Aktieägares informationskällor

H1: Det finns inget samband mellan investeringsstrategi och insamling av primärkällor och sekundärkällor

Utifrån Hypotes 1 går det att identifiera att det föreligger ett samband var aktieägare primärt hämtar information om ett byggföretag inför en investering beroende på investeringsstrategi, vilket även är studiens starkaste med ett Cramérs V-värde på 0,5119. LA letar primärt upp information från års- och hållbarhetsredovisningar. Det kan förklara varför byggföretag har ett stort hållbarhetsfokus i sina årsredovisningar utifrån Suchmans (1995) institutionella och systematiska legitimitetsperspektiv. Företag behöver anpassa sig till sina potentiella intressenter för att bli legitimt accepterade, samtidigt som företagen kommunicerar på ett visst sätt till sin omgivning för att uppnå legitimitet. Det ligger i linje med Meyer & Rowan (1977) att årsredovisningar används som verktyg för att skapa legitimitet mot sina intressenter inom ett organisationsfält. Signalteorin kan förklara resultatet från undersökningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Om företaget har något positivt att signalera kommer det att kommuniceras av egenintresse. Kommunikation från företagen i form av års- och hållbarhetsredovisningar kan ses som signalering till sina intressenter. Kostnaden för signaleringen får inte överstiga den möjliga belöning som kan tänkas uppstå (Spence 1973). I detta fall kan det ses som att kommunikationen ska generera ökade investeringar. Att LA primärt söker information från årsredovisningar kan ses som en indikation på att signaleringen fungerar för byggföretagen.

KA tenderar enligt undersökningen att söka alternativa informationskällor om ett byggföretag, vilket ligger i linje med Dumay et al:s (2015) motivering att alternativa informationskällor blir alltmer vanligt att använda till nackdel för års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv kan det även bero på att informationsasymmetri tenderar att uppstå mellan företagsledning (agent) och aktieägare (principal), till följd av att företagsledningen besitter mer information än aktieägare (Narayanan et al. 2000). Det kan liknas vid Blowfield & Murrays (2014: 330) kritik att företagen dominerar idéen om CSR och således kan forma

agendan efter egenintresse. Vid en hög informationsasymmetri söker aktieägare bekräftelseinformation från alternativa källor, vilket kan förklara fördelningen (jmf. Narayanan et al. 2000).

Undersökningen påvisar ett starkare samband mellan variablerna långsiktig investeringsstrategi och års- och hållbarhetsredovisning, samt att 61,80% av aktieägarna har

en sådan strategi. Gray et al. (1998) menar att sociala tryck från intressenter kan påverka organisationer hur de ska redovisa sin information, vilket kan förklara varför byggföretagen redovisar som de gör.

5.2 Aktieägares upplevda tillfredsställelse med byggföretagens kommunikation

Enligt Hypotes 2 finns det ett samband mellan investeringsstrategi och hur väl byggföretagens kommunikation tillfredsställer en aktieägare. Med ett Cramérs V-värde på 0,4410 visar testet att LA är tillfredsställda i större grad än KA. LA är den mest populära strategin, och även en majoritet av populationen. Anledningen till att det finns en större kongruens mellan LA och byggföretagen kan förklaras av Deegan (2002) och Suchman (1995) som hävdar att det är viktigt att företagens kommunikation kongruerar med omgivningens förväntningar. Om kommunikationen inte kongruerar kan ett företags legitimitet vara hotad och gå miste om finansiella bidrag från intressenter (Deegan 2002). Som tidigare nämnts bidrar byggföretag till stora miljöfarliga utsläpp (Afzal et al. 2017; Bennewitz 2012). Det leder till att företag i större grad kommunicerar om hållbarhetsfrågor till sin omgivning för att öka sin legitimitet samt att minska den osystematiska risken, vilket åsyftas att motverka en fluktuerande aktiekurs (Bansal & Clelland 2004). Ett ekonomiskt perspektiv förklarar års- och hållbarhetsredovisningen som en viktig funktion i företagens förebyggande av att aktieägare söker information från källor som inte kontrolleras av företaget (Narayanan et al.2000). En förklaring till varför tillfredsställandegraden är hög kan vara att företagen frivilligt delar med sig av kvalitativ hållbarhetsinformation för att minska informationsasymmetrin, inom områden som är svåra att mäta (Ambarish et al. 1987; Korajczyk et al. 1992; Miller & Rock 1985; Myers & Majluf 1984; Ross 1977; Thakor 1993).

