6. Slutsats
6.2 Bidrag och förslag till vidare forskning
Motivet för studien var att bidra till forskningen inom studiens ramar genom att se på byggföretagens hållbarhetsarbete utifrån ett aktieägarperspektiv. Eftersom avgränsningen i studien gäller svenska byggföretag, kan resultaten kompletteras i framtida forskning med andra branscher för att jämföra om det finns någon skillnad i hur aktieägare värderar företagens miljöarbete. Dessutom kategoriserades en aktieägare in i två grupper, som tidigare betraktats som en homogen grupp. För vidare forskning skulle antalet variabler kunna expanderas för att ge ett mer detaljerat resultat. Det skulle även vara intressant att ta forskningen vidare genom att tillämpa hela CSR-begreppet istället för att avgränsa sig till miljö för att ta reda på om aktieägare värderar innebörden av hela begreppet annorlunda.
Antalet respondenter var 89 stycken. Variabelgrupperna var över 30 respondenter, vilket gör dem approximativt normalfördelade (Lövås 2006:229). Majoriteten av hypoteserna kunde även förkastas eftersom felsannolikheterna låg under testets p-värde, vilket således påvisar ett samband. Därmed kunde dessa samband tillämpas för en hel population. För vidare forskning kan det emellertid vara intressant med ett större urval samt tillämpa en lägre felsannolikhet för att testa om resultaten skulle bli annorlunda. Dessutom skulle det vara intressant att även tillämpa en kvalitativ studie i form av intervjuer för att få en förståelse i hur och varför respondenter värderar sina val. Det skulle därmed vara möjligt att söka samband mellan
identifierats en forskningsbrist utifrån ett aktieägarperspektiv, är detta perspektiv fortfarande att föredra för en sådan studie.
Avslutningsvis kan det konstateras att ekonomisk avkastning är viktigast för en aktieägare, likt tidigare forskning visar att huvudmålet för byggföretag är (Afzal et al. 2017). Denna bransch spelar en adekvat roll för världens tillväxt och välstånd och lär fortsätta göra det. Därmed är resultatet för studien ett problematiskt dilemma eftersom branschen även är en stark bidragande faktor till den globala miljöbelastningen. När både aktieägare och byggföretag värderar ekonomisk avkastning högst, är det troligtvis svårt att motivera byggföretag att eftersträva och prioritera ett hållbart företagande eftersom deras intressenter prioriterar sitt ekonomiska egenintresse. Samtidigt visar resultatet i denna studie att hållbart företagande inte är helt betydelselöst, utan värderas relativt högt. Dessutom är det ett stort fokus på hållbarhetsfrågor i byggföretagens offentliga rapporter. Däremot kan det finnas flera anledningar till varför byggföretag i större utsträckning väljer att hållbarhetsrapportera samt att sträva efter hållbart företagande beroende vilket synsätt som tillämpas. Det visar även denna studie, att resultaten kan ha olika anledningar baserat på vilka teoretiska glasögon som används. Därav har tillämpningen av tre teorier från olika paradigm varit användbar, eftersom resultaten har kunnat analyseras från olika perspektiv.
Referenslista
Artiklar
Adams, C.A., & Whelan, G. 2009. Conceptualizing future change in corporate sustainability reporting Accounting, Auditing and Accountability Journal, 22 (1) (2009), ss. 118-143
Afzal, F., Lim, B., & Prasad, D. (2017). An investigation of corporate approaches to sustainability in the construction industry. Procedia Engineering 180 (2017), ss. 202-210.
Ambarish, R., Kose, J. and Williams, J. (1987). Efficient signaling with dividends and investments, Journal of Finance 42, ss. 321-343.
Arvidsson, S. (2014). Corporate social responsibility and stock market actors: A comprehensive study. Social Responsibility Journal, 10(2) ss. 210-225.
Ashforth, B.E., & Gibbs, B. W. (1990). The double-edge of organizational legitimation. Organization science, 1(2), ss. 177-194.
Aupperle, K. E., Carroll, A. B., & Hatfield, J. D. (1985). An empirical examination of the relationship between corporate social responsibility and profitability. Academy of Management
Journal, 28(2), ss. 446–463.
Bansal, P. & Clelland, I. (2004). Talking trash: Legitimacy, impression management, and unsystematic risk in the context of the natural environment. The Academy of Management Journal, 47(1), ss. 93-103
Belu, C. & Manescu, C. (2013). Strategic corporate social responsibility and economic performance. Applied Economics, 2013, 45 (19), ss. 2751-2764.
Carroll, A. B. (1991). The pyramid of corporate social responsibility: toward the moral management of organizational stakeholders. Business Horizons, 34(4), ss. 39-48.
