Förskolenämnden har inget att invända mot de aktiviteter som valts under rubrikerna. Barn- och utbildningsförvaltningen ser fram emot att få
involveras i aktiviteten att utveckla grönytor vid förskolor och skolor. Även andra aktiviteter är intressanta för samverkan från skolans sida. Inte minst utvecklingen av det stadsnära området Björnön är intressant för
skolverksamheterna. Förskolenämnden ser gärna en samverkan I
Utredningen – utformningen av Entré/naturrum Björnön där barn- och
utbildningsförvaltningens kompetens och intresse för frågorna kan bidra.
Handlingsplan Riktlinje
Handlingsplan
friluftsliv, Västerås
Antagen av Nämnden för idrott, fritid och förebyggande datum månad 2020
DNR: 2020/00027
VERSION 1 • 2020-2025
Program uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad
Policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad Handlingsplan anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen
och fastställda mål på olika nivåer i organisationen
Riktlinje säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
Innehållsförteckning
Handlingsplan friluftsliv ... 6
Bakgrund ... 6
Syfte ... 6
Avgränsningar ... 7
Sveriges tio friluftsmål ... 7
Globala målen för hållbar utveckling ... 9
Globala mål och Handlingsplan friluftsliv ... 10
Handlingsplanens effektmål, målområden och mål ... 12
Effektmål ... 12
Handlingsplanens målområden och mål ... 12
Handlingsplanens mål ... 13
AKTIVITETER FÖR ATT NÅ MÅLEN ... 13
Mål för målområdet - Naturtillgång ... 13
Mål för målområdet - Föreningsliv ... 14
Mål för målområdet - Folkhälsa ... 15
Mål för målområdet - Kunskap... 15
Uppföljning och revidering ... 16
Bilaga 1 - Fördjupning ... 18
Målområde Naturtillgång ... 18
SAMHÄLLSPLANERING FÖR ETT AKTIVT LIV OCH BOSTADSNÄRA NATUR ... 18
KARTLÄGGNING AV NATUROMRÅDEN FÖR FRILUFTSLIV ... 21
REGIONAL TILLVÄXT OCH LANDSBYGGDSUTVECKLING ... 21
SKYDDADE OMRÅDEN SOM RESURS FÖR FRILUFTSLIVET ... 22
Målområde Föreningsliv ... 22
STARKT ENGAGEMANG OCH SAMVERKAN FÖR FRILUFTSLIVET ... 22
TILLGÅNG TILL NATUR OCH FRILUFTSOMRÅDEN FÖR FÖRENINGSIDROTTEN ... 22
Målområde Folkhälsa ... 24
FRILUFTSLIV FÖR GOD FOLKHÄLSA ... 24
TILLGÄNGLIG NATUR FÖR ALLA... 24
JÄMSTÄLLDHET ... 29
SÄKERHET OCH TRYGGHET... 30
Målområde Kunskap ... 31
ALLEMANSRÄTTEN ... 31
ETT RIKT FRILUFTSLIV I SKOLAN ... 32
GOD KUNSKAP OM FRILUFTSLIVET ... 33
Barnrättsperspektivet ... 33
Trender för framtiden ... 34
Idrottstrender i naturområden ... 34
Vandringstrend ... 34
Ökade klyftor ... 35
Städernas förtätning ... 36
Litteraturförteckning ... 37
Bilaga 2 Aktiviteter ... 41
Effektmål ... 41
Handlingsplanens målområden ... 41
Naturtillgång ... 42
Föreningsliv ... 43
Folkhälsa ... 44
Kunskap ... 46
Bilaga 3 Metod och övergripande planer och policys ... 47
Metod ... 47
Workshopar ... 47
Enkätundersökningar och invånardialoger ... 47
Övergripande planer och policys ... 48
Angränsande visioner och strategiska planer ... 48
NÄMNDEN FÖR IDROTT, FRITID OCH FÖREBYGGANDE ANSVAR OCH UPPDRAG ... 49
HANDLINGSPLAN FÖR IDROTTEN I VÄSTERÅS 2014-2022 ... 50
HANDLINGSPLAN FÖR FRILUFTSLIVET I VÄSTERÅS KOMMUN 2013-2018
(FÖRLÄNGD) ... 50
VISIONEN VÄSTERÅS 2026 OCH STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 51
ÖVERSIKTSPLAN 2026 - MED UTBLICK MOT 2050 ... 51
GRÖNSTRUKTURPLAN FÖR VÄSTERÅS TÄTORT ... 53
NATURVÅRDSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN ... 53
PROGRAM FÖR SOCIAL HÅLLBARHET ... 54
HANDLINGSPLAN FÖR KLIMATANPASSNING I VÄSTERÅS, 2016-2019 . 54 HANDLINGSPLAN FÖR NATUR- OCH KULTURMILJÖN I VÄSTERÅS 2010-2020 ... 54
HANDLINGSPLAN FÖR VÄSTERÅS STADS LEKPLATSER ... 54
HANDLINGSPLAN FÖR VÄSTERÅS PARKER ... 54
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD OCH SÄKER GÅNG- OCH CYKELTRAFIK I VÄSTERÅS 2015-2019 ... 54
JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR VÄSTERÅS STAD ... 54
VÄSTERÅS STADS PROGRAM FÖR KULTUR ... 55
MILJÖPROGRAM ... 55
NÄRINGSLIVSPROGRAM ... 55
RENHÅLLNINGSORDNING FÖR VÄSTERÅS STAD 2014-2019 ... 56
STADENS PROGRAM FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013-2017 ... 56
TRAFIKPLAN 2026 ... 57
Kommunfakta ... 57
Beteckningar
Förklaring
MTB Mountinbike eller terrängcykel avsed att köras i terräng.