Utifrån ovan resonemang är undersökningens utfall ett bra resultat för byggföretagen, eftersom majoriteten av alla aktieägare (LA) anser att kommunikationen överensstämmer med deras förväntningar. Dessutom påvisar utfallet att byggföretagen generellt är legitimt accepterade för majoriteten av alla aktieägare. Det kan även ställas i likhet med DiMaggio & Powells (1983) begrepp isomorfism, där organisationer inom ett organisationsfält i allt större grad liknar varandra för att anpassa sig till lagar, normer och i detta fall sina intressenter.

5.3 Aktieägares upplevelse av skillnad mellan byggföretagens

hållbarhetskommunikation

H3: Det finns inget samband mellan investeringsstrategi och aktieägares upplevda skillnad på byggföretagens hållbarhetskommunikation

Utfallet för undersökningen av Hypotes 3 visar att det finns ett samband mellan en aktieägares investeringsstrategi och upplevd skillnad mellan byggföretagens hållbarhetskommunikation. KA anser i större grad att det inte finns någon skillnad i byggföretagens hållbarhetskommunikation än LA. Samtidigt visar utfallet att majoriteten av den sistnämnda strategin värderade variablerna viss skillnad och ingen skillnad. Eftersom denna strategi är av majoritet kan utfallet påvisa att det inte finns någon större skillnad mellan byggföretagens hållbarhetskommunikation, oavsett investeringsstrategi. Att organisationer inom ett organisationsfält liknar varandra kan som tidigare nämnts DiMaggio & Powells (1983) begrepp

isomorfism med underkategorier förklara. Tvingande isomorfism kan förklara att byggföretag

liknar varandra eftersom de behöver förhålla sig till lagar och normer inom redovisning. Förvisso menar Deegan (2002) att det inte finns någon färdig mall för hur företag bör redovisa. Däremot påpekar DiMaggio & Powell (1983) att den tvingande isomorfismen även innefattar intressenters förväntningar på ett företag, vilket kan förklara att kommunikationen är anpassad. Det ligger i linje med Blowfield & Murray (2014: 330) att det råder normativa påtryckningar på företag från omgivningen, och därmed behöver de agera utifrån dessa normer för att bli accepterade på marknaden. Den mimetiska och normativa isomorfismen kan förklara att det inte finns någon större skillnad mellan byggföretagen eftersom det kan råda en osäkerhet och normativa riktlinjer på marknaden (jmf. DiMaggio & Powell 1983). Om resonemanget utgår ifrån Deegans (2002) tankar om att det inte finns några färdiga mallar för

hållbarhetsredovisning, kan det förklara att byggföretagen är osäkra på hur de ska kommunicera, vilket leder till att de imiterar varandra.

Kritiker till CSR menar att CSR-frågor påverkar företag ekonomiskt negativt, samt att det i slutändan är företaget som bestämmer vad som kommuniceras, och då delges det som är mest lönsamt för företaget (Blowfield & Murray 2014: 330). Trots kritiken kommuniceras hållbarhetsfrågor från svenska byggföretag. Förespråkare för CSR menar däremot att det ligger i företagens egenintresse att genomföra olika former av CSR-aktiviteter för att generera affärsmässiga fördelar (Moir 2001). Det kan förklara varför företagen kommunicerar hållbarhet och att det föreligger ett fokus på den typ av kommunikation, eftersom företag förväntas kommunicera åtaganden om det kan ge en högre avkastning än vad signaleringen kostar (Spence 1973). Vid ett generellt stort fokus på hållbarhetskommunikation bör även skillnaden av kommuniceringen vara mindre än om fokuset hade varit av mer varierad karaktär. Att efterlikna andra företag kan även bero på att företagens kommunikation har visat sig lönsam och således bör andra företag ta efter för att nå ett bättre resultat eftersom företag antas vilja vinstmaximera (jmf. Spence 1973).