Clacher, I. & Hagendorff, J. (2011). Do Announcements About Corporate Social Responsibility Create or Destroy Shareholder Wealth? Evidence from the UK. Journal Of Business Ethics, 106(3), ss. 253-266.
Deegan, C. (2002) "Introduction: The legitimizing effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation", Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 15 Issue: 3, ss.282-311
DiMaggio P.J. & Powell, W.W. (1983). “The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organization Fields”, American Sociological Review, vol. 48, no. 2, ss. 147-160.
DiMaggio, P.J. and Powell, W. (1991). The New Institutionalism in Organizational Fields. Chicago, IL: University of Chicago Press. ss. 1-38.
Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975). Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational Behavior. The Pacific Sociological Review, 18(1), ss. 122–136.
Dumay, J., Frost, G. & Beck, C. (2015). "Material legitimacy: Blending organizational and stakeholder concerns through non-financial information disclosures", Journal of Accounting & Organizational Change, Vol. 11 Issue: 1, ss.2-23,
Eisenhardt, K. M., (1989). Agency theory: An assessment and review, The Academy of Management Review, 14(1), ss. 57–74.
Fiedler, T. & Deegan, C. (2007). "Motivations for environmental collaboration within the building and construction industry", Managerial Auditing Journal, Vol. 22 Issue: 4, ss. 410- 441.
Flammer, C. (2013). Corporate social responsibility and shareholder reaction: The environmental awareness of investors. Acad. Management J. 56(3), ss. 758‒781.
Friedman, M. (1970). The Social Responsibility of Business is to increase its profits, New York
Times Magazine, 32(13), ss. 122-126.
Godfrey, P. C., Merrill, C. B., och Hansen, J. M. (2009). The relationship between corporate social responsibility and shareholder value: an empirical test of the risk management hypothesis. Strategic Management Journal, vol. 30(4): ss. 425–445.
Gray, R., Collison, D. and Bebbington, J. (1998), “Environmental and social accounting and
reporting”, in Financial Reporting Today: Current and Emerging Issues, ICAEW, London.
Hahn, R., & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: A review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner
Production.
Hillman, A. & Keim, G. (2001). Shareholder value, stakeholder management, and social issues: what's the bottom line? Strategic Management Journal, Vol. 22, Issue 2, ss. 125-139
Hirsch, P., Michaels, S., & Friedman, R. (1987). "Dirty hands" versus "clean models": Is sociology in danger of being seduced by economics? Theory and Society, ss. 317-336.
Isenmann R, Lenz C. 2001. Customized Corporate Environmental Reporting by Internet-Based Push and Pull Technologies. Eco-Management and Auditing 8(2), ss. 100–110
Jensen, M. C., and Meckling, W. H., (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure, Journal of Financial Economics, 3(4), ss. 305– 360.
Jones, P., Comfort, D., & Hillier, D. (2006). Corporate social responsibility and the UK construction industry. Journal of Corporate Real Estate, 8(3), ss. 134 - 150.
Kolk, A. 2003. Trends in sustainability reporting by the Fortune Global 250. Business Strategy and the Environment 12 (September/October), ss. 279-291.
Korajczyk, R., Lucas, D. and McDonald, R, L. (1992) The effect of information releases on the pricing and timing of equity issues: Theory and evidence, Working Paper No. 2727, NBER
Krüger P. (2015). Corporate goodness and shareholder wealth. Journal of Financial Economics 15, ss. 304–29.
Lindgreen, A., & Swaen, V. (2010). Corporate social responsibility. International Journal of Management Reviews, 12, ss. 1-7.
Meyer, J. W. & Rowan, B. (1977). “Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony”, The American Journal of Sociology, vol. 83, no. 2, ss. 340‐363.
Miller, M.H. and K. Rock, (1985) Dividend policy under asymmetric information, Working paper, Nov. (Graduate School of Business, University of Chicago, Chicago, IL).
Moir, L. (2001). What do we mean by corporate social responsibility? Corporate Governance: The international journal of business in society, 1(2), ss. 16-22.
Myers, S. and Majluf, N. (1984). Corporate financing and investment decisions when firms have information that investors do not have, Journal of Financial Economics 13, ss. 187-221
Narayanan, V.K., Pinches, G.E., Kelm, K.M. and Lander, D.M. (2000), ªThe influence of voluntarily disclosed qualitative informationº, Strategic Management Journal, Vol. 21, ss. 707- 22.
Ross, S.A. (1977). The determination of financial structure: The incentive-signalling approach, Bell Journal of Economics 8, ss. 23-40
Spence, M. (1973). Job market signaling. The Quarterly Journal of Economics, 87(3), ss. 355- 374.
