. Denna trygghet kan leda till att fler vuxna spenderar tid i stadskärnan under senare tid på dygnet, vilket enligt Andersson skapar en lugnare stadsmiljö. Andersson menar vidare att belysningen i stadskärnan kan förbättras genom en satsning på ljussättning av fasader för att skapa ett naturligt tilltalande ljus. 105 Belysningen är något som tillsammans med andra trygghetsfrågor ligger i fokus för den trygghetspromenad som varje år genomförs av Närpolisen, Vi i stan samt representanter från kommunen.106 Trygghetspromenad är ett av oss valt samlingsnamn för stadsvandringar vilka syftar till att förbättra tryggheten på olika sätt, dessa omfattar framförallt belysning och nedskräpning. I årets trygghetspromenad deltog även Brå, men det finns ännu inget beslutat om detta ska ingå i Brå:s arbete i framtiden. Dahlén vid Brå menar dock att en levande stadskärna och en bra belysning är positivt för tryggheten eftersom dessa aspekter generellt sätt minskar antalet brott.107
Blomster vid kommunledningskontoret påpekar att det är speciellt viktigt att alla människor känner sig trygga och välkomna i stadskärnan eftersom den utgör den största mötesplatsen i Uppsala. En del i stadskärnan som fått en ökad betydelse och blivit ett centrum för umgänge och rörelse under senare år är ”Årummet”, det vill säga gatorna på båda sidor av Fyrisån. Enligt Blomster samarbetar Stadsbyggnadskontoret tillsammans med bland annat Vi i stan för att öka tryggheten i stadskärnan genom att exempelvis förbättra belysningen samt motverka klotter och nedskräpning. Blomster menar att det tidigare i planeringen var naturligt att spara stadsnära skogsområden medan det i dagens mångfacetterade samhälle kan anses som otryggt då det minskar överblickbarheten. Detta kan återspeglas genom att delar av parker till och med kan tas bort för att gångvägarna genom dessa områden ska bli tryggare, människor tenderar nämligen att hellre gå på trottoarer som är upplysta än i parkmiljöer med en dovare
103
Intervju med Magnus Lindgren, 2006-05-05
104
Harvey, s. 261ff
105
Intervju med Michael Andersson, 2006-05-16
106
Intervju med Arne Skoglund, 2006-05-03
107
belysning.108 Med utgångspunkt i trygghetspromenaderna berättar Skoglund att Vi i stan arbetat med en kampanj för att förbättra belysningen i stadskärnan, framförallt vid Slottsbacken, Klostergatan samt i ett antal gränder som tidigare lockade till sig kriminalitet. Belysningen har förbättrats på dessa platser genom att reflektorer har bytts ut och belysning satts upp på olika husfasader. Skoglund anser att det i planeringsskedet är viktigt att tänka på att förebygga otrygga gränder genom att exempelvis placera skyltfönster och lampor där.109 Dessa tankar kan kopplas till CPTED, där belysning är en viktig aspekt för att öka den naturliga övervakningen. Förutom belysning motverkar även en levande stadskärna brott, enligt Skoglund. För att skapa en levande stadskärna krävs det enligt Skoglund aktiviteter som människor kan ta del av. En sådan aktivitet som kan ha en negativ inverkan för tryggheten under kvällstid är nöjesställen eftersom dessa kan dra till sig bråk. Detta kan dock, enligt Skoglund, motverkas genom att de som bor i närheten håller uppsikt, människor värnar mer om ett område om de bor där samtidigt som det blir mer naturligt att röra sig inom stadskärnan om bostaden finns där. För att åstadkomma detta arbetar Vi i stan tillsammans med fastighetsägarna för att förtäta stadskärnan med bostäder. Enligt Skoglund är Uppsalas stadskärna relativt levande genom att affärerna lockar in människor på dagen, varefter restauranger och nöjesställen tar vid, vilket resulterar i att stadskärnan lever under en stor del av dygnet.110