5.4 Aktieägares upplevelse av byggföretagens drivkraft

H4: Det finns inget samband mellan investeringsstrategi och synen på byggföretagens värdering av ekonomisk avkastning

H5: Det finns inget samband mellan investeringsstrategi och synen på byggföretagens värdering av hållbart företagande

H6: En aktieägare tror inte att byggföretagen drivs mer av ekonomisk avkastning än hållbart företagande

Utifrån den empiriska insamlingen går det inte att bekräfta något samband i Hypotes 4 och 5. Det finns således ingen signifikant skillnad i synen på byggföretagens värderingar av de två variablerna utifrån KA och LA. Undersökningen kunde däremot bekräfta en medelvärdesskillnad i hur aktieägare uppfattar byggföretagens drivkraft utifrån samma variabler. Det uppfattas att byggföretag värderar sin ekonomiska avkastning i högre grad än

hållbart företagande. Enligt Hypotes 2 finns det en stark överensstämmandegrad i byggföretagens kommunikation mot majoriteten av alla aktieägare (LA). Att byggföretag värderar sin ekonomiska avkastning i högre grad än hållbart företagande kan således uppfattas som legitimt, eftersom kommunikationen ska stämma överens med intressenters förväntningar (Ashforth & Gibbs 1990; Deegan 2002; Dowling & Pfeffer 1975; Suchman 1995). Även signalteorins antagande om nyttomaximering kan förklara varför aktieägare uppfattar ekonomisk avkastning som större drivkraft hos företagen (jmf. Jensen & Meckling 1976). Samtidigt uppfattar aktieägare att byggföretagen värderar hållbart företagande relativt högt (2,1910 mot 2,9326 för ekonomisk avkastning i en tregradig skala). Det kan ställas i likhet med Dumay et al:s (2015) tankar där både företag och aktieägare kan tjäna på en viss strategi. Exempelvis kan ett strategiskt tillvägagångssätt gällande CSR ge fördelar i form av riskhantering, kostnadsbesparingar, tillgång till kapital, kundrelationer, personalhantering och innovationskapacitet (European Commission 2011). Företag väljer att signalera sitt hållbarhetsarbete genom årsredovisningar för att uppvisa legitimitet, som även kan leda till ekonomisk avkastning. Det kan även ställas i likhet med Bansal & Clellands (2004) begrepp

osystematisk risk där företag som bidrar negativt till miljön i allt större grad visar upp sitt

hållbarhetsarbete för att få legitimitet, samt att minimera fluktueringar på aktiemarknaden, den så kallade osystematiska risken. Ett liknande resonemang kan föras utifrån signalteorin att byggföretag exempelvis signalerar om sitt hållbarhetsarbete, för att minska informationsasymmetrin mellan företagsledningen och aktieägare, i förhoppning om att generera en större ekonomisk avkastning än vad det kostar att signalera hållbarhetsarbete (jmf. Spence 1973).

Det Parvis ordnade T-testet som gjordes för Hypotes 6 visar som nämnts att det uppfattas att byggföretag anser det viktigare med sin ekonomiska avkastning, vilket ligger i linje med signalteorins antagande om att människor är ekonomiskt rationella (Jensen & Meckling 1976: Spence 1973). Testet visar en relativt stor skillnad mellan variablerna (2,9326 mot 2,1919 i en tregradig skala) med en låg felsannolikhet. Frågan som ställdes i webbenkäten gällde inte ett enskilt företag, utan för svenska byggföretag. Dessa företag kan tolkas befinna sig i samma organisationsfält, där organisationer tenderar att likna varandra (jmf. DiMaggio & Powell 1983). Att företag liknar varandra är för att anpassa sig till lagar, normer och sociala tryck från exempelvis intressenter (DiMaggio & Powell 1983; Meyer & Rowan 1977). Det kan således vara en anledning till varför undersökningen visar en stark medelvärdesskillnad mellan

variablerna eftersom det är en generell uppfattning att byggföretagen i organisationsfältet är lika varandra. Samtidigt kan medelvärdesskillnaden bero på Schwartz & Tillings (2009) argumentation om att hållbarhetsfrågor ofta kommer i skymundan till fördel för företags vinstmaximering i ett kapitalistiskt samhälle, och företagens hållbarhetsarbete blir således enbart legitimitetsskapande kommunikation. Denna syn ligger även i linje med Blowfield & Murrays (2014: 330) argumentation om att kritiker till CSR hävdar att det påverkar företag ekonomiskt negativt, samt att företagen själva kan styra sin kommunikation utifrån sitt egenintresse.

