Aktiviteter och effekter enligt litteraturstudier

Effekterna från ovanstående ramverk har bevisats vara gynnsamma för företag som har valt att applicera dem. ISO 14001 starkaste egenskap är den praktiska handlingen att effektivisera mätningsprocesser av energiförbrukning vilket resulterar till en mer exakt data. Detta möjliggörs genom en certifiering som anskaffas via utbildning och träning från en ackrediterad ISO registrator. Med hjälp av en preciserad information kan verksamheter ta bättre beslut på vart och vad som behövs att förbättras för att minska energikonsumtionen.

Uppföljningsarbete hör även till mätningsprocessen för att kunna kontinuerligt fortsätta förbättringar inför framtiden. Det finns två huvudsakliga effekter företag vill uppnå med denna aktivitet. Det första är att kunna minska energikonsumtionen i syfte att bli ett mer socialt och etiskt ansvarsfullt företag medan en andra handlar om att kunna sänka företagskostnader (ISO 2015).

Anskaffning av modernare hård- och mjukvara som är mindre energikrävande är något som ramverken Carter-Steele och Tan (2010), Murugesan m. fl (2008), Chuang och Huang (2015) och Molla och Licker (2005) förespråkar högt om. Syftet är att ersätta den föråldrade

tekniken som kräver hög energi för att vara i bruk med en modernare teknik som är mindre energikrävande. Ett fenomen som gör just detta och nämns av Murgesan inom Green IT 2.0 (2008) och G-readiness av Molla & Licker (2005) är tekniken Cloud Computing. Cloud Computing är både en blandning mellan hård- och mjukvara som tillåter flertalet användare att lagra sin data på en centraliserad plats. Detta resulterar att flera användare eller verksamheter kan nyttja data från en och gemensam databas. På så sätt räcker det med att en fjärrstyrdserver körs istället för flertalet konventionella lokala servrar körs igång samtidigt vilket leder till effekten av minskad energianvändning (Balasooriya L.N, Wibowo & Well 2016). Det uppskattas att energikonsumtionen från världens datalagring kommer att sänkas mellan 30 - 35% mellan år 2009 - 2020 tack vare Cloud Computing (Baliga. m.fl. 2010) Konsekvent nog finns det mått och steg hur man skall göra sig av med den oanvända hårdvaran som inte längre är i bruk. Green ITIL förordar att företag och individer skall ta sitt ansvar vid kassering av e-avfall genom källsortering (Jašek m.fl. 2015). Molla och Licker (2005) föreslår att genomföra en s.k. Policy Readiness vilket förespråkar att regelverk inom hållbarhet ska införlivas i verksamhet högre ledning. Detta antyder att anställda med högre befattning skall implementera regelverken och riktlinjerna så att exempelvis källsorteringsaktiviteterna fullföljs inom hela verksamheten. Murugesan m.fl. (2008) följer även upp att ta steget längre genom att hitta ett nytt syfte för gammal teknik så de kommer till användning återigen. På det sättet minskar man konsumtionen av ny teknologi och därmed e-avfall. När det kommer till minskandet av e-avfall så finns det studier som bevisar att det främjar 3 av FN:s 17 globala mål (Baldé m.fl. 2017). FN:s globala mål grundades gemensamt av FN:s alla medlemsländer i mål för en hållbar utveckling inom det sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Dessa tre aspekter bröts ut till 17 olika delmål (Baldé m.fl. 2017).

Effekterna från att minska e-avfallen har en dominoeffekt av positiv inverkan. Första målet som gynnas är “Rent vatten och sanitet för alla”. Resultatet av en mindre kemikaliska avfall leder till att sötvatten inte kontamineras. Följdeffekten från detta leder till att nästa delmål främjas, nämligen en renare miljö för “Hav och marina resurser”. Målet handlar om att skydda den biologiska mångfalden i havet. Den slutgiltliga inverkan från dessa två delmål leder till att FN:s tredje delmål kan främjas, “God hälsa och välmående”. I syfte att städer och samhällen ska nå en god ekologisk, ekonomisk och sociologisk utveckling så är människans fysiska välmåendet och hälsa en grundläggande förutsättning.