Geocaching Geocaching är en GPS-stödd variant av
skattjakt utomhus. Utövarna söker skatter vars koordinater är utlagda på internet. Dessa
gömmor placeras av andra deltagare.
Swim run Swimrun går ut på att springa och simma ett antal sträckor, utan att stanna emellan.
Trail running Stiglöpning, löpning på naturstigar.
Handlingsplan friluftsliv Bakgrund
Ett rikt friluftsliv är viktigt för Västerås stad.
Friluftslivet har en positiv inverkan på
folkhälsan, det ger en god naturförståelse och bidrar även till den regionala utvecklingen.
Intresset för friluftsliv har ökat de senaste åren och det har även skapats nya aktivitetsformer som nyttjar friluftsområdena exempelvis swimrun och trailrunning. Det ökade intresset och det ökade antal medborgare i Västerås innebär att friluftsområdena används mer och att kraven på dessa områden ökar.
Samtidigt som friluftslivet ökar har det även blivit mer specialiserat där många av aktiviteterna kräver sin utrustning. Det kan innebära en segregering där vissa inte har råd eller känner att de inte har tillräcklig kunskap. Trenden att röra sig har även inneburit att många rör sig mer men det finns även många grupper som idag rör sig mindre.
När Västerås växer och staden förtätas kan det även finnas en risk för intressekonflikter mellan exploatering och friluftslivet.
För att säkra utvecklingen av friluftslivet långsiktigt har denna plan tagits fram med sikte på 2025 i brett samarbete med flera intressenter i staden.
I handlingsplan friluftsliv, Västerås, är motion och idrott tillagd då
friluftsområdena används för friluftsliv, motion och idrott. Framtagandet av handlingsplanen har kopplats till angränsande handlingsplaner, planer och visioner i Västerås stad.
Syfte
Handlingsplanen är ett styrdokument som anger den politiska viljeinriktningen för friluftslivet i Västerås. Handlingsplanen ska främja förutsättningen för ett rikt friluftsliv, som är en viktig del i stadens identitet.
Figur 1 Utsikt över Mälararkipelagen från toppen av Björnöbacken
Avgränsningar
Handlingsplanen avgränsar sig till vistelse och aktiviteter utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande, idrottande och naturupplevelser. Aktiviteter som bedrivs utomhus, men där man inte är beroende av naturen runt omkring t ex fotboll, behandlas däremot inte. Den typen av aktiviteter behandlas i stället i Handlingsplan idrott.
De åtgärder som finns med i handlingsplanen är åtgärder där Västerås stad antingen är ansvarig utförare eller en drivande samarbetspart.
Utöver dessa genomförs åtgärder som är av positiv betydelse för det rörligt friluftsliv inom Västerås kommun till exempel av länsstyrelsen, skogsstyrelsen, enskilda markägare och olika organisationer.
Handlingsplanen kommer att innehålla målområden och mål. Aktiviteter för att nå upp till målen och uppföljning av målen lyfts utanför handlingsplanen. Detta val är gjort utifrån att aktiviteterna ska kunna revideras och nya ska kunna läggas till utan att handlingsplanen påverkas.
Sveriges tio friluftsmål
Friluftslivet ger oss hälsa, naturförståelse och regional utveckling.
Rik tillgång till natur, individers intresse och ideella organisationers engagemang är viktigt för människors möjlighet till friluftsliv. Det är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012.
Friluftslivsmålen är ett stöd för friluftslivets aktörer (Naturvårdsverket, 2012).
