Grön IT: Ett medel för att bidra till företagens ansvarstagande i samhället

G ​ ^RÖN ​ IT

– ​

​

​

​

​

​

​

ANSVARSTAGANDE​

​

​

VT2020KANI20

Svensk titel:​ Grön IT - ett medel för att bidra till företagens ansvarstagande i samhället Engelsk titel: ​Green IT - a means of contributing to corporate social responsibility Utgivningsår: ​2020

Författare:​ Danny Chiem &​ ​Cecilia Olsen Handledare: ​Anders Hjalmarsson Jordanius

Abstract

In recent years, the impact of the IT industry on the environment has been debated and has become a hot topic. Environmental issues are increasingly being discussed within the companies. The IT industry accounts for 2 % of the world’s carbon dioxide emissions, which equals almost as much as the entire aviation industry. That being said, the IT industry has become an environmental burden due to the increased use of IT. Green IT and Corporate Social Responsibility (CSR) are two concepts that have emerged in relation to the problem of environmental impact in companies. Green IT can contribute to opportunities and measures for companies that want to take their social responsibility. CSR can provide companies with guidance in their sustainability work, which leads to their social responsibility. The actions that can be taken in relation to the minor environmental impact for IT companies are considered diffuse and unclear. In some cases, the concept of Green IT is considered relatively new for many companies. However, several companies may feel that there are not enough direct effects that can be considered to help the company financially. Resources that must be used for the implementation of Green IT and CSR, but there are drawbacks to how these resources actually play a role in the company’s financial situation.

The purpose of this study is therefore to “ ​find out what activities within Green IT and CSR, businesses choose to take for their social responsibility and based on what effects these activities have in connection with their sustainability work. ​”. We started by gathering theory about both concepts through articles and literature and then being able to start from that knowledge and interview companies in the IT industry. We then analyzed the material from the interviews and were able to break out some activities ​as well as the effects these activities had on the company. Based on the interviews, activities such as implementation of Cloud Computing, energy-efficient technology and leased hardware that were recycled were identified. These activities helped to identify the effects companies have in using them. Those that stood out were good reputation, awareness, more loyal customers, competitive advantages, less environmental impact, lower maintenance costs and long-term sustainability work. With these effects, companies can take responsibility for the impact of the IT industry on the environment.

The thesis is written in Swedish.

Keywords:​ Green IT, CSR, Sustainability, activities, Effects of activities

Sammanfattning

Under de senaste åren har IT-branschens påverkan på miljön debatterats och blivit ett hett ämne. Inom företagen diskuteras miljöfrågor allt mer flitigt. IT-branschen står för 2 % av världens koldioxidutsläpp vilket motsvarar nästan lika mycket som hela flygindustrin. Med det sagt, så har IT-branschen blivit en miljöbelastning på grund av den ökade IT-användningen. Grön IT och Corporate Social Responsibility (CSR) är två begrepp som har vuxit fram i relation till problemet med miljöpåverkan i företag. Grön IT kan bidra till möjligheter och aktiviteter för företag som vill ta sitt sociala ansvar. CSR kan ge företag en vägledning i deras hållbarhetsarbete som leder till att de tar sitt sociala ansvar. Vilka aktiviteter som kan tas i förhållande till mindre miljöpåverkan för IT-företag anses vara diffusa och oklara. I vissa fall anses konceptet Grön IT vara relativt nytt för många företag.

Flertal företag kan dock känna att det inte finns tillräckligt med direkta effekter som kan anses hjälpa företaget ekonomiskt. Resurser som måste användas för implementering av Grön IT och CSR, det är dock nackdelar med hur dessa resurser faktiskt spelar roll för företagets ekonomiska situation.

Den här studien har därför syfte att “​ta reda på vilka aktiviteter inom Grön IT och CSR verksamheter väljer att vidta för sitt sociala ansvarstagande och utifrån det se vilka effekter dessa aktiviteter får i koppling till deras hållbarhetsarbete. ​”. Vi började med att samla in teori kring båda begreppen genom artiklar och litteratur för att sedan kunna utgå från den kunskapen och intervjua företag inom IT-branschen. Därefter analyserade vi materialet från intervjuerna och kunde bryta ut några aktiviteter inom Grön IT och CSR samt vilka effekter aktiviteterna fick för företaget. Utifrån intervjuerna hade aktiviteter som implementering av Cloud Computing, energisnål teknik och leasad hårdvara som återvinns identifierats. Dessa aktiviteter bidrog till att identifiera vilka effekter företag får vid användning av dem. De som stod ut var gott rykte, medvetenhet, lojalare kunder, konkurrensfördelar, mindre miljöbelastning, lägre underhållskostnader och långsiktigt arbete med hållbarhet. Med dessa effekter kan företagen ta ansvaret för IT-branschens påverkan på miljön.

Nyckelord: ​Grön IT, CSR, Hållbarhet, aktiviteter, Effekter av aktiviteter

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Bakgrund 6

1.2 Forskningsöversikt 7

1.3 Problemdiskussion 8

1.4 Syfte och frågeställning 9

1.5 Avgränsning 9

1.6 Målgrupp 9

2.1 Forskningsansats 10

2.2 Forskningsmetod 10

2.3 Urval av respondenter 11

2.4 Datainsamling 12

2.4.1 Relaterad litteratur 12

2.4.2 Semistrukturerade intervjuer 13

2.6 Analysmetod 14

2.7 Forskningsetik 14

2.8 Reliabilitet, Validitet och Generaliserbarhet 15

3. Litteraturstudie 16

3.1 Grön IT 16

3.1.1 ISO 14001 16

3.1.2 Green ITIL 17

3.1.3 Green IT 2.0 17

3.1.4 Green IT Capital 18

3.1.5 G–Readiness 19

3.2 CSR - Corporate Social Responsibility 20

3.2.1 ISO 26000 21

3.2.2 Triple Bottom Line (TBL) 21

3.2.3 Motiv för Grön IT och CSR 22

3.2.3.1 Konkurrenskraft 22

3.2.3.2 Legitimitet 22

3.2.3.3 Miljöansvar 23

3.3 Aktiviteter och effekter enligt litteraturstudier 23

4. Resultat 26

4.1 Respondent A 26

4.1.1 A - Användning av Grön IT 26

4.1.2 A - Användning av CSR 27

4.2 Respondent B 28

4.2.1 B - Användning av Grön IT 29

4.2.2 B - Användning av CSR 30

4.3 Respondent C 31

4.3.1 C - Användning av Grön IT 31

4.3.2 C - Användning av CSR 32

5. Analys & Diskussion 33

5.1 Grön IT 33

5.2 CSR 35

5.3 Tabell för frågor och svar, aktiviteter och effekter 39

6. Slutsats 41

6.1 Metodreflektion 42

6.2 Framtida forskning 43

7. Källor 44

8. Bilaga 49

1. Inledning

I detta kapitel beskrivs bakgrunden till studien. För att läsaren skall få en uppfattning presenteras tidigare forskning om vad som undersökts kring båda områdena samt ge motiv till studiens relevans i dagens samhälle. En problemdiskussion presenteras som leder till studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med att beskriva vår avgränsning samt vilken målgrupp studien riktar sig till.

1.1 Bakgrund

I dagens moderna samhälle har digitaliseringen tagit världen med storm. Med hjälp av digitaliseringen växlas information mellan människor världen över, dygnet runt. Teknologin har inte bara bidragit med förenkling av vardagen för privatpersoner utan också effektiviserat kommunikationslinjen internt inom företag, vilket har bidragit till högre produktivitet (​Jeske m. fl.​ 2018).

År 2020 bekräftades att mer än 3,5 miljarder människor på jorden har tillgång till en smartphone samtidigt som siffran förväntas att stiga med ytterligare 300 miljoner tills 2021 (Statista 2020). I snitt spenderar en individ från ett i-land cirka 3,5 timmar per dygn på internet via en smartphone eller en dator (Khan m. fl. 2015). Mängden data i den digitala världen uppskattas att ha ökat från 130 exabytes till 40,000 exabytes mellan år 2005 till 2020.

Detta är en enorm ökning med 300 gånger faktorns värde (Grantz & Riensel 2012). Från år 2018 till 2019 ökade försäljningen med dataservrar hos återförsäljare med 12,6 % vilket motsvarar ett värde på 23,6 miljarder dollar (IDC 2019). Anledningen till den ökande efterfrågan av dataservrar är just på grund av större investeringar i ny hårdvaruteknologi hos verksamheter i syfte att möta den stigande databelastningen (Bennet 2019).