Utöver regelverk för kassering av gammal elektronik så uppmuntras verksamheter att införa fasta regelverk gällande användningen av själva IT-hårdvaror, nämligen aktivt stänga av datorer, laptops eller andra hårdvaror när de inte längre används. Att motivera en verksamhets anställda att anamma detta beteende kräver utbildning enligt Green ITIL (Carter-Steele & Tan 2010). För att sätta upp dessa enkla beteenden måste man även förmedla till sina anställda vad det långsiktiga resultatet blir menar Staddon m.fl. (2016).

Enligt henne kan energinivån sänkas med hela 10% om samtliga anställda aktivt väljer att slå av hårdvara, värme och belysning när det inte längre behövs.

Enligt Yoo & Lee (2018) har tidigare studier visat att med hjälp av CSR-aktiviteter som exempelvis klimatskydd, mänskliga rättigheter, utbildning på arbetsplatser och rätt återvinning för avfall kan detta skapa framgång. De ser även att CSR-aktiviteterna är konsistenta för bästa resultat. Deras studier har även undersökt effekterna av CSR-aktiviteterna, det har dock inte gjorts tillräckligt med undersökning kring effekterna.

CSR har dock blivit en viktig variabel i konsumentutvärdering och hävdar att CSR-aktiviteter inom områden som konsumenterna anser vara viktiga gör att konsumenter delar sina intressen med företaget och detta leder till positiv framgång. Framgången blir direkt kopplat till kundernas beteenderesponser, företagets marknadsvärde och ekonomiska resultat. Forskare uppmärksammar allt mer på senare tid att påverkan av CSR-aktiviteter i hållbarhetsrapporter ger positiva effekter på intressenternas svar och företagets marknadsvärde. Genom konsumenternas positiva attityder gentemot att företag väljer att ha ett högt CSR stöd leder också till bättre kontakt mellan kunden och företaget. Desto högre CSR stöd, desto mer positiva blir kundernas utvärderingar.

4. Resultat

I detta kapitel kommer resultaten att presenteras. Kapitlet inleds med att presentera urvalet av respondenter innan det faktiska resultatet presenteras. Varje intervjuresultat presenteras individuellt under pseudonymen Respondent A, -B och -C tillsammans med en kort verksamhetsbeskrivning och arbetstitel för respektive respondent.

4.1 Respondent A

Respondent A arbetar hos ett ingenjörsföretag med verksamhet inom energi, industri och infrastruktur. De skapar hållbara IT-baserade lösningar genom att förena människor och teknik. Respondenten besitter på arbetsrollen ”Head of Sustainability”, vilket innefattar sysselsättningar som att vara delaktig i projektarbeten, förvaltning och övervakning av energikonsumtion till att redogöra underhållskostnader. Hen har varit anställd hos företaget sedan 2019 och har en utbildningsbakgrund inom statsvetenskap.

Företaget har cirka 16 000 anställda och har 50 kontor runt om i världen.

4.1.1 A - Användning av Grön IT

Respondent A redogör att implementering av klimatsmart datorteknik har alltid varit en ambition för verksamheten både bland styrelsen och samtliga medarbetare. Ambitionen att vilja vara miljövänlig kommer från egen vilja som är byggd på etik och moral men framförallt vill man profilera sig själv som ett bättre val för sina kunder. Detta uppnås genom flertal exempel, berättar respondent A. Vid förfrågning av vilka praktiska tillämpningar som utfördes fanns det en rad olika exempel. För mer än 14 år sedan så bytte verksamheten till en elleverantör som producerar förnybar energi på grund av två faktorer. Den första faktorn handlar om ren el för att kunna främja hållbarhet, den andra faktorn handlar om att utmärka sig själv som ett miljövänligare val för användare. Dock kommer de största förändringar som anammar Grön IT från ny teknik, förklarar Respondenten.

”Under de senaste två åren har vi omstrukturerat vår IT-infrastruktur till en molnbaserad lösning. Denna teknik är främst för att effektivisera våra tjänster för våra kunder, men på samma gång kommer den vara mycket mer skonsammare mot miljön.”

Respondenten argumenterar att Cloud Computing tillåter dem att implementera nya lösningar baserat på användarfeedback i mycket snabbare tid samt att underhållsarbete för databashantering sköts nu med hjälp av en annan leverantör med högre kompetens. På detta sätt så avlastas aktivitetsprocessen för respondentens företag.