Även Berg från Uppsala Akademiförvaltning anser att stadskärnan är levande men att det kan bli bättre genom utökade möjligheter till aktiviteter på kvällstid för fler ålderkategorier. En levande stadskärna utgör, enligt Berg, en grundläggande förutsättning för trygghet. Det är viktigt att behålla en mångfald i stadskärnan för att undvika att människor från specifika ålderskategorier inte känner sig välkomna och därför upplever otrygghet. En annan aspekt som är kopplad till en levande stadskärna är att tillgodose behovet av aktiviteter för en blandad besöksgrupp under större delen av dygnet. Detta är dock svårt att upprätthålla under vintern, vilket Berg anser bör vara föremål för en satsning från fastighetsägarnas sida. En sådan satsning kan utgöras av en utökad caféverksamhet. Enligt Berg anser Akademiförvaltningen i likhet med ovanstående aktörer att belysningen är viktig för att skapa en tryggare stadskärna. I arbetet med att förbättra belysningen är det viktigt att inte bara uppnå ett visst ljustal utan även att skapa en behaglig ljusbildning. Belysningsarbetet är en
108
Intervju med Ingvar Blomster, 2006-05-04
109
Intervju med Arne Skoglund, 2006-05-03
110
balansgång mellan att skapa trygghet och attraktivitet. Det kan dock vara svårt att kombinera detta på grund av enskilda individers åsikter om vad som är tryggt och vad som är attraktivt.111 Ovanstående diskussion bland aktörerna återspeglar tydligt uppsatsens teoretiska och praktiska förförståelse som bland annat belyser att en levande stadskärna utgör grunden för en trygg stadskärna. Det faktum att aktörerna anser att belysningsfrågan är viktig överensstämmer med Grönlunds resonemang om att en god belysning är en av förutsättningarna för att förebygga generell otrygghet i en urban miljö.112 En god belysning kan dock inte, enligt Jacobs, ensamt förebygga otrygghet utan behöver ett samspel med människor som rör sig i en levande stadskärna för att fylla sitt syfte som trygghetsskapande. Nedskräpning, klotter och skadegörelse samt brott och ordningsstörningar
För att motverka klotter arbetar Närpolisen med att dokumentera och följa upp systematiskt klotter medan det spontana klottret, enligt Andersson, bäst förebyggs genom närvaro i de områden där klotter är vanligt förekommande. Nedskräpning utgör inte en prioriterad verksamhet eftersom det är svårt att lagföra människor för detta. Andersson menar att skadegörelse inte är något stort problem i stadskärnan, när det sker brukar det röra sig om alkoholpåverkade personer som krossar reklamskyltar och fönsterrutor. Det bästa sättet att förebygga detta är, enligt Andersson, genom närvaro samt att försöka reducera berusningsgraden genom att minska utskänkningen vid serveringsställena.113 Problemet med klotter har, enligt Dahlén, lyfts fram av politiker men de signaler som Brå hittills har fått av exempelvis Upsala handelsförening är att det inte upplevs som något stort problem i stadskärnan för tillfället. För att förebygga klotter förbättras fasader och material samt att det klotter som uppstår tas bort snabbt, berättar Dahlén.114 Även Vi i stan arbetar för att motverka nedskräpning, klotter och skadegörelse. I anslutning till trygghetspromenaderna har Vi i stan börjat arbeta med att minska nedskräpningen och antalet skrotcyklar i stadskärnan, för att bland annat få fler parkeringsplatser för cyklar. Skoglund berättar att det inom Vi i stan finns en grupp som tillsammans med bland annat Stadsbyggnadskontoret och Närpolisen arbetar med ordning och reda i stadskärnan. Gruppen arbetar för att klotter och skräp ska tas bort så snabbt som möjligt samt dokumenterar brotten.115 Enligt Berg vid Uppsala Akademiförvaltning är det viktigt att hålla områdena kring deras fastigheter fria från
111
Intervju med Kent Berg, 2006-05-08
112
Grönlund, 2001
113
Intervju med Michael Andersson, 2006-05-16
114
Intervju med Ann-Christine Dahlén, 2006-05-11
115
nedskräpning, därför försöker de bland annat påverka kommunen i dess renhållningsarbete. Ett exempel på detta kan vara att städa Årummet en extra gång efter lunch vid fint väder. Berg uttryckte nedskräpningsfrågan som att ”En tung förpackning är lättare än en tom”.116 Akademiförvaltningens inställning till renhållningsfrågan överensstämmer väl med Bo tryggt 05 som menar att ett område blir tryggare om det är välvårdat.