Samtidigt som digitaliseringen berikar vårt liv så krävs det en enorm kostnad att kunna förvalta denna sortens livsstil. Denna kostnad är inte bara finansiell, utan även ekologisk.

Med den revolutionerande tekniken kommer också föroreningar från IT-världen som exempelvis kan uppstå från att producera hårdvara med giftiga metaller, till energiförbrukning för att hålla igång databaser och avfall av datorutrustning samt utsläpp av koldioxid (Grant m. fl. 2013).

Herath m.fl. (2019) tar upp två definitioner av CSR i sin vetenskapliga artikel. CSR är sammanhangsspecifika organisationsåtgärder och policys som tar hänsyn till intressenters förväntningar och de ekonomiska, sociala och miljömässiga resultaten. CSR beskrivs också som företagets övervägande och svar på frågor som ligger utanför företagets ekonomiska, tekniska och juridiska krav.

Författarna hävdar att socialt ansvarsfulla investeringar är något som verksamheter gör utefter lagar. CSR-aktiviteter anses vara strategiska investeringar som kan skapa värde för företaget.

Istället för att se investeringar som utgifter kan det bidra till ekonomiska resultat som gynnar företaget. Beslutsfattare inom företaget måste ta hänsyn till konsekvenserna av deras beslut.

Dessa konsekvenser kan inkludera den effekt som deras beslut har på den naturliga miljön där företag och samhälle finns. Företag har ett etiskt ansvar att agera på ett miljövänligt sätt genom att inte bidra till nedbrytning av planetens luft, land och vatten. För att uppnå hållbarhet måste företagen agera ansvarsfullt på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt sätt.

Corporate social responsibility (CSR) har blivit ett alltmer vanligt ramverk som företag runt om i världen applicerar i sina organisationer. Företagen har blivit allt mer skickliga på att redovisa de sociala konsekvenserna av deras aktiviteter genom tryck från regeringar, aktivister och media. En anledning till att varför CSR har betydelse kan identifieras genom fyra huvudmotivationer: moralisk skyldighet, hållbarhet, licens till drift och rykte (Porter &

Kramer 2006). Ett resultat på CSR visar att konsumenter har ett ökat inflytande på företagens agerande. Även det ökade trycket från samhället har fått företag att tänka om kring deras påverkan på samhället. Eftersom att allt fler företag använder sig av CSR skapas både uppmärksamhet men också medvetenhet kring ämnet (Chuang & Huang 2018).

Konsumenterna börjar allt mer föredra att företag tar sitt samhälleliga ansvar och många företag har börjat haka på trenden. CSR anses vara obligatoriskt av de flesta företag på grund av konsumenternas förväntningar och interna normer (Forbes 2019).

Det finns möjligheter för verksamheter att utöva teknologisk informationshantering ur ett hållbart perspektiv via Grön IT. Grön IT handlar om att kunna nyttja informationsteknologi med minimal eller utan någon som helst påverkan på klimatet (Murugesan m. fl. 2008). För att kunna uppnå målet med Grön IT måste tillgången på resurser som kostnad, IS-infrastruktur, styrning och färdigheter etableras inom verksamheten (Chuang & Huang 2015)

1.2 Forskningsöversikt

I takt med den stigande användningen av informationsteknologi världen över så har det resulterat till ökning av koldioxidutsläpp (Chen m. fl. 2011). Ett specifikt exempel kan vara världens samtliga databaser som står för 2% av världens koldioxidutsläpp vilket motsvarar nästan lika mycket som hela flygindustrin (Mishra 2014). År 1992 myntades begreppet Grön IT fram av det amerikanska miljöskyddsmyndigheten, Environmental Protection Agency i syfte att skydda miljön samt sänka verksamheters energikostnader (Ruth 2009). Vid sidan av den ökande växthusgasen så produceras det ca 50 miljoner ton elektronikskrot (e-avfall) årligen där endast en femtedel av mängden källsorteras ( ​FN 2019)​. Innehållet från e-avfall består både av kemikaliska ämnen och tungmetaller som är skadligt både för natur och människa. 70% av världens gifter som har hamnat i naturen tros komma från just e-avfall (Islam m. fl. 2020)

Enligt Jenkin. m.fl. (2010) så inbegriper termen Grön IT om ett initiativ från verksamheters sida att applicera en klimatsmartare användning av informationsteknologi i syfte att främja

”sustainability”, vilket översätts till hållbarhet. Innebörden av begreppet hållbarhet kan sammanfattas i en mening: utveckling som bemöter nutidens behov och aspiration utan att äventyra framtida generationers egna behov (Brundtland 1987; Hart 1997).

I dagens samhälle fokuserar allt fler företag på att arbeta så hållbart som möjligt. Många har implementerat ramverket CSR i sina organisationer och det har visat ett ökat intresse för arbetet med hållbarhet. Det finns både positiva och negativa effekter kring detta. Vissa studier visar att CSR förbättrar konsumentens tillfredsställelse medan andra studier visar att CSR har en negativ effekt på företagens resultat då CSR-investeringen anses vara en utgift (Yoo & Lee 2018).

Företag har börjat erkänna sin skyldighet mot miljön och genom implementeringen av CSR har företagen möjlighet att maximera produktivitet och samtidigt minska avfalls- och utsläppsvolymerna för att minska påverkan på framtida generationer. Med den ökade medvetenheten har både regeringar och miljöorganisationer satt ett tryck för hållbarhetsarbete. Arbetet med CSR avser ett företags åtagande att följa etiska normer, bidra till ekonomisk utveckling samtidigt som det förbättrar livskvaliteten för anställda och samhället. Sammanfattningsvis kan man konstatera att när företagen investerar i grön energibesparing genom påverkan av CSR, kan samhället effektivt utnyttja teknik (Chuang &

Huang 2018).

Corporate Social Responsibility (CSR) och Green IT är två viktiga koncept som kan samarbeta tillsammans och arbeta mot ett gemensamt mål. Detta mål är att uppnå miljömässig hållbarhet och i slutändan nå till den ultimata hållbarheten i samhället. Grön IT är ett viktigt koncept som samtidigt bedriver miljöhänsyn. En väl implementerad Grön IT-strategi kan leda till målet med miljömässig hållbarhet, vilket till slut kan leda till hållbarhet. För att detta ska ske måste Grön IT uppnås av hela samhället men också internt.

Detta leder till att CSR och Grön IT kan åstadkommas. Eftersom företag avser att anpassa sig till CSR kan de också implementera miljöstrategi som Grön IT. Genom att kombinera CSR och Grön IT stärks möjligheten för att uppnå hållbarhet i samhället (Chou & Chen 2016).

1.3 Problemdiskussion

Med den ständiga utvecklingen av samhället har digitalisering blivit ett ämne högt upp på agendan. Många organisationer har ökat sin användning av hård- och mjukvaror. Företag är idag i behov av dessa hjälpmedel för att kunna integrera i en allt mer teknologisk värld. I många fall har IT-branschen som bidrar till koldioxidutsläpp utsetts till en miljöbov som många inte har fullt koll på. Andelen koldioxidutsläpp kommer att växa allt mer med tiden och påverkan kommer att visa allt fler synliga konsekvenser att ta ställning till. Ökat koldioxidutsläpp har att göra med bland annat energiförbrukning, höga energikostnader, dålig avskaffning av farlig hårdvara och dålig återvinning av gammal hårdvara. Med detta uppstår enorma resurser som anses vara dyra för företagen.

Genom att digitaliseringen har utvecklats och ökat har därmed IT-branschens miljöpåverkan gjort lika så. Digitaliseringen har sina nackdelar men också sina fördelar som gör att företag väljer att arbeta med IT inom sin verksamhet för att underlätta processer. Företag har i allt högre grad börjat förstå att IT kan bidra positivt till hållbarhet och att man försöker därför implementera aktiviteter som återfinns inom området som kallas Grön IT. För att sprida information om hur företag kan bli mer miljövänliga krävs IT som anses vara ett bra verktyg för detta ändamål. Med bättre IT-användning kan det leda till lägre energiförbrukning och mindre miljöpåverkan på samhället. Företag har börjat se över hur de arbetar med olika processer inom verksamheten. Allt fler företag väljer att ta sitt ansvar mot samhället och miljön och implementerar konceptet Corporate Social Responsibility (CSR).