Vid förfrågning av hur tekniken främjar Grön IT besvarar respondent A och att användningen av Cloud Computing kommer bilda en kedjeeffekt. Exempelvis kommer deras företag inte längre behöva göra stora investeringar i serverhårdvara, därmed sänker de energikostnaderna men också efterfrågan av servrar vilket påverkar ytterligare produktionen i marknaden. Detta

tror respondenten på eftersom fenomenet Cloud Computing kommer endast att öka vilket bidrar till att flera verksamheter centraliserar sina datahanteringar till en och samma förenad plats. I och med det sänks den generella energikonsumtionen och efterfrågan av lokala servrar.

Verksamheten är även ISO 140001 certifierade vilket innebär att de följer en kvalitetssäkrad standard av energimätning. Hen förklarar att energimätningar tillämpas i alla nivåer i organisationen både externa och interna. Certifieringen underlättar för företaget att se skillnader i energikonsumtion i noggrann detalj vilket resulterar till effektivare mätning vid implementering av nya processer.

”Mätningen utförs inte bara från ett elskåp i källaren utan också hos tredje parter. Det vill säga att den även mäter hur krävande våra lösningar eller processer är för våra kunder med.”

4.1.2 A - Användning av CSR

Respondent A anser att sin roll är enormt viktig för företagets syn på miljön men också att allt fler företag väljer att minska sin negativa påverkan på samhället. När frågan angående vad för fördelar hen ansåg att CSR gav verksamheten svarade hen följande;

“De fördelar som jag ser med att arbeta med CSR i vår verksamhet är att vi tar vårt sociala ansvar och genom att det sker tror vi att allt fler företag väljer att ta sitt som en kedjereaktion”.

Vad företaget gör för att tillämpa CSR i sin verksamhet svarade respondenten att hållbarhet är en integrerad del av deras vision, affäridé och strategi. Företaget har utformat hållbarhetsmål att fokusera på och ser processen som långsiktig. En stor del av deras hållbarhetsarbete handlar om att skapa hållbara IT-lösningar för sina kunder. De arbetar i ett team med flertal personer som besitter rätt kompetens och erfarenheter för att lyckas med hållbarhetsarbetet i verksamheten. De jobbar med specifika frågor som ofta länkas samma mellan miljöaspekter samt de ekonomiska resultaten. Teamets uppgifter är att se till att ramverket följs och att riktlinjer sätts in och på detta sätt kunna gynna samhället på ett positivt sätt utifrån ett miljöperspektiv.

En av de stora tankarna kring att investera i CSR har att göra med de resurser som ett företag måste avsätta för att hållbarhetsarbetet ska ge goda finansiella resultat. Respondenten nämner att hållbarhetsarbetet definitivt ses som en trend och som en bra sådan. Det uppstår därför en konkurrens kring engagerade företag som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete. Många företag kan tänka att de ser resurserna som en rejäl utgift. Men på långsikt tycker respondenten att man vinner mer både ekonomiskt men också när det gäller kunder, intressenter och personal med tanke på de positiva effekter som hållbarhetsarbetet ger. Vad respondenten menar med positiva effekter är;

“När jag pratar om de positiva effekterna som CSR och arbetet med hållbarhet har gett vårt företag så kan jag säga att vi ser att allt fler kunder väljer att arbeta med oss. Men också att personalen är stolta och engagerade i sitt arbete med tanke på att vi faktiskt bidrar till något positivt för samhället. Detta tycker vi är det rätta att göra”.

Respondenten nämner hur viktigt det är att skapa uppmärksamhet kring CSR så att andra verksamheter förstår innebörden samt resultaten av arbetet med CSR i en verksamhet. Många tror att resurserna som läggs ned, det vill säga, pengar, tid och personal kan ha en negativ effekt på företagets finansiella resultat. Respondenten säger sig förstå varför små företag kanske inte känner sig engagerade eller villiga att lägga dessa resurser då deras påverkan kanske är mindre. Men eftersom företaget som respondenten arbetar på är ett av Nordeuropas största ingenjörsföretag med över 16,000 anställda och kontor i 50 länder anses det som en självklarhet att ta sitt ansvar. Detta på grund av den påverkan som görs i form av exempelvis energiförbrukning och koldioxidutsläpp vid användning av teknologi och ses som påfrestande för miljön.