Suchman, M.C. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. The Academy of Management Review, Vol. 20, No. 3 (July., 1995), ss. 571-610
Thakor, A. V. (1993). Information, investment horizon, and price reactions. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 28, ss. 459–482
Lagar och förordningar
SFS (1995:1554). Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet L1. SFS (2005:551). Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet L1.
Litteratur
Blowfield, M., Murray, A. (2014) Corporate Responsibility: Third edition. Oxford: Oxford University Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2: a uppl. Stockholm: Liber.
Ericsson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori: idéer, moden och förändring. Malmö: Liber.
Grankvist, P. (2012). CSR i praktiken: Hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar. Malmö: Liber.
Jacobsen, D-I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:1 Lund: Studentlitteratur
Johansson, R. (2009). Vid den institutionella analysens gränser: Institutionell organisationsteori i Sverige. I Ahrne, G. (red). Nordiske Organisasjonsstudier. Bergen: Fagbokförlaget. ss. 5–22.
Schwartz & Tilling (2009). Den institutionella teoribildningens begränsningar för att förstå maktförhållanden och organisationers ansvar i arbetet för en hållbar utveckling. I Ahrne, G. (red). Nordiske Organisasjonsstudier. Bergen: Fagbokförlaget. ss. 82–98.
Elektroniska källor
Affärsvärlden (2018). Analytiker: Här är stjärnan i byggsektorn.
https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/analytiker-har-ar-stjarnan-i-byggsektorn- 6938607 [2018-11-27]
Avanza (2018). Dyr börs billiga bolag.
https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2018/03/06/dyr-bors-billiga-byggbolag.html
[2018-11-27]
Bennewitz, E. (2012). Bygg kan vara halva lösningen på miljöfrågan. Byggindustrin, 18 december.
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bygg-kan-vara-halva-losningen-pa-miljofragan-
18722 [2018-11-27]
CSR Kompassen (2018a). Internationella Ramverk.
http://privat.csr-kompassen.se/internationella-ramverk [2018-11-27]
CSR Kompassen (2018b). Om CSR.
http://privat.csr-kompassen.se/om-csr [2018-11-28]
European Commission (2011). Communication from the Commission to the European
Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the regions.
https://www.employment.gov.sk/files/slovensky/ministerstvo/spolocenska- zodpovednost/new-communication-on-csr-2011-2014.pdf [2018-11-28]
Ernst & Young. (2002). Corporate Social Responsibility.
FTSE4GOOD Index Series (2018). FTSE4Good Index Series.
https://www.ftse.com/products/indices/FTSE4Good [2018-12-03]
Global Reporting (2018). GRI Standards.
https://www.globalreporting.org/information/sustainability-reporting/Pages/gri-standards.aspx
[2018-12-07]
KPMG (2018). Global Reporting Initiative.
https://home.kpmg.com/se/sv/home/tjanster/hallbarhetstjanster/rapportera/gri.html [2018-12- 07] Nationalencyklopedin (2018). CSR. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/csr [2018-11-27] NCC (2018). Årsredovisning 2017. Solna: NCC. https://www.ncc.se/globalassets/investor-relations/arsredovisning/ncc_sve_ar_2017.pdf [2018-11-27]
Network for Business Sustainability (2015). What are the MSCI KLD scores?
https://nbs.net/p/msci-kld-scores-495983be-0d3a-4b14-ae63-1c7220ceecbf [2018-12-03]
Peab (2018). Års- och hållbarhetsredovisning 2017. Förslöv: Peab.
https://peab.se/om-peab/finansiell-information/finansiella-rapporter/ [2018-11-27] PWC (2017). Entreprenadbarometern 2016. Stockholm: PWC. https://www.pwc.se/sv/publikationer/entreprenad/entreprenadbarometern-2016.html [2018- 11-27]
Skanska (2018). Årsredovisning 2017. Stockholm: Skanska.
https://group.skanska.com/sv/investerare/rapporter-publikationer/arsredovisningar/ [2018-11- 27]
Sveriges Byggindustrier (2015). Fakta om byggandet 2015. Stockholm: Sveriges Byggindustrier.
https://www.sverigesbyggindustrier.se/fakta-om-byggandet-2015__5924 [2018-11-26]
Sveriges Byggindustrier (2018). 30 största byggföretagen efter omsättning i Sverige. Stockholm: Sveriges Byggindustrier.
Appendix
Appendix 1 - Inlägg Hej!Vi är två studenter från Handelshögskolan Örebro som skriver en kandidatuppsats i företagsekonomi. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur småsparare värderar byggföretags hållbarhetsarbete i förhållande till ekonomisk avkastning, samt hur byggföretagens hållbarhetsredovisningar lever upp till aktieägares krav.