Enligt Yoo & Lee (2018) är det stora dilemmat med Grön IT och CSR att det saknas kunskap om vilka aktiviteter inom Grön IT som är mest effektiva och lämpliga att implementera i den initiala fasen av ett CSR arbete. Enligt författarna är det därför viktigt att företag kan mäta effektiviteten av aktiviteterna och utifrån det förstå hur viktigt det är att ta sitt samhälleliga ansvar. Möjligheter att företag kan minska sin miljöpåverkan och samtidigt ta del av konkurrensfördelar som gynnar företag på långsikt anses vara attraktivt för att lyckas med sin verksamhet.

1.4 Syfte och frågeställning

Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på vilka aktiviteter inom Grön IT och CSR, verksamheter väljer att vidta för sitt samhälleliga ansvarstagande och utifrån det se vilka effekter dessa aktiviteter får i koppling till deras hållbarhetsarbete.

1. Vilka Grön IT-aktiviteter har verksamheter utfört i syfte att ta samhälleligt ansvarstagande?

2. Vilka effekter har Grön IT-aktiviteterna bidragit med för att stärka CSR?

1.5 Avgränsning

Denna studie fokuserar på hur verksamheter implementerar sitt ansvarstagande utöver samhället genom egna initiativ. Grön IT är ett paradigm om hur man går tillväga för att bemöta miljöproblemet från digitaliseringen. Uppsatsen kommer enbart rikta sig på hur verksamheter inom Sverige tar tag i dessa problem. Syfte är att lära sig hur vi svenskar strävar efter att vara en klimatneutral i en nationell skala.

1.6 Målgrupp

Vår studie riktar sig i första hand till företag med intresse och fokus mot hållbarhets- och CSR-arbete. Resultatet från vår studie är även tillägnad för allmänheten som studenter och privatpersoner som är intresserad av att öka sin miljömedvetenhet i anslutning med informationsteknologi.

2. Metod

I detta kapitel redovisas uppsatsens tillvägagångssätt. Här beskrivs vilken forskningsansats och forskningsmetod som har valts för att besvara uppgiftens samtliga frågeställningar samt ges en kortfattad definition av dem. Därefter redovisas hur den teoretiska informationsinhämtningen sker. Vi går även in på forskningsetik och reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.

2.1 Forskningsansats

De två vanligaste insatserna i en metodundersökning är, den induktiva och den deduktiva metodansatsen. Den induktiva metodansatsen ingriper att teori är byggd på insamlad data från ett antal mängder observationer. Medan en deduktiv metodansats handlar om att först bygga egna förväntningar från tidigare forskningar som sedan jämförs med egna observationer för att se om förväntningarna stämmer överens med verkligheten (Jacobsen & Anderson 2017).

För att kunna besvara uppsatsens samtliga frågeställningar kommer arbetet därmed att utgå från en kombination av båda ovannämnda ansatser, nämligen en abduktiv ansats. En abduktiv ansats tillåter studien att utföra ett par inledande intervjuer utan att forskaren har satt några hypoteser. Den abduktiva arbetsprocessen är iterativ och tillåter författarna att arbeta successivt mellan litteraturstudie- och resultatkapitlet vilket möjliggöra framtida korrigeringar vid behov (Johannesen & Tufte 2020). Genom en abduktiv ansats kommer vi samla in tidigare litteratur parallellt med den empiriska datan från intervjuer. Resultatet och fördelen med denna ansats är att den ger oss frihet att arbeta flexibelt samt inte låser in oss i förutbestämda litteraturer.

Vi har valt att utgå från en abduktiv ansats eftersom vi anser att det ger vår uppsats en djupare förståelse kring kombinationen av CSR och Grön IT. För att veta vad de olika begreppen handlar om krävs en genomgång i form av litteratur, som i sin tur ger oss en förståelse för vilka aktiviteter och effekter som finns. Med dessa få aktiviteter och effekter som vi faktiskt hittade började vi fördjupa oss i intervjuerna och fick svar från de olika företagen. Genom att vi valt denna ansatsen var vi väl förberedda angående begreppen CSR och Grönt IT när vi genomförde våra intervjuer. Men att aktiviteterna och effekterna som vi fick från företagen var fler än de vi fick fram genom analysering av litteraturen och artiklarna blev problematiskt. Detta ansåg vi skapade en problematik som visade att ämnet inte diskuterats eller forskats kring särskilt mycket sedan innan. Vi valde att fortsätta utforska detta och ge en jämförelse av de aktiviteter och effekter vi funnit genom företagen och litteraturen och utifrån det komma fram till en slutsats.

2.2 Forskningsmetod

Insamlad data och information kan uttryckas i både siffror och ord. Det finns två olika sätt att samla in data, en kvantitativ datainsamling och en kvalitativ datainsamling. En kvantitativ datainsamling samlar in siffror i syfte att presentera något mätbart i forskningen. Fördelar

med den kvantitativa datainsamlingen karaktäriseras med standardiserade processer vilket gör det effektivare att samla in stor mängd data på mindre tid. På så vis blir det till enklare generaliseringar från den representativa målgruppen (Jacobsen & Anderson 2017). Till skillnad från en kvalitativ undersökning sker datainsamlingen genom intervjuer med öppna frågor. Detta har med ändamål att samla in unika svar från respektive respondent i syfte att få tillgång till fördjupad information och kan därmed resultera till att underliggande faktorer upptäcks (Recker 2013).

Den kvalitativa metoden anses passa den studie vi vill utföra och kommer undersöka företags ställning till Grön IT och CSR. För att vi ska få utförliga och fördjupad information kring dessa begrepp krävs en kvalitativ metod. Ett kvalitativt tillvägagångssätt använder sig av kvalitativa intervjuer som hjälper oss att nå vårt syfte med uppsatsen. I sin tur syftar frågeställningarna till vad olika verksamheter har för aktiviteter och effekter av arbetet med Grön IT och CSR. Ett kvantitativt tillvägagångssätt hade inte gett oss den fördjupade informationen vi är i behov av för att svara på våra frågeställningar. Skälet till detta är att vår analys hade inte fått tillräckligt med information och inte heller nått företagen för deras synpunkter.

2.3 Urval av respondenter

Det finns två typer av intervjupersoner att intervjua. Den första är respondent och den andra är informant. Respondenter besitter på kunskap eller erfarenhet som relaterar till det direkta ämnet. En informant är någon som inte representerar urvalsgruppen och behöver inte nödvändigtvis besitta direkt kunskap angående respektive ämne men kan ändå bidra med information från ett annat perspektiv (Jacobsen & Andersson 2017). För att kunna besvara studiens samtliga frågeställningar blev det ett uppenbart val för respondenterna.

Urvalsgruppen av respondenter från den totala populationen filtrerades efter två kriterier. De måste verka inom ett företag som sysslar med tjänstebaserade IT-lösningar samt ha en grundlig förståelse för studiens två forskningsfenomen, nämligen CSR och Grön IT. Eftersom studien utgår från en abduktiv metodansats så är det författarna av uppsatsen som bestämmer antalet av respondenter som uppfyller mättnaden av informationen. Informationsmättnaden från intervjuerna skall vara i en tillräcklig mängd för att jämföras med den insamlade litteraturen för att besvara studiens frågeställning (Jacobsen & Andersson 2017). Till följds kontaktades tolv respondenter från olika företag utifrån våra kriterier och deras befattning via e-mail. Utifrån de tolv potentiella respondenter så svarade tre av dem att ställa upp för en intervju för att ge sina åsikter och tankar kring ämnet vi presenterat. Efter att ha utfört tre intervjuer från olika företag ansåg vi det vara tillräcklig för att kunna uppfylla informationsmättnaden.

Det vi vill är att uppnå informationsmättnad med hjälp av våra tre respondenter och dess åsikter och tankar kring våra uppsatsämnen Grön IT och CSR. Enligt Stenbacka (2001)

nämner hon att analytisk generalisering är relevant i kvalitativa undersökningar, då det ses som ett strategiskt urval av respondenter. Det handlar därför om att nå generella slutsatser utifrån relativt små urvalsgrupper. Med noggrannhet av urvalet respondenter med olika bakgrund och flexibel kompetens kan kvaliteten på undersökningen höjas. Med en kvalitativ metod tillfredsställs oftast endast en bråkdel av det antal som en kvantitativ undersökning kräver. En reflektion kring målet med antalet respondenter var att få tillräckligt många respondenter från tre väldigt olika roller för att få ta del av olika åsikter som kunde höja vår informationsmättnad.