Under vår intervju med företaget hade vi upptäckt olika vägledande standarder som företag kan vara certifierade med. En av dessa är ISO 26000 och som tidigare förklarat i föregående kapitel som en vägledande standard inom socialt ansvarstagande. Respondenten berättar att de är certifierade i flera andra standarder men att ISO 26000 inte är en av dessa utan mycket fokus ligger på kvalitet och arbetsmiljö och att företaget anses vara ett socialt ansvarsfullt företag.

När företaget väljer att använda sig av Grön IT i sin verksamhet utförs aktiviteter för att främja detta. Respondenten berättar att effekterna av att tillämpa mer hållbar teknologi och minska den negativa påverkan på samhället är att företaget miljöstämplas. De får även ett gott rykte att vara stolta över. Med tanke på de resurser som företaget lägger ned på sitt hållbarhetsarbete ser ledningen och personalen resultat i form av att de genererar ekonomiskt, socialt och miljömässigt värde för hela organisationen. De ser även effekter av att allt fler kunder och intressenter väljer att arbeta med företaget och genom det visar företagets goda värderingar mot samhället.

4.2 Respondent B

Respondent B arbetar i ett medelstort företag som tillhandahåller datatransaktionslösningar mellan två företag inom orderhantering och logistik. Företaget har sitt huvudkontor i Sverige men verkar inom flertal länder över hela världen och har över 300 anställda.

Respondent B har varit anställd i 12 år inom verksamheten men anskaffade titeln Chief Sustainability Officer för ungefär tre år sedan. Arbetsuppgifter som respondenten ansvarar över inkluderar alltifrån projektdeltagande, kundmöten och till att kontrollera att implementeringar av systemuppdateringar sker enligt planen. Hen har varit anställd i över 6 år.

4.2.1 B - Användning av Grön IT

Respondent B berättar att viljan att sänka klimatpåverkan finns men redogör att Grön ITs största lösningar kommer mer som en eftertanke i samband med ny teknik. Exempelvis så sänks energikonsumtionen från medarbetarna när behovet av en stationär dator byts ut med något mindre energikrävande. Detta kan jämföras med laptops eller smartphones som ökat markant under informationsåldern, men har fått ännu mer användning när folk väljer att jobba hemifrån på grund av den sociala distanseringen som just nu pågår.

Respondent B följer upp sitt argument genom att påpeka att samma faktor gäller för nya strategiska implementeringar. Exempelvis har Respondent Bs verksamhet genomgått en stor IT-transformation under de senaste 8 åren från Service Oriented Architecture till Software as a Service, det vill säga Cloud Computing.

”När vi omstrukturerar vår service efter en ny teknik som skall lösa kundens behov på bättre sätt så brukar oftast samma teknik medfölja en rad andra fördelar som gör den mer attraktiv, och lyckligtvis hanterar den miljöfrågor på köpet”.

Argumenten för konkurrensfördelar kan innebära att ett bättre pris kan erbjudas för kunder som täcker både nya lösningar, datautrymme och underhåll. Konkreta exempel med Cloud Computing är att den nu kan leverera nya lösningar och buggfixar på kortare tid samt erbjuda en skräddarsydd datalagringsmängd utan att kunden behöver investera i stora dyra servrar som kostar mer än vad de får ut. Vid sidan om det så sköts all program och underhåll av hårdvara av de tjänsteleverantörerna. Respondent B tillägger en ytterligare fördel är att den sänker energianvändning överlag eftersom kunder inte längre har servrar i drift om de väljer att enbart förlita sig på leverantören. Detta resulterar i att leverantören blir mer attraktiv i kundens ögon.

Vid förfrågning av hur energihantering förvaltas berättar respondenten att samtlig energihantering hushålls med hjälp av två ISO standardiseringar kombinerade med varandra.

Nämligen ISO 140001 och 50001 serien. Båda omfattar hur miljöhanteringen skall skötas samt erbjuda en systematisk energimätning så finns det en stor skillnad i 50001 serien. Den är riktad mot företag som anses stora nog i myndigheternas ögon och behöver därmed en standardiserad kartläggning gällande företagets energianläggning. Till skillnad från 140001 systematiska miljömätning så används 50001 serien för att kartlägga energianläggningen för stora företag samt tillfredsställa krav från myndigheter som bland annat EU:s energidirektiv.