I framtagandet av den nya handlingsplanen för friluftsliv är utgångspunkten dessa 10 friluftsmål.
Tabell 1 Sveriges friluftsmål (Naturvårdsverket, 2012)
Mål
1 Tillgänglig natur för alla Friluftsmålet tillgänglig natur för alla innebär att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet.
2 Starkt engagemang och samverkan för
friluftslivet
Friluftsmålet om stärkt engagemang och samverkan för friluftslivet sätter individens personliga val och engagemang i centrum.
3 Allemansrätten Viktiga mål för friluftspolitiken är att allemansrätten värnas och att allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.
4 Tillgång till natur för friluftsliv
För att friluftsmålet om tillgång till natur ska kunna uppnås behöver friluftslivets behov säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande.
5 Attraktiv tätortsnära natur
Friluftsmålet om attraktiv tätortsnära natur innebär att det ska finnas tillgång till attraktiv natur i och i närheten av tätorter. Allmänheten ska ha tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.
6 Hållbar regional tillväxt och
landsbygdsutveckling
Friluftsmålet om hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling innebär att friluftsliv och turism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt.
7 Skyddade områden som resurs för friluftslivet
Friluftsmålet om skyddade områden som resurs för friluftslivet handlar om att naturområden ska göras attraktiva för friluftsliv och rekreation.
8 Ett rikt friluftsliv i skolan Friluftsmålet om ett rikt friluftsliv i skolan innebär att förskolor och skolor bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling.
9 Friluftsliv för god folkhälsa
Riksdagens mål om friluftsliv för god folkhälsa handlar om att skapa goda förutsättningar så att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.
10 God kunskap om friluftslivet
Friluftsmålet om god kunskap om friluftslivet innebär att det bör finnas etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv.
Globala målen för hållbar utveckling
Världens länder har förbundit sig till 17 globala mål (UNDP, 2020) för att år 2030 uppnå:
• avskaffa extrem fattigdom
• minska ojämlikheter i världen
• lösa klimatkrisen
• främja fred och rättvisa
Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås.
De 17 globala målen är följande:
1. Ingen fattigdom - Mål 1 är att avskaffa all form av fattigdom överallt.
2. Ingen hunger - Mål 2 är att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.
3. Hälsa och välbefinnande - Mål 3 är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.
4. God utbildning för alla - Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
5. Jämställdhet - Mål 5 är att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.
6. Rent vatten och sanitet - Mål 6 är att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.
7. Hållbar energi för alla - Mål 7 är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt - Mål 8 är att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur - Mål 9 är att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
10. Minskad ojämlikhet - Mål 10 är att minska ojämlikheten inom och mellan länder.
11. Hållbara städer och samhällen - Mål 11 är att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
12. Hållbar konsumtion och produktion - Mål 12 är att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
13. Bekämpa klimatförändringen - Mål 13 är att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser.
14. Hav och marina resurser - Mål 14 är att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling
15. Ekosystem och biologisk mångfald - Mål 15 är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
16. Fredliga och inkluderande samhällen - Mål 16 är att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
17. Genomförande och globalt partnerskap - Mål 17 är att stärka
genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
Globala mål och Handlingsplan friluftsliv
Flera av de globala målen rör frågor som handlingsplanen hanterar såsom Hälsa och välbefinnande, God utbilning för alla, Jämställdhet, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Hållbara städer och samhällen och Ekosystem och biologisk mångfald.
Handlingsplanen friluftsliv Effektmål, målområden
och mål
Handlingsplanens effektmål, målområden och mål
Syftet med handlingsplanen är att främja förutsättningen för ett rikt friluftsliv, som är en viktig del i stadens identitet.
Handlingsplanen har fyra stycken mätbara effektmål som visar vilken förändring och effekt vi vill uppnå med handlingsplanen. Handlingsplanens mål och
målområden ska vara som grund för att uppnå effektmålen.
Effektmål
Effektmålen för handlingsplan friluftsliv är följande fyra:
E 1. Friluftsliv främjar förutsättningar för god folkhälsa Mätbarhet:
o Passageräknare på Rocklunda och Björnön
o Den årliga enkäten till hushållen i Västerås ”Fråga Västerås” (Omibus) – nyttjande av friluftsområden
o Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningens barn och ungdomsundersökning
E 2. Kunskap om friluftliv är god Mätbarhet:
o Hur många elever besöker Askövikens naturskola.
E 3. Friluftslivet i kommunen är känt Mätbarhet:
o Passageräknare på Rocklunda och Björnön
o Den årliga enkäten till hushållen i Västerås ”Fråga Västerås” (Omibus) – nyttjande av friluftsområden
o Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningens barn och ungdomsundersökning
E 4. Kommunens utveckling och utvecklingen av friluftslivet sker i samklang, gäller friluftslivet i hela kommunen, i tätorten och det tätortsnära.