2.4 Datainsamling

Vid insamling av data finns det två olika typer, primär- och sekundärdata. Primärdata inbegriper data som författarna kommer att själva samla utifrån exempelvis personliga intervjuer, telefonsamtal, enkäter eller experiment. Sekundärdata handlar om data som är baserad från tidigare studier som kan innefatta alltifrån litteraturer, nyhetstidningar, uppsatser, artiklar eller statistik. Denna uppsats kommer att byggas på en samling från både primär- och sekundärdata med hjälp av relaterad litteratur och semistrukturerade intervjuer via videosamtal (Recker 2013).

2.4.1 Relaterad litteratur

Kunskapsområdet gällande ämnena som berör respektive uppsats är viktig att fylla ut. För att kunna genomföra uppsatsen är det viktigt att skapa ett relevant teoretiskt kapitel.

Målsättningen är att komplettera och täcka vissa bristande kunskapsområden för läsaren som möjligtvis kan existera (Recker 2013). I och med det kommer uppsatsen definiera begreppen Grön IT och CSR och relevanta teorier i nästkommande kapitel så tydligt som möjligt. Den relaterade litteraturen består av relevant data av hög kvalité som hittades med hjälp av sökverktygen Primo som tillhandahålls av Högskolan i Borås, Google Scholar, Proquest och Scopus. Målet har varit att enbart ha med källor som är peer reviewed där vissa undantag som användandet av sekundära källor förekommit. Arbetets litteraturdel kommer primärt grunda sig på vetenskapliga artiklar och litteratur. Vid granskning av artiklarna antecknade och markerade vi i texterna för att enkelt välja ut de teorier vi ville förmedla i litteraturkapitlet.

Sekundära källor som används kommer från myndigheter, nyhetswebbsidor och övriga webbsidor. De böcker som har använts har haft en koppling till ämnet och metodkapitlet.

Litteraturen som analyserades och bygger den litterära grunden i uppsatsen har innehållit relevant information för att definiera begreppen och har bidragit med förståelse inom ämnet (Recker 2013). Att söka vidare på den funna forskningens källförteckning kan resultera i nytt relevant material. Eventuellt kan ny information utöka arbetet och resultera till en bättre förståelse för forskningsarbetet (Ejvegård 2009). Källorna som anskaffas till arbetet kommer både bestå på svenska och engelska. Förklaringen bakom det är att informationen som relaterar ämnet berörs på en global nivå.

2.4.2 Semistrukturerade intervjuer

Datainsamling vid studier kan ske genom observationer från intervjuer eller granskning av dokumentationer från företagsrapporter och policydokument (Recker 2013). Dock är den mest vanliga datainsamlingen från individuella intervjuer med personmöten. Med hjälp av modern teknik kan intervjuer utföras på avstånd genom e-post och chattapplikationer samt videosamtal (Jacobsen & Anderson 2017). Oavsett vilket sätt intervjun genomförs finns det tre standardiserade sätt att strukturera intervjun på (Recker 2013; Jacobsen & Andersson 2017). De tre typer av sätt att strukturera intervjun är hög-, medelhög- och mycket låg struktureringsgrad (Jacobsen & Andersson 2017). Intervjuer med hög struktureringsgrad är förberedda med en rad förutbestämda frågor i en bestämd ordning. Enligt Jacobsen och Andersson (2017) anses denna intervju vara extremt formell och kan därmed jämföras med en kvantitativ undersökning. En mycket låg struktureringsgrad är väldigt informell och består oftast av en “huvudfråga” som sedan följs upp med ett par hjälpfrågor. Syftet är att starta en tankeprocess hos respondenten. En intervju som följer en medelhög strukturering hamnar i en dimension mellan de två förenämnda struktureringar och är den mest förekommande intervjun. De som intervjuar skall vara väl förberedda med frågor i en bestämd ordning, den enda skillnaden är att intervjufrågorna skall vara öppna. Detta ökar flexibiliteten och kan leda till informationsrika diskussioner (Recker 2013).

Utifrån förenämnda anledningar blev det logiska beslutet att tillämpa intervju med medelhög struktureringsgrad alltså en semistrukturerad intervju i vår studie. Genom denna typ av intervju skapas möjligheten för den som intervjuar att följa upp med nya följdfrågor under loppet av intervjun. Samtidigt anses en intervju med hög struktureringsgrad vara alldeles formell. När vi fått klartecken från de tre respondenterna som vi skulle intervjua, bestämdes en dag där vi sågs över ett videosamtal. Anledningen till att vi inte träffats i verkligheten har att göra med de sociala distanseringsregler som skett vid pandemin som pågår just nu. När vi började intervjuerna hade vi sedan innan skickat över frågorna för att respondenten skulle ha en aning om vad för svar vi var ute efter och känna sig mer förberedd. Genom att vi använde oss av semistrukturerade intervjuer så hade vi färdiga frågor klara men var öppna med att följa upp med frågor som kom upp under diskussionens gång. Frågorna hade vi skapat genom att veta våra frågeställningar och utifrån det diskutera om aktiviteter inom Grön IT och effekterna av dessa aktiviteter får i syfte att stärka CSR i verksamheten. Detta visade sig vara ett bra tillvägagångssätt för att få fram information som vi kanske från början inte visste fanns eller som vi inte tänkt på. Vi lät därför respondenten diskutera kring sin kunskap och utifrån det lära oss mer om både Grön IT och CSR utifrån företagens perspektiv. Varje intervju varade ungefär 40 minuter. Under intervjuns gång spelade vi in intervjun för att sedan kunna transkribera materialet vi fått och använda det för att tillämpa oss av kodningstekniken som vi läst om. Vi förde även egna anteckningar för att på ett enkelt sätt se vad vi diskuterat om och ifall det fanns några frågor på det som diskuterats.

2.6 Analysmetod

Analyskapitlet arbetades iterativt under hela forskningsarbetets period. Svaren som vi fått på våra frågor sammanställs utifrån materialet från intervjuerna och kommer att underlätta analysen och minska chansen att viktiga detaljer lämnas ute. Det är kritiskt att se till att viktig data inte missas som kan ha stor betydelse i analysen och därför utfördes även transkriberingen med hjälp av inspelningarna under flera iterationer (Robson & McCartan 2016).

Ahrne och Svensson (2015) nämner hur viktigt det är att snabbt gå igenom genomförd intervju och göra anteckningar då informationen är färsk för intervjuaren. Det är viktigt att man får en detaljerad beskrivning av informationen som samlats in då det bygger upp en bra analys. När den första delen intervjuer är genomförda är nästa steg transkribering av den insamlade datan. Författarna påpekar hur tidskrävande processen att transkribera materialet kan vara och att det är viktigt att texten som transkriberas blir så korrekt som möjligt för att undvika missförstånd eller fel. Det förekom därför att inspelningarna pausades flertal gånger för att se till att materialet tolkades rätt. I analysen bör man se till att skapa sig en förståelse av sitt datamaterial. Det är därför viktigt att intervjuaren lär sig av sitt insamlade material och låta materialet ifrågasätta förförståelsen.

Informationen i resultatet från den kvalitativa undersökningen analyserades via en kodning.

Kodningstekniken inbegriper att man bryter ned den insamlade datan från bland annat termer, nyckelord, meningar eller fullständiga dokument till konkret information. Den nyfunna informationen kan sedan kategoriseras till olika koncept eller teman (Recker 2013). Patel och Davidsson (2019) fastslår även att den insamlade datan från kodningen kan kategoriseras till rubriker. Detta argument förstärks även av Holme & Solvang (1996) där de uttrycker att samtlig information skall transkriberas och kodas till ett enkelt sätt koncept att förstå.

För att utföra analysen valde vi att bryta ned vår insamlade information i fyra olika nyckelord, nämligen ​frågor & svar, aktiviteter och ​effekter. ​Dessa fyra nyckelord presenteras i resultatkapitlet inom en strukturerad tabell i syfte att förenkla uppsatsens resultat och förståelse.​Frågor & svar representerar de frågor vi ställde till våra respondenter och de svar vi fick tillbaka. ​Aktiviteter beskriver respondentens konkreta lösningar de har applicerat inom deras organisation medan ​effekter​ ger en bild av resultatet från respondentens ​aktiviteter​.

2.7 Forskningsetik

För att säkerställa att respondenterna svarar så ärligt som möjligt lovades det att samtliga intervjusvar skall hållas anonyma. Cardinal & Miller (1994) nämner att respondenter kanske tillbakahåller information och svar i rädsla att deras åsikter och tankar kan uppfattas som

dåliga eller negativa. Sannolikheten för att vi ska få så ärliga svar som möjligt ökas med hjälp av anonymiteten av respondenterna.