När det kommer till det personliga ansvaret av datoranvändning så berättar respondenten att man ska förlita sig på ”sunt förnuft” för att minska energianvändningen. Exempelvis som att stänga av datorer och släcka all belysning när arbetsdagen är avslutad. Dock ser företaget till att uppmuntra detta beteende vid olika tillfällen då och då. Men när det kommer till de servrarna så är det lite mer komplext, berättar Respondenten. Hen förklarar att samtliga kunder är allokerade över hela världen och följaktligen behöver databasen stå igång dygnet

runt men kompenserar detta med miljövänlig energi från bland annat solpaneler och vindkraftverk.

4.2.2 B - Användning av CSR

Respondent B arbetar idag som leveransansvarig och har därför ingen direkt koppling till CSR men nämner att hållbarhetsarbetet är en enormt viktig del av företaget och för samhället.

Hen förklarar företaget som vinstdrivande, men som ändå bidrar med resurser som tid, pengar och personal för att ta sitt sociala ansvar. Socialt ansvarstagande ingår i deras verksamhet och företagskultur.

“Det vi vill göra är att skapa mervärde. Välstånd, vinst och tillväxt är mått på ett företags framgång, som i sin tur kan möjliggöra ytterligare fördelaktiga och socialt ansvarsfulla initiativ”.

Respondenten berättar hur viktigt det är för dem att sträva efter att arbeta flitigt med CSR.

Detta då deras varumärke och rykte stärks och genom det tillkommer fördelar. Exempelvis ser de tydliga förändringar vid användning av resurser inom hållbarhetsarbetet som i sin tur visar resultat på företaget och samhället. Företaget väljer att stödja miljön då de är ett företag som sysslar med mjukvaruutveckling.

Med tanke på att företaget sysslar med mjukvaruutveckling använder de sig i stort sett både av hård- och mjukvaror för att kunna utföra sitt arbete. Med det kommer konsekvenser som företaget måste ta hänsyn till. I detta fall nämner respondenten att de väljer att ta initiativ för grön IT och därmed vill minska användningen av farliga material, maximera energieffektiviteten under utrustningens livstid samt att de vill att gammal utrustning skall kunna återvinnas eller vara nedbrytbar. Utifrån CSR-perspektivet väljer de att implementera grön IT för att det handlar om att göra rätt för sig som företag då de är ett mjukvaruföretag och vill kunna fortsätta utveckla mjukvara med så liten miljöpåverkan som möjligt.

Företag som är engagerade i sitt hållbarhetsarbete väljer att bli certifierade i olika standarder.

Respondenten nämner följande kring de standarder företaget är certifierade med;

“Vi är inte bekanta med ISO 26000 som är direkt länkad till CSR. Vad vi vänder oss till i form av certifikat har mycket med säkerhet att göra som exempelvis ISO 27001 som gäller för informationssäkerhet. Men vi är dock certifierade inom hållbarhet och miljö i form av ISO 14001 och 50001 som vi nämnde tidigare”.

Respondenten nämner att effekterna av aktiviteterna med Grön IT är att företaget ses som miljöfrämjare och att anledningarna till varför företaget väljer att använda CSR i sin verksamhet är att normer och värderingar spelar stor roll. Företaget känner också att det finns vissa skyldigheter kring att ta sitt sociala ansvar och att effekterna av det gynnar företagets

rykte, kunder, intressenter och försäljning. Med tanke på vad det gynnar så är de det rätta att göra för samhället.

4.3 Respondent C

Respondent C är en systemvetare med över 10 års erfarenhet inom IT-branschen. Hens karriär började som programmerare men är idag systemanalytiker som jobbar nära operativchefen i ett medelstort företag som verkar aktivt i 4 länder, bland annat som Danmark, Norge och Turkiet. Respondent C erbjuder en unik IT-tjänst för mobila användare genom att kombinera anpassad mjukvara till mobila hårdvarulösningar till en bred variation av kunder, vilket inkluderar branscher mellan sjukhus, resor, transport och logistik.

4.3.1 C - Användning av Grön IT

Respondent C berättar att verksamheten är stolta att kunna nischa sig i marknaden genom att tillhandahålla en tjänst som löser både hårdvaru- och mjukvarulösningar och att detta

In document Grön IT: Ett medel för att bidra till företagens ansvarstagande i samhället (Page 24-34)