Under denna rubrik besvarar vi vårt syfte när vi jämför och analyserar resultaten från de två delarna av undersökningen utifrån en genomgång av frågorna. Vi sammanställer de olika aktörernas fokus när det gäller trygghetsskapande arbete samt jämför detta med resultatet från enkätundersökningen. Detta gör vi för att få en överskådlig bild av hur delar av samhället ser på dessa frågor. Under den avslutande diskussionen kommer vi att koppla resultaten från den sammanlagda empiriska analysen till uppsatsens teoretiska och praktiska förförståelse. Vi använder detta upplägg för att belysa de eventuella skillnader och likheter som framkommit mellan respondenternas upplevelser och aktörernas fokus när det gäller trygghet och arbetet med att förbättra denna i stadskärnan. Som vår utgångspunkt för den nedanstående analysen väljer vi att återigen presentera resultatet på enkätfrågan ”Förekommer det att du känner dig otrygg i Uppsalas stadskärna?”. Resultatet av denna fråga visar att 23,6 procent av respondenterna har upplevt otrygghet i Uppsalas stadskärna. Vi anser att detta resultat visar att upplevelsen av trygghet i Uppsalas stadskärna kan förbättras.
Jämförelse mellan respondenterna och aktörerna
Levande stadskärna, belysning, bristande synfält samt klotter
En fråga som undersökningen visar är viktig är frågan om huruvida Uppsalas stadskärna är levande. Enkätundersökningens resultat visar på att en majoritet av respondenterna anser att så är fallet. Detta är något som även återspeglas i aktörernas fokus eftersom de anser att en levande stadskärna är viktig för upplevelsen av trygghet. Med tanke på resultatet av respondentundersökningen verkar det som att aktörernas fokus i denna fråga har resulterat i en levande stadskärna. Även frågorna rörande belysningen och bristande synfält samt frågan rörande nedskräpning, klotter och skadegörelse utgör enligt aktörerna tre viktiga aspekter i skapandet av en trygg stadskärna. Detta kan jämföras med respondenternas svar i enkätundersökningen, där ungefär hälften av respondenterna anser att dessa frågor påverkar deras uppfattning av trygghet. Enkätresultatet finner vi en aning anmärkningsvärt eftersom aktörerna lägger så stort fokus vid dessa trygghetsfaktorer. Respondenternas svar kan bero på att aktörerna, i och med deras fokus på dessa frågor, har arbetat intensivt med dessa frågor och därmed skapat en miljö där respondenterna inte uppmärksammar frågornas inverkan på deras uppfattning av trygghet. En annan möjlig orsak till enkätresultatet är att de yngre männens uppfattning i denna fråga påverkar resultatet i sådan utsträckning att det blir en
påtaglig kontrast mellan enkätresultatet och aktörernas fokus på denna fråga i sitt arbete. Ytterligare en möjlig förklaring till resultatet rörande nedskräpning, klotter och skadegörelse är att respondenterna inte ser på dessa aspekter som något otrygghetsskapande.
Brott och trygghetsskapande åtgärder
Brott och ordningsstörningar utgör tillsammans med frågan om behovet av brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder viktiga aspekter rörande respondenternas uppfattning av trygghet samt aktörernas arbete för en trygg stadskärna. Resultatet av respondentundersökningen rörande behovet av brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder kan tolkas som att aktörernas arbete inte varit tillräckligt i denna fråga. En annan tolkning av svaren kan vara att det alltid går att arbeta mer med och förbättra situationen gällande dessa frågor. Resultatet på frågan angående huruvida de brott och ordningsstörningar som äger rum påverkar respondentens uppfattning av trygghet kan inte anses som förvånande eftersom dessa typer av problem tenderar att vara människors första association till otrygghet. På grund av detta kommer aktörerna alltid att behöva fokusera på denna fråga även om stadskärnan hypotetiskt sätt inte behöver vara drabbad i någon högre utsträckning. Enligt våra aktörer är ett aktivt sätt att förebygga brott och ordningsstörningar att motverka en alltför hög berusningsgrad samt att skapa förutsättningar för att alla ålderskategorier ska röra sig i stadskärnan under stora delar av dygnet.
Trafiksituationen
Frågan om trafiksituationen visar att enkätsvaren stämmer till viss del med att aktörerna totalt sätt inte har detta som sitt primära fokus när det gäller trygghetsskapande arbete. Respondenterna anser till 33,5 procent att trafiksituationen påverkar deras upplevelse av trygghet negativt, vilket är en låg andel i jämförelse med undersökningens övriga frågor. Av representanterna är det fyra av sex som uppger att de arbetar med denna fråga. Detta kan ha naturliga orsaker som exempelvis att Brå inriktar sin verksamhet på barn och ungdomar i åldern 10-20. Vid diskussioner om trafiksituationen är det viktigt att ha i åtanke att respondenterna och representanterna kan ha olika åsikter om vad som behövs göras. Med detta menar vi att exempelvis Vi i stan är mer fokuserade på att öka tillgängligheten för trafikanter medan Närpolisen har som sitt primära fokus att minska hastigheten och öka säkerheten i trafiken. Respondenternas svar är subjektiva men vår tolkning av svaren är att de i detta fall är mer intresserade av säkerhet än tillgänglighet. Detta kan exemplifieras med att gångtrafikanter i vissa fall tenderar att uppleva cyklister som en otrygghetsfaktor.