Mätbarhet:
o Stadsutvecklingsprojekt där det finns med en aktiv utveckling av friluftslivet.
Handlingsplanens målområden och mål
Handlingsplanens målområden är valda utifrån utifrån de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012
(Naturvårdsverket, 2012) och de Globala målen för hållbar utveckling (UNDP, 2020).
Handlingsplanens mål
Till var och en av målområden finns det konkreta mål. Det finns även en
fördjupning om bakgrunden till de olika målområdena och målen under, ”Bilaga 1 - Fördjupning”.
AKTIVITETER FÖR ATT NÅ MÅLEN
För att uppnå handlingsplanens mål och effektmål har det tagits fram aktiviteter.
Dessa aktiviteterna redovisas i bilaga 2.
Mål för målområdet - Naturtillgång
• I Västerås finns det tillgång till natur och friluftsområden för friluftsliv, motion och idrott
• I Västerås finns det attraktiv tätortsnära natur
• Friluftslivet i Västerås bidrar till en hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
• I Västerås finns det skyddade områden som är en resurs för friluftslivet
• Kommunens utveckling och utvecklingen av friluftslivet sker i samklang Mål - I Västerås finns det Tillgång till natur och friluftsområden för friluftsliv, motion och idrott
Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Tillgång på natur för friluftsliv”.
Målet handlar om att man i samhällsplaneringen och markanvändningen tar hänsyn till tillgången till attraktivt natur- och kulturlandskap och att det även sker en aktiv planering och utveckling av friluftslivet. Målet gäller för hela kommunen, både i och utanför tätorten.
I handlingsplan friluftsliv, Västerås, är motion och idrott tillagd då friluftsområdena används för friluftsliv, motion och idrott.
Mål - I Västerås finns det attraktiv tätortsnära natur för friluftsliv, motion och idrott
Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Attraktiv tätortsnära natur”. Målet handlar om att det ska finnas tillgång till attraktiv och bostadsnära natur i och i närheten av tätorter. Allmänheten ska ha tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.
I handlingsplan friluftsliv, Västerås, är motion och idrott tillagd då friluftsområdena används för friluftsliv, motion och idrott.
Mål - Friluftslivet i Västerås bidrar till en hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling”. Målet handlar om att friluftsliv och turism bidrar till att
stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt.
Mål - I Västerås finns det skyddade områden som är en resurs för friluftslivet Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Skyddade områden som resurs för friluftslivet”. Målet handlar om att skydda naturområden som är eller kan bli attraktiva för friluftsliv och rekreation.
Mål för målområdet - Föreningsliv
• I Västerås finns det ett starkt engagemang och samverkan för friluftslivet
• I Västerås finns det tillgång till natur och friluftsområden för föreningsidrotten
Mål - I Västerås finns det ett starkt engagemang och samverkan för friluftslivet Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Starkt engagemang och samverkan för friluftslivet” som handlar om stärkt engagemang och samverkan för friluftslivet genom dialog med föreningslivet och andra aktörer inom friluftlivsområdet.
Mål - I Västerås finns det tillgång till natur och friluftsområden för föreningsidrotten
Målet handlar om idrottsföreningar inom idrotter som utövas i friluftsområden och deras behov av ändamålsenliga idrottsanläggningar.
Mål för målområdet - Folkhälsa
• I Västerås finns det bra tillgång till friluftsliv som ger möjlighet till god folkhälsa
• I Västerås finns det tillgänglig natur för alla
Mål - I Västerås finns det bra tillgång till friluftsliv som ger möjlighet till god folkhälsa
Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Friluftsliv för god folkhälsa”.
Målet handlar om att det ska finnas goda förutsättningar för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.
Mål - I Västerås finns det tillgänglig natur för alla
Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Tillgänglig natur för alla”. Målet innebär att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet.
Mål för målområdet - Kunskap
• Medborgarna i Västerås har god kunskap om allemansrätten
• Västerås har ett rikt friluftsliv i skolan
• Medborgarna i Västerås har god kunskap om friluftslivet Mål - Medborgarna i Västerås har god kunskap om allemansrätten
Målet kommer från det friluftspolitiiska målet ”Allemansrätten”. Målet innebär att i Västerås har allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.
Mål - Västerås har ett rikt friluftsliv i skolan
Målet kommer från det friluftspolitiiska målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan”. Målet innebär att grundskola och fritidshem bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om miljö och hållbar utveckling i enlighet med verksamheternas styrdokument.
