Metod
Metodiken att ta fram målområden, effektmål och aktiviteter har byggts på resultat från workshoppar, enkätundersökning, omvärldsinventering och analys av angränsande planer och visioner.
Figur 9 Flöde framtagande handlingsplan
Workshopar
Det har hållits workshopar med olika målgrupper, för att få fram nuläget och önskat nyläge. Målgrupperna för workshoparna har varit följande:
• Idrotts- och friluftsföreningar – Föreningar som är registrerade i Västerås stads föreningsregister. Föreningarna som valdes ut är inom aktiviteterna:
Cykel, Fiske, Friidrott, Friluftsliv, Kanot, Klättring, Längdskidåkning, Orientering, Scoutförening och Segling
• Näringsidkare, inriktning friluftsliv – Näringsidkare som har verksamheter inom friluftsliv, t ex arrangerar friluftsaktiviteter
• Friluftsliv och samhällsplanering representanter från berörda förvaltningar och bolag i Västerås stad och från Länsstyrelsen i Västmanland.
Enkätundersökningar och invånardialoger
Som underlag för handlingsplanen har resultat från enkätundersökningar och invånardialoger använts.
De enkätundersökningar och invånardialoger som har använts som underlag är följande:
• ”Fråga Västerås” (Omibus), varje år skickas det ut en enkät till 1000 personer mellan 18-74 år i Västerås med frågor om bland annat friluftsliv.
Svarsfrekvens brukar vara knappt 50%.
• Invånardialog på Björnön sommaren 2017
• Invånardialog Råbyskogen 2017
• Invånardialog ”Tyck till om Lögarängen” hösten 2017
• Invånardialog ”Tyck om din innerstad” 2016/2017
• Invånardialog ” Tyck till om nya stadsdelen Sätra” 2018
• Ortsanalyser 2017/2018 för Skultuna och Kvicksund där friluftsliv finns med som ett område.
• Ortsdialoger 2017/2019 som genomförts där friluftsliv finns med som ett område.
• Fråga Västerås 2017
• Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningens barn och ungdomsundersökning 2017 och 2018
Övergripande planer och policys
Inom stadens organisation finns visioner, planer, program och policys. Nedan följer en genomgång av de som har påverkan på handlingsplan friluftsliv. Genom dessa dokument blir stadens övergripande inriktning synlig och på vilket sätt framtagandet av handlingsplanen har förhållit sig till dessa.
Angränsande visioner och strategiska planer
• Nämnden för idrott och frilutslivs ansvar och uppdrag o Reglemente för nämnden för idrott och frilutsliv
• Handlingsplan för idrotten i Västerås 2014-2022
• Handlingsplan för friluftslivet i Västerås kommun 2013-2015(förlängd t om 2018)
• Visionen Västerås 2026 och strategiska utvecklingsområden
• Översiktsplan 2026 - med utblick mot 2050
• Grönstrukturplan för Västerås tätort
• Balanseringsprinciper för natur och kulturvärden i samband med exploatering och samhällsbyggnad
• Naturvårdsplan för Västmanlands län
• Program för social hållbarhet
• Fyra Mälarstäder, Visionen om en gränslös storstadsregion runt Mälaren
• Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten år 2014-2019
• Handlingsplan för klimatanpassning i Västerås, 2016-2019
• Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås 2010-2020
• Handlingsplan för Västerås stads lekplatser
• Handlingsplan för Västerås parker
• Handlingsplan för ökad och säker gång- och cykeltrafik i Västerås 2015-2019
• Integrationsprogram
• Jämställdhetspolicy för Västerås stad
• Västerås stads program för kultur
• Miljöprogram
• Näringslivsprogram
• Renhållningsordning för Västerås stad 2014-2019
• Stadens program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
• Trafikplan 2026
NÄMNDEN FÖR IDROTT, FRITID OCH FÖREBYGGANDE ANSVAR OCH UPPDRAG Nämnden för idrott, fritid och förebyggande har ett omfattande
verksamhetsområde, vars syfte är bland annat att ge förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och friluftsliv för västeråsare i alla åldrar och med olika förutsättningar och intressen. Förutsättningarna ska vara goda, oavsett var i kommunen man bor.
Nämndens idrotts och friluftsverksamhet har till uppgift att stödja och främja idrotts- och friluftslivet i kommunen i avsikt att tillgodose den enskildes demokratiska, sociala, och fysiska välfärd och livskvalitet. Alla västeråsare, ska uppleva att det finns möjlighet att utöva och ta del av idrotts- och
friluftsaktiviteter enskilt eller tillsammans med andra, utifrån fysiska och sociala möjligheter och behov. Detta gäller i synnerhet barn och ungdom. Genom att skapa förutsättningar för ett attraktivt idrotts- och friluftsutbud blir Västerås en intressant besöks- och bostadsort.