En ytterligare fördel med att anonymisera respondenter bidrar även en ökad säkerhet till intervjupersonens personliga fysiska- och psykiska hälsa från potentiell negativa konsekvenser i följd avslöja känslig information. Detta fenomen ingår i individskyddskravet inom forskningsetik (Vetenskapsrådet 2002).

2.8 Reliabilitet, Validitet och Generaliserbarhet

Det finns ett antal kriterier för hur en forskningsstudie ska se ut och genom att uppnå dessa krav får studien ett så trovärdigt resultat som möjligt. De tre viktigaste kriterierna en studie måste uppnå är reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.

Reliabiliteten, eller pålitligheten, uppnås genom att jämföra hur forskningens resultat ser ut inom likartade eller identiska forskningsarbeten. Sannolikheten att ett resultat är korrekt blir högre om flera personer skrivit samma sak (Ejvegård 2009). För att stärka studiens reliabilitet valde vi att nå ut till ett fåtal olika verksamheter inom IT branschen. Detta åstadkommer vi genom att fler än en intervjuare deltar i intervjun eller granskar samma dokument.

Reliabiliteten förstärktes ytterligare via en så kallad triangulering. Detta innebär att det insamlade resultatet jämförs med andra källor som exempelvis data från litteratur och resultat från tidigare intervjuer (Recker 2013; Patel & Davidsson 2019).

Validitet handlar om huruvida det vi har studerat kring och den metod vi använt har en koppling till varandra och utifrån det resultat vi fått samt slutsatsen vi drar är lämpliga (Holme m. fl. 1997; Recker 2013). För att stärka validitet i vår uppsats har vi kontrollerat intervjupersonens påståenden. I många fall kan det uppstå missförstånd och missuppfattningar vid intervjuer men eftersom vi fick möjlighet att spela in samtalet och sedan transkribera materialet kunde vi säkerställa att vi fått rätt svar. Detta blev såklart konfirmerat av respondenten själv som tog del av transkriberingen. Intervjuerna sammanställdes och bildade vårt resultat. Denna process har gjort tolkningen av informationen enkel och tydlig.

Med generaliserbarhet menas att säga något om en större population eller en annan miljö än just den som har studerats. Möjligheterna att överskrida det avgränsade fall som har fokuserats på kan även påverka hur relevant och viktig en studie upplevs vara (Ahrne &

Svensson 2015). Vi anser att det är viktigt att vår studie uppnår hög generaliserbarhet eftersom oavsett storlek på företag eller bransch så man kunna hitta inspiration och förslag till arbete när de ska ge sig in på områden som Grön IT och CSR.

3. Litteraturstudie

I detta kapitel kommer begreppen Grön IT och CSR definieras för att få en förklaring till vad dessa begrepp innebär och hur de kan länkas samman. Grön ITIL, Grön IT 2.0, Grön IT Capital och G-Readiness är några teorier inom Grön IT som kommer redogöras. Det kommer även tas upp internationella standarder. Inom CSR tas begreppet Triple Bottom Line (TBL) upp och dess anknytning till hållbarhet. Det tas även upp tre motiv till varför en organisation bör ta sitt ansvar och motverka miljöpåverkan.

3.1 Grön IT

I takt med den stigande användningen av informationsteknologi världen över så har det resulterat till ökning av koldioxidutsläpp (Chen m. fl. 2011). Ett specifikt exempel kan vara världens samtliga databaser som står för 2% av världens koldioxidutsläpp vilket motsvarar nästan lika mycket som hela flygindustrin tillsammans (Mishra 2014). År 1992 myntades begreppet Grön IT fram av det amerikanska miljöskyddsmyndigheten, Environmental Protection Agency i syfte att skydda miljön samt sänka verksamheters energikostnader (Ruth 2009).

Enligt Jenkin m.fl. (2010) så inbegriper termen Grön IT om ett initiativ från verksamheters sida att kunna nyttja informationsteknologi mer klimatsmart i syfte att kunna främja hållbarhet. Begreppet hållbarhet kan definieras till en mening: ​resurser för nutidens behov och aspirationer skall inte äventyra framtidens egna behov (Brundtland 1987; Hart 1997).

Målet att främja hållbarhet hos verksamheter växte fram med tiden utifrån krav från myndigheters sida, just på grund av den ökande miljömedvetenhet (Chuang & Huang 2018).

Den traditionella synen på miljöregleringar förknippades ofta med negativitet bland verksamheter tidigt 80- till sent 90-tal. Allt eftersom entreprenörer tvingades till att investera stora resurser i dyra miljöutrustningar som ansågs även vara kontraproduktiv. Dock förändrades synen på miljöregleringar när kostnadsnedskärningar lyckades bevisas via energibesparing vid mitten på 90-talet (Chuang & Huang 2018). Med hjälp av miljöinitiativ som Grön IT, kunde verksamheter till slut inse att lönsamhet endast ökar om Grön IT investerades kontinuerligt (Dedrick 2010).

Under tidens gång utvecklades det ett flertal olika ramverk och riktlinjer hur Grön IT skall implementeras via praktik och teori (Chuang & Huang 2018).

3.1.1 ISO 14001

ISO 14001 är ett certifikat som verksamheter kan anskaffa genom den Internationella standardiseringsorganisationen som bevisar att företaget besitter på en miljöhanteringsstandard. ISO 14001 fungerar mer som ett verktyg att systematiskt kontrollera sina utsläpp och miljöaspekter i syfte att förbättra miljöprestandan. Standarden bygger också på ständiga processförbättringar som genom minskad resursanvändning och avfallshantering

men även utbildning inom ökad miljökommunikation bland intressenter. Certifikatet kan anpassas efter vilken typ av verksamhet oavsett hur stora de än är eller hur komplexa organisationens arbetsaktiviteter ser ut (ISO 2015).

3.1.2 Green ITIL

ITIL står för Information Technology Infrastructure Library och är en samling av principer och riktlinjer hur man förenar verksamhetens vision med IT. ITIL grundades ursprungligen av den brittiska myndigheten, Central Computer and Telecommunications Agency i syfte att förena det brittiska rikets IT standardisering. ITIL är huvudsakligen riktad åt företag med IT-lösningar som beskriver hur man levererar högsta möjliga värde till sina användare (Jašek m. fl. 2015). ITILs principer uppdateras kontinuerligt och innefattar även hur företag ska förhålla sig inom Grön IT. Carter-Steele och Tan (2010) bidrog med fyra praktiska Grön IT-initiativ inom ITIL. Dessa initiativ förespråkar: Anskaffning av energisnål hårdvara, centralisering av databaser och IT-resurser, energihantering och avveckling av oanvänd hårdvara.

Anskaffning av energisnål hårdvara handlar om att främja hållbarhet genom att selektivt anskaffa hårdvara med minst energiförbrukning. Minskad energianvändningen resulterar inte enbart till mindre utsläpp utan även till sänkta kostnader samtidigt som företag kan profilera sig själv som ett bättre miljöval (Carter-Steele & Tan 2010).

Joukov & Shorokhov (2016) och Forbes (2015) nämner att 30% av världens servrar stod aktiva utan att utföra någon datahantering alls under sex månaders tid. Centralisering av databaser och IT-resurser innefattar att fördela samtliga servrar till en gemensam plats.

Genom att centralisera sina IT-resurser till en gemensam lokalisering åtgärdas ovanstående problem via förenklad serverövervakning. Med hjälp av bättre översikt av servrar kan de nu nyttjas till fullo vilket kan resultera till en minskad energikonsumtion och möjligtvis minskad anskaffning av ny hårdvara (Carter-Steele & Tan 2010).

Regelverk av energihantering skall etableras i varje verksamhet. Specifika exempel kan vara att stänga av datorer, servrar eller skrivare vid en viss tidpunkt. Avveckling av oanvänd hårdvara innefattar hur man varsamt gör sig av med gammal hårdvara som inte längre är i bruk. Anledningen är att elektronik består av farliga kemikalier som kvicksilver, kadmium och litium vilket är lika skadligt för människa som natur. Därför måste de källsorteras efter instruktioner som är försedd av tillverkarna eller regelverk från myndigheter (Carter-Steele &

Tan 2010).