Folksamlingar och trängsel
Detta utgör en aspekt som knappt hälften av respondenterna anser påverkar deras uppfattning av trygghet positivt. Vi tolkar svaren från de respondenter som svarat nej på frågan som att de anser att frågan har en negativ inverkan alternativt att frågan inte påverkar dem. Beroende på vilken tolkning som föredras blir jämförelsen mellan aktörernas arbete och respondenternas åsikter olika. Enligt den första tolkningen kan det anses otillräckligt att tre av sex representanter fokuserar på denna fråga eftersom 85,5 procent av respondenterna anser att det påverkar dem i och med denna tolkning. Den andra tolkningen skulle å andra sidan tyda på att aktörernas fokus skulle kunna anses som tillräckligt. Vi finner det mest troligt att den andra tolkningen är mest relevant för hur respondenterna svarat på denna fråga. Enligt polisen utgör oftast inte folksamlingar och trängsel något problem under dagtid men det kan uppstå problem med folksamlingar under kvällstid i samband med alkoholkonsumtion. De flesta representanterna fokuserar liksom merparten av respondenterna på den positiva aspekten kring folksamlingar och trängsel.
Arkitektur samt kameraövervakning
Arkitektur är en aspekt som visat sig vara relativt viktig för respondenternas uppfattning av trygghet. Aktörerna fokuserar däremot inte på denna fråga i någon högre utsträckning. Detta kan bero på att aktörerna framförallt associerar arkitektur med belysning och bristande synfält, vilket även merparten av dessa fokuserar på. Vi anser med stöd från vår enkätundersökning att arkitekturen är en viktig fråga för att skapa trygghet i samhället och därmed är trygghet något som bör finnas i åtanke vid nykonstruktioner samt upprustningar av befintliga fastigheter. En annan aspekt som inte tillhör aktörernas huvudsakliga fokus är kameraövervakning. Detta trots att en klar majoritet av respondenterna anser att kameraövervakning skulle ha en positiv inverkan på deras uppfattning av trygghet. De aktörer som fokuserar på kameraövervakning anser att denna endast bör tillämpas vid specifika platser i stadskärnan. Ingen av aktörerna som medverkar i vår undersökning har någon officiell policy angående kameraövervakning. Detta kan delvis ses som en förklaring till att endast hälften av representanterna har uttalat sig angående denna fråga.
Avslutande diskussion
Resultatet av denna studie visar att det finns två primära områden där respondenternas åsikter och aktörernas fokus skiljer sig åt, kameraövervakning och arkitektur. Respondenterna anser att dessa områden är viktigare än vad aktörerna anser. I övrigt är det mindre skillnader mellan delstudiernas olika resultat. Detta tyder på att det trygghetsskapande arbetet i Uppsalas stadskärna i stort sett är inriktat på de aspekter som respondenterna finner viktiga för deras uppfattning av trygghet. Vi är medvetna om att de trygghetsaspekter vi valt kanske inte speglar alla respondenters åsikt om vad som påverkar deras uppfattning av tryggheten i stadskärnan. Detta kunde vi ha tagit hänsyn till genom att ha utfört en pilotstudie där vi förutsättningslöst frågade ett antal individer i stadskärnan vilka aspekter de anser påverkar deras uppfattning av trygghet i stadskärnan. Utifrån dessa svar kunde vi sedan ha utformat frågorna till enkäten samt intervjuerna. Tyvärr fanns det inte tid till detta inom den snäva tidsram som var till förfogande för denna uppsats.