Lindgren vid Brottsofferenheten anser att känslan av trygghet är viktig men i polisens arbete är den underordnad till förmån för den faktiska tryggheten. Vidare anser Lindgren att människor ofta har en ogrundad otrygghetskänsla, som exempelvis när polisen stänger närpolisstationer för att kunna spendera mer tid på fältet. Detta skapar, enligt Lindgren, ofta en känsla av ökad otrygghet för boende i närpolisområdet, fast det i själva verket kan leda till en ökad faktisk trygghet genom att detta frigör poliser som därigenom kan spendera mer tid med brottsförebyggande arbete.117 Detta återspeglas i Närpolisens främsta arbetssätt för att öka tryggheten, vilket i första hand sker genom att ha en uniformerad synlighet i stadskärnan. Andersson berättar att Närpolisen fotpatrullerar i stadskärnan under dagtid under större delen av året. Närpolisen arbetar även under civilklädda former i ungdoms- och restauranggrupperna för att förebygga brott. Kriminalitet i dessa miljöer är ofta kopplade till en hög alkoholkonsumtion samt brukandet av narkotika. Merparten av våldet i stadskärnan sker, enligt Andersson, under sena kvällar och helger och ofta i anslutning till krogarnas stängningstider. Detta försöker Närpolisen motverka genom att alla tillgängliga resurser rör sig i stadskärnan under dessa tider.118 Brå samverkar med polisen för att förebygga gatuvåld inom Brå:s specifika avgränsningsområde. Eftersom Brå fokuserar på barn och ungdomar mellan 10-20 år anser Dahlén att det är viktigt att skapa trygghet i samband med så kallade ungdomshelger, exempelvis Lucia, Valborg och skolavslutning. Dahlén menar att Uppsala har ett bra system vid dessa arrangemang där bland annat socialtjänst, polis och olika frivilligorganisationer med vuxna som rör sig i stadskärnan och samarbetar för att förebygga oroligheter samt skapa en tryggare miljö.119 En otrygghetsfaktor gällande brott och ordningsstörningar nattetid i stadskärnan är, enligt Blomster vid kommunledningskontoret, de platser där snabbmatsrestauranger är lokaliserade och där det samlas många unga människor. Blomster menar att ett exempel på en sådan plats och människors oro för vad detta kan orsaka är den nyetablerade Max-restaurangen vid Stora torget. Denna etablering har på förhand
116
Intervju med Kent Berg, 2006-05-08
117
Intervju med Magnus Lindgren, 2006-05-05
118
Intervju med Michael Andersson, 2006-05-16
119
resulterat i en diskussion om att det skulle kunna leda till en stökigare och otryggare miljö vid Stora torget. Enligt Blomster finns det dock inga belägg för detta, tvärtom kan det faktum att Max inte serverar alkoholhaltiga drycker, till skillnad från tidigare restaurang, ses som positivt ur trygghetssynpunkt nattetid. Enligt Blomster arbetar även andra representanter för kommunen med trygghetsfrågor. Ett exempel på detta är Fritids- och naturvårdskontoret som arbetar med att förbättra tryggheten i parker. Förvaltningen har studerat brottsstatistik för att ta reda på var i parkerna brott sker för att därefter kunna förbättra dessa platser och förebygga nya brott.120
Nedskräpning, klotter och skadegörelse utgör tillsammans med brott och ordningsstörningar två viktiga kategorier av trygghetsskapande arbete för representanterna. Det faktum att representanterna anser att dessa trygghetsaspekter är viktiga, anser vi delvis kan kopplas till teorin Fixing Broken Windows. Dessa aspekter framställs i denna teori som väsentliga för att förebygga en neråtgående brottsspiral som i sin tur kan leda till en utökad otrygghet i samhället. Även Jacobs diskuterar denna neråtgående spiral i termer av att inflödet av människor kan minska om stadskärnan utstrålar en bild av att vara stökig. Detta skulle i sin tur resultera i att den informella sociala övervakningen minskar och otryggheten ökar. Med utgångspunkt i detta resonemang är det positivt att representanterna fokuserar på dessa aspekter i sitt trygghetsskapande arbete.
Bristande synfält
Enligt Närpolisen utgör skymmande sikt ett problem för tryggheten i stadskärnan. För att minska denna otrygghetsfaktor arbetar polisen indirekt för att få bort skymmande objekt. Ett exempel på detta är den toalett som kommunen placerat i Påvel snickares gränd, vilken polisen länge velat flytta.121 Två andra aktörer som arbetar för att förebygga bristande synfält är Vi i stan och Stadsbyggnadskontoret, vilka samarbetar för att förbättra utformningen av fasaderna i stadskärnan. Samarbetet syftar bland annat till att minska antalet prång och tänkbara gömställen samt öka möjligheterna att få en överblick över det offentliga rummet. När det gäller framtida satsningar på trygghetsskapande åtgärder anser Blomster att det är viktigt att ha ett bra samarbetsklimat med bland annat fastighetsägarna. Prång och andra typer av bristande synfält i anslutning till fastigheter brukar inte utgöra något större problem i stadskärnan på grund av bottenvåningars finansiella värde. Däremot är det svårt för
120
Intervju med Ingvar Blomster, 2006-05-04
121
kommunen att påverka utformningen av existerande fasader. Blomster menar att kommunens målsättning är att skapa en harmonisk och attraktiv stadskärna, vilket i sin tur leder till trygghet.122 Representanternas arbete med att förebygga bristande synfält kan förankras i