3.1.3 Green IT 2.0

Murugesan m.fl. (2008) hävdar att Grön IT är både en studie och praktik inom design, produktion, användning, disponering av datorer och tillhörande subsystem med en minimal eller ingen miljöpåverkan alls. Han nämner även att målet med Grön IT är att uppnå ekonomisk lönsamhet samtidigt som vi människor står fast för våra sociala och etiska ansvar.

Murugesan m. fl (2008) fortsätter att förklara att till en början klassades fenomenet Grön IT som en samlingsterm för praktiker att minska resursförbrukning med avsikt att minska

växthusgaser. Men med tidens gång så utvecklades termen Grön IT till Grön IT 2.0 vilket innebär att minska växthusgaser samt avhålla sig att påverka miljön på något sätt genom att omvandla hela verksamhetens IT-infrastruktur. Målen från Grön IT 2.0 säkerhetsställs med hjälp av sex stycken komplementära anvisningar ur ett helhetsperspektiv.

Green Design är den första av de sex komplementära anvisningar och förespråkar om att suboptimera varje delsystem vilket resulterar slutligen till större grad effektivisering. Detta kan åstadkommas genom att utveckla eller investera i ny hård- och mjukvara. Hårdvaror kan exempelvis gälla energisnålare servrar och datorer. När det kommer till mjukvaror är målet att utnyttja program som effektiviserar processer som exempelvis Cloud Computing.

Den andra anvisningen kallas för Green Manufacturing och berör produktion av hårdvaror.

Ändamålet är att utöva praktik, utveckling och utnyttjande av hårdvaruproduktion som har minimal eller noll miljöpåverkan.

Green Use är den tredje anvisningen och förespråkar att reducera användningen av energi så mycket som möjligt. Ett exempel kan vara att sätta på viloläge när datorn inte är i bruk eller använda bärbara datorer framför stationära datorer vilket konsumerar 80% mindre elektricitet.

Den fjärde anvisningen kallas för Green Disposal och består av tre mindre delanvisningar, Reuse, Refurbish och Recycle och kan sammanfattas till R:en. Reuse inbegriper att återanvända gammal teknik istället för att anskaffa ny. Ett praktiskt exempel kan vara hitta ett nytt syfte till gammal hårdvara som står oanvänd. Refurbish menas med att förvalta hårdvara på bästa sätt för långtidsanvändning. Eftersom modern teknik är oerhört sofistikerad och består av flertal olika komponenter så finns det en möjlighet att reparera skador genom att ersätta nya komponenter vid behov. Sista delanvisningen handlar om riktlinjer vid kassering och källsortering av hårdvara. Detta är oerhört viktigt eftersom IT-utrustningar innehåller ämnen som är både skadliga för miljön och människan.

Green standard and metrics är den femte anvisningen och talar för hur verksamheter ska förhålla sig till en viss standard av mätbarhet gällande energiförbrukning vid yrkesutövande hårdvara. Green IT strategies and policies är den sista anvisningen fördjupar sig på hur hållbarhet ska vara förankrad med verksamhetsmål och strategier.

3.1.4 Green IT Capital

Green IT Capital är en benämning som präglades fram av Chuang och Huang (2015) som innebär hur organisationer nyttjar deras resurser i tre olika dimensioner med ändamål att uppnå Grön IT. Dessa tre dimensioner innefattar en Grön IT investering från att utbilda personal till modernare IT-infrastruktur och IT-management till relationer med leverantörer.

De tre dimensionerna identifieras som: Green IT Human Capital, Structural Capital och Relational Capital.

Green IT Human Capital fokuserar på det mänskliga synsättet angående hållbarhet än aktiviteter och hårdvarulösningar. Fenomenet förespråkar att ett samtycke på vad hållbarhet innebär måste etableras inom ett företag både bland beslutsfattare och anställda. Detta mål

kan åstadkommas om professionell utbildning tillhandahålls kontinuerligt för medarbetare.

Utbildningen kan omfatta alltifrån klimatsmartare användning av verktyg till fördjupad förståelse av miljökonsekvenser.

Green IT Structural innebär hur företag utnyttjar resurser på Grön IT:s utveckling. Ett exempel är hur budgeten måste fördelas på ny teknik som servrar, datorer eller monitors som uppfyller en viss energistandard. Till följd är att anskaffa ett effektivt system som dokumenterar och mäter energiförbrukningen.

Green IT Relational Capital innefattar hur företag bedriver sin verksamhet tillsammans med affärspartners. För att kunna nå en bättre hållbarhet måste potentiella affärskontakter först granskas om synen för hållbarhet är gemensam med ens egen. För om flera parter delar på samma värderingar kring hållbarhet med miljövänligare tankesätt och praktik så påfrestas naturen mindre samt ökar hållbarhetsnivån ytterligare. Valet av partners kan både gälla för verksamheter som bedriver med IT-tjänster till underleverantörer gällande produktion.

3.1.5 G–Readiness

E-Readiness står för electronic readiness och myntades av Molla och Licker (2005) och är ett ramverk som finns till att införliva effektiv IT-hantering inom en verksamhet. Detta är i avsikt att optimera beslutsfattningar inom strategihandlingar genom att nyttja insamlad elektronisk data på bästa sätt. G-Readiness är ytterligare ett ramverk som är baserad på E-Readiness men har större fokus att stötta hållbarhet (Molla m. fl. 2008). G-readiness handlar därmed att införliva IT utmed ett hållbart perspektiv med mindre energianvändning utan att behöva kompromissa lönsamheten. Den tillhandahåller ett holistiskt ramverk för alla typer av verksamheter i fem praktiker som är till för att uppnå hållbar IT. De fem praktikerna innefattar: Attitude-, Policy-, Practice-, Technology- och Governance-Readiness.

Attitude Readiness​inbegriper attityden och uppfattning angående hållbarhet bland ledare och IT-ansvarige inom verksamheter. Molla m.fl. (2008) kom fram till att de första stegen mot hållbarhet börjar oftast internt bland ledare eller ansvariga med beslutsförfogande position.

Att fatta beslut som påverkar företagshandlingar påbörjar till slut en lång kedjeeffekt som till slut berör resten av medarbetare inom samma organisation.

Policy Readiness innefattar vilka regelverk inom hållbarhet som gäller inom verksamheten och kan fördelas i tre dimensioner. Första dimensionen handlar om IT-sourcing policy och handlar om inköp av IT-hårdvara som ska uppfylla ett visst krav gällande energiförbrukning för att klassas som Grön IT. Andra dimensionen handlar om IT operations och servicepolicy vilket innefattar hur energianvändningen ska handskas. Den tredje dimensionen är IT end of life policy och handlar om att göra sig av med hårdvara på ett ansvarsfullt sätt via källsortering.

Practice Readiness innebär hur man utför aktiviteterna inom verksamheten. Detta innefattar alltifrån att göra affärer med leverantörer som delar samma syn på miljön till att följa regelverk genom att stänga av datorn vid avslutat arbete.

Technology Readiness talar högt för att anskaffa ny teknologi som innoverar informationshanteringen och på samma gång kräver mindre energianvändning. Praktiska exempel kan vara att införa thin clients, virtualisering och servercentralisering. Ett mer välkänt begrepp kan vara Cloud Computing.

Governance Readiness går ut på att etablera en managementinfrastruktur. Grön IT upprätthåller regelverk gällande verksamhetsaktiviteter genom administration och ansvarsfördelning bland anställda.

3.2 CSR - Corporate Social Responsibility

Europeiska Kommissionen (2018) definierar Corporate Social Responsibility, CSR som företagens ansvar för deras påverkan på samhället. Företag kan bli socialt ansvariga genom att integrera sociala, miljömässiga, etiska, konsument- och mänskliga rättigheter i deras affärsstrategi och verksamhet samt att följa lagen. Syftet med att implementera CSR i en verksamhet är att maximera skapandet av gemensamt värde för ägare, andra intressenter och samhället. Det ska också vara till för att identifiera, förebygga och mildra deras eventuella negativa effekter. Genom att skapa en långsiktig, strategisk strategi för CSR och utforska möjligheterna att utveckla innovativa produkter, tjänster som bidrar till samhället på ett gott sätt och leder till högre kvalitet kan man lyckas skapa värde för organisationen. Företag uppmuntras att utföra riskanalyser för att undvika de eventuella negativa effekter som kan ske om företagets samhällsansvar inte tas på allvar.