Uppsatsens teoretiska koppling har inte genomgående fungerat friktionsfritt eftersom det kan vara svårt att applicera teoretiska aspekter på praktiska förhållanden. Ett exempel på detta är att en levande stadskärna av den typ Jacobs beskriver är svår att tillämpa på svenska förhållanden, bland annat på grund av det svenska klimatet. Jacobs resonemang har trots detta varit viktigt och vi anser att hennes diskussion delvis återspeglas i aktörernas tankar angående trygghet i stadskärnan. Med detta menar vi främst att aktörerna, i likhet med Jacobs, anser att en levande stadskärna utgör grunden för en trygg stadskärna. Även i andra delar av det insamlade materialet går det att se tendenser som har likheter med delar av Jacobs resonemang. Sammanfattningsvis anser vi att Jacobs resonemang kan vara inspirerande för trygghetsskapande arbete. En annan teoretisk aspekt som vi fortlöpande har använt i uppsatsen är Fixing Broken Windows. Denna brottsförebyggande aspekt kan delvis återfinnas i vissa av aktörernas retorik. I och med att denna aspekt är mer inriktad på direkt brottsprevention har det stundtals varit problematiskt att koppla denna teori till alla trygghetsskapande aspekter. Fixing Broken Windows är att betrakta som något extrem vad gäller svenska förhållanden och det är således inte förvånande att den inte är applicerbar på ett samhällsövergripande plan. Ytterligare en teoretisk aspekt som vi använt oss av är Crime Prevention Through Environmental Design, CPTED. Arbetet med att applicera denna aspekt har även det stundtals varit problematiskt eftersom den liksom ovanstående trygghetsskapande perspektiv härstammar från en amerikansk kontext. Vi har dock funnit att
delar av CPTED är användbart även under svenska förhållanden. Med detta syftar vi framförallt på CPTED:s fokus på belysning och en naturlig övervakning. Detta är något som både respondenterna och aktörerna anser vara viktigt för tryggheten i stadskärnan. Uppsatsens praktiska forskningsläge har även det varit givande att koppla till empirin. Skillnaden gentemot det teoretiska forskningsläget är framförallt att både Bo tryggt 05 och Grönlund utgår från en skandinavisk kontext. Bo tryggt 05 och Grönlund har tillsammans med Jacobs varit mest givande att koppla till aktörernas fokus på en levande stadskärna och en välfungerande belysning, samt respondenternas åsikter angående trygghet i stadskärnan. En intressant reflektion angående Jacobs resonemang och uppsatsens resultat är att aktörerna till stor del arbetar med prioriteringar som går att koppla till Jacobs trygghetsskapande tankar. Däremot överrensstämmer inte respondenternas primära fokus på kameraövervakning som trygghetsskapande åtgärd med Jacobs resonemang. Vi anser att dagens stadsplanering delvis är präglad av de tendenser som återfinns i Jacobs resonemang om en fungerande stad. Denna stadsplanering präglas av en vilja att återgå till den stadsmässighet som var rådande innan funktionalismens genombrott. En utveckling i denna riktning kan ses som ett led i att motverka ett kokongbeteende och en vilja att skapa ett samhälle med influenser av ett Gemeinschaft.
I vår undersökning har det visat sig att en majoritet av respondenterna inte känner sig otrygga i stadskärnan, vilket kan tyda på att den urbana rädslan som Koskela diskuterar inte har spridit sig i Uppsala. Detta är ett spännande resultat med tanke på massmedias inflytande i samhället och dess tendens att förmedla en bild av ett alltmer våldsdrabbat samhälle. Det faktum att merparten av respondenterna anser att Uppsalas stadskärna är levande tyder även det på att det som i litteraturen beskrivs som en generell rädsla inte har fått fäste bland dem som vistas i Uppsalas stadskärna. Det är viktigt att påpeka att rädsla inte bara handlar om kriminalitet och risken att bli utsatt för brott. Som vår undersökning visar kan rädsla även ha sitt ursprung i andra aspekter som leder till en upplevd otrygghet. Respondenterna i denna undersökning uppger även att aspekter som trafiksituationen, belysningen, bristande synfält samt arkitektur påverkar deras upplevelse av otrygghet trots att dessa aspekter i de flesta fall inte förknippas med kriminalitet. Detta är något som vi tycker är viktigt och bör belysas i praktiska sammanhang, samt i den forskning som berör trygghetsskapande arbete. Med utgångspunkt i ovanstående resonemang anser vi att det i fallet Uppsalas stadskärna är relevant att fokusera på följande trygghetsskapande åtgärder:
Den, enligt uppsatsens resultat och även oss, enskilt viktigaste trygghetsskapande aspekten är den naturliga övervakningen som blir följden av en levande stadskärna. Därför anser vi att det är viktigt att arbeta för en attraktiv och levande stadskärna som fyller sitt syfte året runt under merparten av dygnets timmar. Även belysningen utgör en väldigt viktig trygghetsskapande aspekt, därför är det viktigt att skapa och upprätthålla en välfungerande belysning året runt. Den aspekt vi finner mest förvånande är att respondenterna i en så hög utsträckning anser att arkitekturen utgör en viktig trygghetsskapande funktion. Detta tillsammans med vår egen förförståelse gör att vi anser att arkitekturens trygghetsskapande effekter bör utgöra en naturlig del i planeringen av stadskärnan. En annan trygghetsaspekt som kan anses vara nära sammankopplad med arkitekturen är bristande synfält. En god överblickbarhet bör ligga i fokus för det trygghetsskapande arbetet för att därigenom motverka bristande synfält och skymmande objekt. Det faktum att merparten av respondenterna anser att kameraövervakning minskar otryggheten är något som vi anser delvis bör uppmärksammas. Vi menar att en utökad kameraövervakning vid specifika platser, exempelvis krogköer, kan ha en trygghetsskapande effekt. På ett generellt plan anser vi däremot att otrygghet bättre kan motverkas genom att fokusera på de bakomliggande orsakerna till denna otrygghet.
Avslutningsvis anser vi att det finns ett relativt välfungerande samarbete med fokus på trygghetsskapande arbete mellan aktörerna i Uppsalas stadskärna. Detta kan dock givetvis vidareutvecklas. Enligt oss bör framförallt informationsutbytet utökas mellan aktörerna samt att samarbetets förekomst bör nå ut till allmänheten på ett mer lättillgängligt sätt.