Mål - Medborgarna i Västerås har god kunskap om friluftslivet
Målet kommer från det friluftspolitiiska målet ”God kunskap om friluftslivet”.
Målet innebär att Västerås stad har god statistikinsamling kring området friluftsliv och att utvecklingen av friluftslivet utgår från bland annat beprövad forskning och statistik.
Uppföljning och revidering
För att denna handlingsplan ska bli levande och verkligen bidra till utveckling i Västerås måste den årligen diskuteras och utvärderas.
Årligen kommer en plan, kopplad till budgetarbetet, att tas fram där det framgår vilka aktiviteter som kommer att genomföras under det kommande året. I den årliga aktivitetsplanen framgår vilka aktiviteter som svarar mot vilka mål och hur måluppfyllelsen mäts. Handlingsplanen kommer också att årligen följas upp genom förvaltningens interna verksamhetsredovisning. Aktiviteterna revideras vart annat år efter beslut av nämnd.
Bilaga 1
Fördjupning
Bilaga 1 - Fördjupning
Här kan du fördjupa dig i underlaget och bakgrunden till de olika målområdena och målen.
Målområde Naturtillgång
Naturtillgång är en förutsättning för att möjliggöra människors möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv.
Enligt naturvårdsverkets uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken flyttar människor i allt högre grad in i tätorter. Enligt skriften bor 85 procent av Sveriges befolkning i tätortsområden, samtidigt som cirka 80 procent av
friluftslivsutövandet sker inom 10 kilometer. Detta innebär att den tätortsnära naturen fyller en mycket viktig funktion i det vardagliga friluftslivet
(Naturvårdsverket, 2015).
SAMHÄLLSPLANERING FÖR ETT AKTIVT LIV OCH BOSTADSNÄRA NATUR
Riksdagen har i sin definition i det 15:e, miljökvalitetsmålet, God bebyggd miljö, angett att ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” (Sveriges Miljömål, 2018)
Förutsättningen för ett aktivt liv är att bo nära naturen samt även ha tillgång till den. Det innebär att hur vi utformar våra städer och bostadsområden har en stor påverkan på hur vi rör på oss. Det kan vara barnens lek och hur fritt de kan röra sig i sitt närområde, hur vuxna motionerar och vilka möjligheter det finns till promenader och cykling samt även möjligheter för äldre att röra sig i sin närmiljö.
Bostadens närmiljö och dess möjlighet till ett aktivt liv är viktigt då den är den mest populära platsen för motion och rekreation (Faskunger, Samhällsplanering för ett aktivt liv, 2008). Forskning visar för att öka människors fysiska aktivitet är det mest effektiva om man gör insatser för förändringar i den byggda miljön, då når man även enklast de som är inaktiva (Faskunger, Samhällsplanering för ett aktivt liv, 2008).
En bostadsnära natur som är integrerad med staden, är lätt att nå och har hög kvalité kan bidra till rumslig och social integration och sammanhållning, hållbar tillväxt och ökad välfärd och är därför en viktig resurs för staden och dess invånare (Boverket, 2007). Den bostadsnära naturen av hög kvalitet bör vara nåbar för alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och ålder.
Boverket har publicerat en skrift ”Bostadsnära natur (Boverket, 2007)” som syftar till att både att inspirera och ge stöd till kommunerna i sitt arbeta för att säkra tillgången till grönområden nära bostäder.
I skriften anger man att för att säkra tillgången till bostadsnära natur bör man alltid i den fysiska planeringen få med tre viktiga aspekter, oavsett om man bygger nytt eller förvaltar den befintliga gröna resursen.
Dessa tre aspekter är:
• Tillgång – den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör
• Nåbarhet – den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur
• Kvalitet – den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden
Figur 2 En tankemodell för hur man säkrar tillgången till bostadsnära natur. Modellen llustrerar sambandet mellan de tre aspekterna – tillgång, nåbarhet och kvalitet, som bör beaktas i planeringen, gestaltningen och förvaltningen av den bostadsnära naturen.
Illustration: Helena Eriksson/5land (Boverket, 2007).
Tillgång
Tillgången till bostadsnära natur påverkas av två trender inom stadsutvecklingen där den ena är förtätningen som begränsar tillgång och nåbarheten. Den andra trenden är skiftandet av ägandet och förvaltningen som innebär minskning av offentliga ytor och allmän platsmark. Fler ytor privatiseras och blir inte alltid tillgängliga för alla (Boverket, 2007).
Enligt Boverkets skrift anger man för att uppnå målet om god bebyggd miljö bör
Enligt Boverkets skrift anger man för att uppnå målet om god bebyggd miljö bör