Kotler och Lee (2012) definierar CSR som “a commitment to improve community well-being through discretionary business practices and contributions of corporate resources” ​. Denna definition avser verksamheter som implementerar CSR med eget omdöme genom lagar och att göra etiskt rätt. Ett frivilligt åtagande som ett företag gör för att välja och implementera detta ramverket är att göra deras bidrag och ta samhällsansvar. Det är viktigt att ett företag demonstrerar och kan beskrivas som ett socialt ansvarsfullt företag.

Kotler och Lee (2012) syftar med att företag måste flytta sitt perspektiv på företagens sociala ansvar från skyldighet till strategi. Det ska inte kännas som ett tvång utan det skall vara en självklarhet att implementera CSR och tolka det som en strategi för att göra bättre. Det självklara sättet för företag att vara socialt ansvarsfulla är därför att “integrera sociala och miljömässiga problem i sin affärsverksamhet och interaktion med sina intressenter på frivillig basis”. Detta beskriver CSR som en långsiktig och komplex process som kräver planering.

Kotler & Lee (2012) tolkar CSR som att det finns en mängd fördelar som ligger till grund för entusiasm bland företag för socialt ansvar. Några av fördelarna som tagits upp handlar om ökad försäljning, stärkt varumärkespositionering, förbättrad företagsbild, ökad förmåga att locka, motivera och behålla anställda, mindre driftkostnader och ökat tilltal till investerare.

3.2.1 ISO 26000

ISO 26000 är en internationell standard som hjälper företag att översätta principer för socialt ansvarstagande som de använder sig av i verksamheten. Standarden ger stöd och guidar företagen till en bättre användning av sina aktiviteter för deras ansvarstagande. ISO 26000 har en stor koppling till Corporate Social Responsibility (CSR) och kan översättas till företagens sociala ansvarstagande. Socialt ansvarstagande handlar om att alla i ett samhälle såsom regering, företag eller privatperson bär ansvar för att skapa ett fungerande samhälle.

Hållbar utveckling diskuterar mer om miljömässiga, ekonomiska och sociala mål. Genom att kombinera socialt ansvarstagande och hållbar utveckling kan man säga att hållbar utveckling bör vara något som företag strävar efter genom sitt sociala ansvarstagande. Socialt ansvarstagande definieras inom ISO 26000 som en organisations ansvar för hur organisationens beslut och aktiviteter påverkar ett samhälle och miljön. Detta leder till bidragande till hållbar utveckling, omtanke till intressenters förväntningar, överensstämmer lagar och normer samt är samordnad i hela verksamheten (Swedish Standards Institute 2019).

3.2.2 Triple Bottom Line (TBL)

“The Triple Bottom Line” myntades för första gången av John Elkington 1994 i en artikel i California Management Review. En av grunderna till CSR är konceptet av TBL, som är resultatet av paradigmet för hållbar utveckling och baseras på eftersträvan för balans mellan de tre dimensionerna: ekonomisk, ekologisk och socialt. Konceptet är känt som de 3P, vilket är “profit, people and planet”.

TBL definieras som idén att ett företags totala prestanda ska mätas utifrån dess kombinerade bidrag till ekonomiskt välstånd, miljökvalitet och socialt kapital. TBL hjälper organisationer att inte bara se på det ekonomiska värde som de genererar utan också gör det möjligt att integrera miljö- och sociala värden, som kan multipliceras eller minskas, i bedömning av deras aktiviteter. TBL används som bas för att mäta och rapportera företagets resultat avseende affärs-, social- och miljömässiga parametrar. I den största betydelsen används denna uppfattning för att förstå hela uppsättning av värden, problem och processer som ett företag måste ta hänsyn till. Detta för att minimera eventuella skadliga effekter som följer av dess verksamhet samt för att generera ekonomiskt, socialt och miljömässigt värde. Detta är relaterat till en tydlig vision om företagets syfte och att ta hänsyn till intressenternas behov och förväntningar i företagets policy och aktiviteter (Henriques & Richardson 2004).

Herath m.fl. (2019) stärker TBL konceptet genom att författarna anser att CSR-aktiviteter anses vara strategiska investeringar som kan skapa värde för företaget. Ett företag bör därför inte se den utgiften som behövs i form av resurser för att göra investeringar inom hållbarhet som något negativt. Detta på grund av att hållbarhetsarbetet anses vara långsiktigt.

3.2.3 Motiv för Grön IT och CSR

Bansal & Roth (2000) nämner tre viktiga motiv till varför en organisation väljer att motverka miljöpåverkan. Med hjälp av dessa motiven kan ett företag strukturera om sin verksamhet med ett miljötänk. Dessa är konkurrenskraft, legitimitet och miljöansvar.

3.2.3.1 Konkurrenskraft

Författarna definierar begreppet “konkurrenskraft” som en potential för ekologiskt ansvar att förbättra långsiktig lönsamhet. Med hjälp av intervjuer som författarna utfört av olika företag, fanns det en som rapporterade följande anledning till varför ekologiskt ansvar är viktigt.

“Firms compete on price and quality and are now competing more on the environmental issues, as well. Competitive advantage can be gained through environmental responsibility”.

Andra företag sålde eller återvann avfall i ett försök att generera intäktsbaserad vy. Företag försökte utveckla ekologiskt relaterade resurser och kapacitet för att bygga långsiktig vinstpotential, som förbättrar rykte, processeffektivitet och produkttillförlitlighet. Dessa resurser och kapacitet utvecklades genom grön marknadsföring, källreduktion och processintensifiering och ny kapitalutrustning. Konkurrenskraft motiverade företag som bedriver mer synliga aktiviteter för att förbättra företagets miljömässiga rykte. Dessa aktiviteter tjänade till att förbättra företagets konkurrensfördel.

Om miljövetenskapen var mer avgörande när det gäller att bedöma de ekologiska effekterna av alternativa aktiviteter och om konsumenterna var mer krävande skulle det mer sannolikt visa större ekologisk respons (Bansal & Roth 2000).

3.2.3.2 Legitimitet

Med legitimitet menas ett företags önskan att förbättra lämpligheten av sina handlingar inom en etablerad uppsättning regler, normer, värderingar eller övertygelser. Ett exempel på legitimering som visas av uppgifterna inkluderade att följa lagstiftning, upprätta en miljökommitté eller miljöchefens ställning för att övervaka ett företags ekologiska effekter och ge råd till ledningen och anpassa företaget till miljöfrämjare. Författarna utförde intervjuer där en respondent sade följande kring legitimitet:

“We don’t want to disappear if we can help it… Firms which don’t have a policy will end up going out of business because they won’t be accepted by society”.

Ett ord som används ofta av respondenter var “compliance”. Ordet översätts till att lyda order eller regler. Respondenter fokuserade inte på förebyggande ansträngningar utan på reaktioner på yttre begränsningar för att undvika sanktioner, dåligt rykte, missnöjda anställda och risker.

Denna oro återspeglades också i företagens initiativ genom att de minskade riskerna snarare än publicerade sin ekologiska lyhördhet.

I enlighet med ansträngningarna att undvika negativa effekter syftade dessa respondenter också till att “tillfredsställa” - att uppfylla standarder snarare än att överskrida dem. Eftersom deras mål var att minimera risker och kostnader försökte företag se till att deras ekologiska svar uppfyller normerna (Bansal & Roth 2000).

3.2.3.3 Miljöansvar

Det ekologiska ansvaret ses som en motivation som kommer från den oro som ett företag har för sina sociala skyldigheter och värderingar. Ett framträdande drag i denna motivation var en oro för det sociala ansvaret. De etiska aspekterna av ekologiskt ansvar snarare än de realistiska betonades, vilket tydligt skilde denna motivationen från de andra två. Företag agerade utifrån en känsla av skyldighet, ansvar eller filantropi snarare än av egenintresse.

Författarna utförde ytterligare intervjuer där en respondent svarade med anledning av miljöansvar följande:

“It’s something that we can do, costs nothing to do, and it’s the right thing to do from our standpoint and the right thing to do from the consumer’s standpoint”.

Som ett resultat av individuellt ledarskap och en önskan att upptäcka det mest ekologiska ansvaret väljer man ofta oberoende och innovativa handlingsplaner, snarare än att efterlikna andra företag vars motiv var legitimering. I huvudsak var dessa företag ute efter att göra “the right thing” (Bansal & Roth 2000).

3.3 Aktiviteter och effekter enligt litteraturstudier

Effekterna från ovanstående ramverk har bevisats vara gynnsamma för företag som har valt att applicera dem. ISO 14001 starkaste egenskap är den praktiska handlingen att effektivisera mätningsprocesser av energiförbrukning vilket resulterar till en mer exakt data. Detta möjliggörs genom en certifiering som anskaffas via utbildning och träning från en ackrediterad ISO registrator. Med hjälp av en preciserad information kan verksamheter ta bättre beslut på vart och vad som behövs att förbättras för att minska energikonsumtionen.