För att undersöka detta har vi upprättat en enkät som vi hoppas att ni vill besvara. Enkäten är helt anonym och består av sex frågor som tar maximalt en minut att besvara.
Stort tack för er hjälp!
Appendix 2 - Webbenkät
Aktieägarundersökning inom byggbranschen
Byggbranschen bidrar idag till en stor del av länders ekonomi och arbetstillfällen. Samtidigt bidrar branschen till en stor negativ miljöpåverkan med olika utsläpp och föroreningar.
Tidigare studier visar två läger om hur signalering av hållbarhetsarbete påverkar ett företags legitimitet och ekonomiska avkastning. Vi vill ta reda på vad som i slutändan är viktigt för en aktieägare för att investera i byggbranschen.
Nedan följer sex frågor som tar maximalt en minut att slutföra. Fråga 2–6 har svarsalternativ som är rangordnade i en stigande skala från 1 till 7. Undersökningen är helt anonym och används enbart för studiens syfte.
Hållbarhetsarbete är synonymt med miljöarbete i denna enkät
1. Vad är din primära investeringsstrategi av nedanstående?
• Kortsiktig • Långsiktig
2. Var/Hur letar du primärt upp information om ett byggföretag inför en eventuell investering utifrån nedanstående alternativ?
• Års- och hållbarhetsredovisning • Sociala medier och forum • Företagens utlåtanden
3. I hur hög grad anser du att byggföretags kommunikation motsvarar dina förväntningar?
• Överensstämmande
4. Tycker du det i stort är någon skillnad på byggföretagens kommunikation gällande hållbarhet?
5. I hur stor grad tror du företagen drivs av nedanstående?
• Ekonomisk avkastning • Hållbart företagande
6. I hur stor grad drivs du av nedanstående vid en investering?
• Ekonomisk avkastning
Appendix 3 – Chi2-test för Hypotes 1 Tabellbeskrivning: Samband årsredovisning –
investeringsstrategi
TvåÅrsredovisning = Värdering av årsredovisning 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Investeringsstrategi 1 = Lång sikt
Tabellbeskrivning: Samband Sociala medier –
investeringsstrategi
TvåSocialaMedier = Värdering av Sociala medier 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Investeringsstrategi 1 = Lång sikt
Tabellbeskrivning: Samband företagens utlåtanden –
investeringsstrategi
TvåUtlåtanden = Värdering av byggföretagens utlåtanden 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Appendix 4 – Chi2-test för Hypotes 2
Tabellbeskrivning: Samband byggföretagens kommunikation – investeringsstrategi
Trebyggföretagskommunikation = Värdering av överensstämmande-grad av kommunikation 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Appendix 5 – Chi2-test för Hypotes 3
Tabellbeskrivning: Samband i upplevd skillnad av hållbarhetsinformation – investeringsstrategi
FyraÖverensstämmande = Värdering i upplevd skillnad av hållbarhetsinformation 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Appendix 6 – Chi2-test för Hypotes 4 och 5 Tabellbeskrivning: Samband byggföretagens ekonomiska drivkraft
– investeringsstrategi
FemEkonomiskavkastning = Värdering av ekonomisk drivkraft 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Investeringsstrategi 1 = Lång sikt
Tabellbeskrivning: Samband byggföretagens
hållbarhetsdrivkraft – investeringsstrategi
FemHållbartföretagande = Värdering av hållbarhetsdrivkraft 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Appendix 7 – Parvis ordnat T-test för Hypotes 6
Tabellbeskrivning: Medelvärdesskillnad mellan ekonomisk avkastning och hållbart företagande för byggföretag
FemEko~g = Medelvärde ekonomisk avkastning FemHål~e = Medelvärde hållbart företagande t = T-värde
Appendix 8 – Chi2-test för Hypotes 7 och 8 Tabellbeskrivning: Samband aktieägares ekonomiska drivkraft –
investeringsstrategi
SexEkonomiskavkastning = Värdering av ekonomisk drivkraft 1–3 Investeringsstrategi 0 = Kort sikt
Investeringsstrategi 1 = Lång sikt
Tabellbeskrivning: Samband aktieägares hållbarhetsdrivkraft –
investeringsstrategi
SexFöretagenshållbarhetsarbete = Värdering av hållbarhetsdrivkraft 1–3
Investeringsstrategi 0 = Kort sikt Investeringsstrategi 1 = Lång sikt
Appendix 9 – Parvis ordnat T-test för Hypotes 9
Tabellbeskrivning: Medelvärdesskillnad mellan ekonomisk avkastning och hållbart företagande för aktieägare
SexEko~g = Medelvärde ekonomisk avkastning SexHål~e = Medelvärde hållbart företagande t = T-värde