5.5 Aktieägares drivkraft vid en investering

H7: Det finns inget samband mellan investeringsstrategi och aktieägares värdering av ekonomisk avkastning

H8: Det finns inget samband mellan investeringsstrategi och aktieägares värdering av byggföretagens hållbarhetsarbete

H9: En aktieägare drivs inte mer av ekonomisk avkastning än byggföretagens hållbarhetsarbete vid en investering

Både KA och LA värderar variabeln Ekonomisk avkastning högt, vilket å ena sidan leder till att det inte går att påvisa något tydligt samband utifrån Hypotes 7. Å andra sidan beaktar KA inte variabeln Hållbart företagande särskilt högt, samtidigt som LA är av mer spridd karaktär. Detta samband är utifrån Hypotes 8 studiens näst starkaste (Cramérs V 0,5110). Däremot drivs en aktieägare mer av Ekonomisk avkastning än Hållbart företagande, vilket Hypotes 9 visar att det finns en signifikant medelvärdesskillnad mellan de två variablerna (2,9551 mot 1,7079 i en tregradig skala). Det betyder således att en aktieägares största drivkraft vid en investering i ett byggföretag är ekonomisk avkastning, oavsett investeringsstrategi. Blowfield & Murray (2014: 330) menar att en stor del av företagsansvar tillkommer genom påtryckningar, vilket påverkar lönsamheten negativt. Grankvist (2012: 25) menar att det är företagens ekonomiska ansvar att bedriva verksamheten efter att tjäna så mycket pengar som möjligt och således ta ansvar inför aktieägarna genom att ge dem avkastning på investerat kapital. Den negativa påverkan på lönsamheten bidrar till försämrade möjligheter att generera värde till aktieägarna,

vilket kan förklara den signifikanta skillnaden mellan variablerna. Det kan även ställas i likhet med signalteorins teoretiska grunder att människan är ekonomiskt rationell, och således kommer handla i egenintresse i det som är mest lönsamt (Eisenhardt 1989: Jensen & Meckling 1976). Det betyder således att aktieägare värderar ekonomisk avkastning före hållbart företagande vid en potentiell investering, eftersom de agerar i egenintresse.

En aktieägares ekonomiska egenintresse kan möjligtvis förklara varför byggföretag agerar och kommunicerar som de gör utifrån Dumay et al:s (2015) materiell legitimitet, med hjälp av Suchmans (1995) tre begrepp pragmatisk, moralisk och kognitiv legitimitet. Som den empiriska insamlingen visar, motsvarar byggföretagens kommunikation majoriteten av alla aktieägares förväntningar. Därför är det möjligt att byggföretagen påvisar fokus på hållbart företagande samt ekonomisk avkastning till sina aktieägare i offentliga rapporter, eftersom det motsvarar en aktieägares egenintresse (pragmatisk legitimitet) och acceptans (moralisk och kognitiv legitimitet). En sådan balans mellan ekonomisk avkastning och hållbart företagande skapar Dumay et al:s (2015) begrepp materiell legitimitet, och leder således till en positiv effekt för både företag och aktieägare. Dessa resonemang kan även förklaras av DiMaggio & Powells (1983) begrepp mimetisk isomorfism som behandlar osäkerhet på marknaden. Det kan tänkas att byggföretagen agerar och kommunicerar på liknande vis för att det finns en generell uppfattning inom organisationsfältet om vad som förväntas. Aktieägare har ett ekonomiskt egenintresse och byggföretagen behöver agera och kommunicera därefter för att vara attraktiva på marknaden. Samtidigt kan det vara svårt att ge en generell förklaring utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv utan att kombinera med flera teorier (Johansson 2009). Det blir således viktigt att beakta flera perspektiv för att få en helhet.