Uppföljningsarbete hör även till mätningsprocessen för att kunna kontinuerligt fortsätta förbättringar inför framtiden. Det finns två huvudsakliga effekter företag vill uppnå med denna aktivitet. Det första är att kunna minska energikonsumtionen i syfte att bli ett mer socialt och etiskt ansvarsfullt företag medan en andra handlar om att kunna sänka företagskostnader (ISO 2015).

Anskaffning av modernare hård- och mjukvara som är mindre energikrävande är något som ramverken Carter-Steele och Tan (2010), Murugesan m. fl (2008), Chuang och Huang (2015) och Molla och Licker (2005) förespråkar högt om. Syftet är att ersätta den föråldrade

tekniken som kräver hög energi för att vara i bruk med en modernare teknik som är mindre energikrävande. Ett fenomen som gör just detta och nämns av Murgesan inom Green IT 2.0 (2008) och G-readiness av Molla & Licker (2005) är tekniken Cloud Computing. Cloud Computing är både en blandning mellan hård- och mjukvara som tillåter flertalet användare att lagra sin data på en centraliserad plats. Detta resulterar att flera användare eller verksamheter kan nyttja data från en och gemensam databas. På så sätt räcker det med att en fjärrstyrdserver körs istället för flertalet konventionella lokala servrar körs igång samtidigt vilket leder till effekten av minskad energianvändning (Balasooriya L.N, Wibowo & Well 2016). Det uppskattas att energikonsumtionen från världens datalagring kommer att sänkas mellan 30 - 35% mellan år 2009 - 2020 tack vare Cloud Computing (Baliga. m.fl. 2010) Konsekvent nog finns det mått och steg hur man skall göra sig av med den oanvända hårdvaran som inte längre är i bruk. Green ITIL förordar att företag och individer skall ta sitt ansvar vid kassering av e-avfall genom källsortering (Jašek m.fl. 2015). Molla och Licker (2005) föreslår att genomföra en s.k. Policy Readiness vilket förespråkar att regelverk inom hållbarhet ska införlivas i verksamhet högre ledning. Detta antyder att anställda med högre befattning skall implementera regelverken och riktlinjerna så att exempelvis källsorteringsaktiviteterna fullföljs inom hela verksamheten. Murugesan m.fl. (2008) följer även upp att ta steget längre genom att hitta ett nytt syfte för gammal teknik så de kommer till användning återigen. På det sättet minskar man konsumtionen av ny teknologi och därmed e-avfall. När det kommer till minskandet av e-avfall så finns det studier som bevisar att det främjar 3 av FN:s 17 globala mål (Baldé m.fl. 2017). FN:s globala mål grundades gemensamt av FN:s alla medlemsländer i mål för en hållbar utveckling inom det sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Dessa tre aspekter bröts ut till 17 olika delmål (Baldé m.fl. 2017).

Effekterna från att minska e-avfallen har en dominoeffekt av positiv inverkan. Första målet som gynnas är “Rent vatten och sanitet för alla”. Resultatet av en mindre kemikaliska avfall leder till att sötvatten inte kontamineras. Följdeffekten från detta leder till att nästa delmål främjas, nämligen en renare miljö för “Hav och marina resurser”. Målet handlar om att skydda den biologiska mångfalden i havet. Den slutgiltliga inverkan från dessa två delmål leder till att FN:s tredje delmål kan främjas, “God hälsa och välmående”. I syfte att städer och samhällen ska nå en god ekologisk, ekonomisk och sociologisk utveckling så är människans fysiska välmåendet och hälsa en grundläggande förutsättning.

Utöver regelverk för kassering av gammal elektronik så uppmuntras verksamheter att införa fasta regelverk gällande användningen av själva IT-hårdvaror, nämligen aktivt stänga av datorer, laptops eller andra hårdvaror när de inte längre används. Att motivera en verksamhets anställda att anamma detta beteende kräver utbildning enligt Green ITIL (Carter-Steele & Tan 2010). För att sätta upp dessa enkla beteenden måste man även förmedla till sina anställda vad det långsiktiga resultatet blir menar Staddon m.fl. (2016).

Enligt henne kan energinivån sänkas med hela 10% om samtliga anställda aktivt väljer att slå av hårdvara, värme och belysning när det inte längre behövs.

Enligt Yoo & Lee (2018) har tidigare studier visat att med hjälp av CSR-aktiviteter som exempelvis ​klimatskydd, mänskliga rättigheter, utbildning på arbetsplatser och ​rätt återvinning för avfall kan detta skapa framgång. De ser även att CSR-aktiviteterna är konsistenta för bästa resultat. Deras studier har även undersökt effekterna av CSR-aktiviteterna, det har dock inte gjorts tillräckligt med undersökning kring effekterna.

CSR har dock blivit en viktig variabel i konsumentutvärdering och hävdar att CSR-aktiviteter inom områden som konsumenterna anser vara viktiga gör att konsumenter delar sina intressen med företaget och detta leder till positiv framgång. Framgången blir direkt kopplat till kundernas beteenderesponser, företagets marknadsvärde och ​ekonomiska resultat​. Forskare uppmärksammar allt mer på senare tid att påverkan av CSR-aktiviteter i hållbarhetsrapporter ger positiva effekter på intressenternas svar och företagets marknadsvärde. Genom konsumenternas positiva attityder gentemot att företag väljer att ha ett högt CSR stöd leder också till bättre kontakt mellan kunden och företaget. Desto högre CSR stöd, desto mer positiva blir kundernas utvärderingar.

4. Resultat

I detta kapitel kommer resultaten att presenteras. Kapitlet inleds med att presentera urvalet av respondenter innan det faktiska resultatet presenteras. Varje intervjuresultat presenteras individuellt under pseudonymen Respondent A, -B och -C tillsammans med en kort verksamhetsbeskrivning och arbetstitel för respektive respondent.

4.1 Respondent A

Respondent A arbetar hos ett ingenjörsföretag med verksamhet inom energi, industri och infrastruktur. De skapar hållbara IT-baserade lösningar genom att förena människor och teknik. Respondenten besitter på arbetsrollen ”Head of Sustainability”, vilket innefattar sysselsättningar som att vara delaktig i projektarbeten, förvaltning och övervakning av energikonsumtion till att redogöra underhållskostnader. Hen har varit anställd hos företaget sedan 2019 och har en utbildningsbakgrund inom statsvetenskap.

Företaget har cirka 16 000 anställda och har 50 kontor runt om i världen.

4.1.1 A - Användning av Grön IT

Respondent A redogör att implementering av klimatsmart datorteknik har alltid varit en ambition för verksamheten både bland styrelsen och samtliga medarbetare. Ambitionen att vilja vara miljövänlig kommer från egen vilja som är byggd på etik och moral men framförallt vill man profilera sig själv som ett bättre val för sina kunder. Detta uppnås genom flertal exempel, berättar respondent A. Vid förfrågning av vilka praktiska tillämpningar som utfördes fanns det en rad olika exempel. För mer än 14 år sedan så bytte verksamheten till en elleverantör som producerar förnybar energi på grund av två faktorer. Den första faktorn handlar om ren el för att kunna främja hållbarhet, den andra faktorn handlar om att utmärka sig själv som ett miljövänligare val för användare. Dock kommer de största förändringar som anammar Grön IT från ny teknik, förklarar Respondenten.

”Under de senaste två åren har vi omstrukturerat vår IT-infrastruktur till en molnbaserad lösning. Denna teknik är främst för att effektivisera våra tjänster för våra kunder, men på samma gång kommer den vara mycket mer skonsammare mot miljön.”

Respondenten argumenterar att Cloud Computing tillåter dem att implementera nya lösningar baserat på användarfeedback i mycket snabbare tid samt att underhållsarbete för databashantering sköts nu med hjälp av en annan leverantör med högre kompetens. På detta sätt så avlastas aktivitetsprocessen för respondentens företag.

Vid förfrågning av hur tekniken främjar Grön IT besvarar respondent A och att användningen av Cloud Computing kommer bilda en kedjeeffekt. Exempelvis kommer deras företag inte längre behöva göra stora investeringar i serverhårdvara, därmed sänker de energikostnaderna men också efterfrågan av servrar vilket påverkar ytterligare produktionen i marknaden. Detta