Nämndens verksamheter bidrar i hög grad till att ge Västerås en stark och attraktiv profil och varumärke, vilket bidrar till inflyttning, kreativitet och etableringar. Verksamhetsområdet idrott och friluftsliv omfattar:
• Rocklundaområdet
• Övriga idrottsplatser, planer och idrottshallar
• Anläggningar för friluftsliv
• Lögarängsbadet, Kristiansborgsbadet, Tillbergabadet och friluftsbad
• Fritidsbåtshamnarna
• Uthyrning av idrottsplaner och hallar samt båtplatser
• Olika former av stöd till idrottsrörelsen
Reglemente för nämnden för idrott, fritid och förebyggande
I reglementet för nämnden för idrott, fritid och förebyggande, antaget av kommunfullmäktige den 4 oktober 2018 (Dnr KS 2018/01528) och
den 6 december 2018 (Dnr KS 2018/02508), står det i första paragrafen följande:
1 § Nämndens för idrott, fritid och förebyggande ansvarsområden
Nämnden ansvarar för följande områden, med undantag för vad som åligger kommundelsnämnden i Skultuna.
1. Idrotts- och fritidsverksamhet; till vilken hänförs ansvar för verksamheterna vid idrottsanläggningar och vid anläggningar för friluftslivet samt ansvar för verksamheterna vid friluftsbad, badhus, fritidsbåts- och gästhamnar, samt ansvar för uthyrning av anläggningar som ingår i idrotts- och fritidsverksamheten.
2. Regler och riktlinjer för tilldelning av kommunens stipendier till föreningsledare.
3. Den tillståndsgivning, registrering och kontroll som ankommer på kommunen enligt lotterilagen (1994:1000).
4. Föreningsstöd till idrottsföreningar.
5. Avgifter vid anläggningar inom nämndens verksamhetsområde.
6. Fritidsgårdsverksamhet.
7. Frivilliga främjande, förebyggande och stödjande verksamheter, såsom familjecentrum med öppen förskola och öppen fritidsverksamhet.
Nämnden ska leda och samordna stadens frivilliga operativa förebyggande arbete i stadens olika geografiska delar och därvid samverka med civilsamhälle och andra relevanta aktörer.
Handlingsplanen kopplar nämndens verksamheter och verksamhetsområden. I reglementet för nämnden kopplar handlingsplanen till delar av nämndens ansvarsområden under punkten 1 och punkten 5.
HANDLINGSPLAN FÖR IDROTTEN I VÄSTERÅS 2014-2022
Handlingsplanen för idrotten i Västerås är beslutad av kommunfullmäktige den 9 oktober 2014 (Västerås stad, 2014). Syftet med handlingsplan för idrotten är att ge idrotten i Västerås goda förutsättningar att utvecklas och på så vis öka västeråsarnas möjligheter att ägna sig åt idrott på olika nivå.
Handlingsplanen för idrotten är indelad i fem målområden 1. Idrott för alla
2. Barn och ungdomsidrott 3. Elitidrott
4. Föreningarnas roll och ekonomi 5. Anläggningar
Övergripande mål för hela handlingsplanen är
• Västerås stad vill stärka och utveckla förutsättningarna för att idrotten ska vara tillgänglig för alla invånare på likvärdiga villkor utifrån skilda behov och förutsättningar.
• Västerås stad vill utveckla ett attraktivt idrottsutbud för att göra Västerås intressant som besöks- och bostadsort.
Handlingsplan friluftsliv ger förutsättningar för Västeråsarna att bedriva både organiserad och icke organiserad idrottsverksamhet i friluftsområdena. I handlingsplanen för frilutsliv ingår det idrottsanläggningar som finns i Västerås friluftsområden, t ex motionsspår och mountainbike spår.
HANDLINGSPLAN FÖR FRILUFTSLIVET I VÄSTERÅS KOMMUN 2013-2018 (FÖRLÄNGD)
Syftet med handlingsplan för friluftsliv (Västerås stad, 2013) är att förbättra och utveckla möjligheterna till ett aktivt friluftsliv i naturen för västeråsare och turister i Västerås. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande,
social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Den nya handlingsplanen kommer att bygga vidare på den tidigare handlingsplanen.
VISIONEN VÄSTERÅS 2026 OCH STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN
Visionen Västerås 2026 – staden utan gränser, staden där människorna känner att allt är möjligt (Västerås stad, 2010). Visionen Västerås 2026 fastslogs av
kommunfullmäktige 2010 och är därefter vägledande i allt utvecklingsarbete som Västerås stad driver eller medverkar i. Ledord i visionen är samspel, trygghet, ansvar, delaktighet och frihet.
De strategiska utvecklingsområdena är en särskild kraftsamling från Västerås stads fullmäktiges sida för stadens utveckling under en mandatperiod i syfte att nå visionen. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i staden.
De fyra strategiska utvecklingsområdena är:
Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten.
Vi ska bidra till att fler kan försörja sig själva och att öka inkluderingen och den sociala sammanhållningen mellan grupper och individer i Västerås.
Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö.
Vi ska ge förutsättningar för Västerås att växa med 1 500‑1 600 personer per år fram till år 2050 då vi kommer att vara 200 000 invånare.
Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås.
Vi ska skapa en bättre matchning och samklang mellan arbetsliv och utbildning i Västerås med hjälp av höjd kunskaps- och kompetensnivå.
Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan.
Vi ska genomföra vårt klimatprogram som beskriver mål och åtgärder för att begränsa klimatutsläppen från Västerås både som geografiskt område och som organisation.
Utifrån de fyra strategiska utvecklingsområdena bidrar handlingsplan för friluftsliv till utvecklingsområdena alla fyra utvecklingsområdena.
ÖVERSIKTSPLAN 2026 - MED UTBLICK MOT 2050
Det övergripande målet i Västerås Översiktsplan med utblick mot 2026 är att Västerås ska vara en attraktiv och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar kommun där människor och människors behov står i centrum. För att möta den ökade befolkningstillväxten
är planeringsinriktningen att Västerås kommer att ha 230 000 invånare år 2050 (Västerås stad, 2017).
Planenen har formulerat 13 strategier för hållbar utveckling som ska sätta
människan i fokus och ge Västerås möjlighet att växa och utvecklas samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar och jordbruksmarken kan fortsätta att
användas till odling. Strategierna ska innebära att den livsmiljö som Västerås erbjuder ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro och stimulera till aktiviteter. Strategierna ska innebära att man tar vara på de unika landskapsvärden och naturresurser som finns i Västerås och att man planerar för att minska samhällets sårbarhet.
1. Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar
I den första strategin anges att god hälsa är en grundläggande
förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling.
Det anges även att Västerås ska erbjuda en livsmiljö som fungerar för olika människors behov, underlättar vardagslivet, främjar social samvaro och stimulerar till aktiviteter. Den fysiska miljön ska upplevas som jämställd, tillgänglig, hälsosam, säker, trygg och upplevelserik.
2. Kulturliv ger attraktivitet
I den andra strategin anges att ett vitalt kulturliv med möjlighet för alla att delta ger människor chansen att uttrycka sig kreativt, mötas och utveckla nya tankar. Det ger möjlighet till gränsöverskridande möten och skapar en bra grund för att utveckla demokratin. En kulturell mångfald bidrar också till att göra kommunen attraktiv och är en viktig orsak att vilja besöka, bo, etablera sig och utvecklas i kommunen. Kulturen får spridningseffekter och påverkar andra branscher och ekonomin i sin helhet.
3. Attraktiv regionstad
I den tredje strategin anges att Västerås är redan idag en viktig och attraktiv regionstad kännetecknad av mångfald. Här erbjuds västeråsare och besökare utbildning, kultur, idrott och upplevelser. Staden är centrum för näringsliv och handel och en knutpunkt för kommunikationer och logistik. Västerås ska fortsätta att växa och utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad. Detta förutsätter en breddad och fördjupad samverkan i regionen.
4. Bostäder för alla
I den fjärde strategin anges att en blandning av olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer ger möjligheter för människor i olika åldrar och med olika bakgrund och erfarenheter att mötas. En genomtänkt bostadsplanering skapar goda livsmiljöer för alla västeråsare.
5. Balanserad komplettering
Den femte strategin, som handlar om exploatering, där anger man att det i Västerås tätort - staden - är det nära till allt - till skola, barnomsorg, stadsliv, arbetsplatser, grönska, Mälaren och mötesplatser. Korta avstånd ger bra möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. Genom
komplettering med ny bebyggelse inom den redan byggda staden kan vi skapa en blandad stad som kännetecknas av mångfald, utnyttja marken mer effektivt och spara natur- och jordbruksmark. En balanserad komplettering tar vara på och utvecklar de kvaliteter som redan finns i Västerås tätort och har som utgångspunkt att alla aspekter som kännetecknar en välfungerande stad ska tillgodoses vid all omvandling
och komplettering. En balanserad komplettering ska även vara utgångspunkt för bebyggelseutvecklingen i serviceorterna.
Västerås ska fram till 2026 till största delen växa inom den redan byggda staden. Stadsutveckling ska ske genom omvandling av t ex äldre
industriområden och storskaliga gaturum samt komplettering av bebyggelsen inom befintliga stadsdelar där det finns ”överblivna” eller dåligt utnyttjade ytor. Vid all omvandling och komplettering ska en bra blandning mellan nya bostäder, arbetsplatser, skolor, mötesplatser och gröna områden skapas.
6. Livskraftig landsbygd med starka serviceorter
I den sjätte strategin där anger man att serviceorterna erbjuder varierade boendemiljöer och fyller en viktig roll för omgivande landsbygd genom att erbjuda ett basutbud av service som skola, handel, vård och omsorg samt platser för möten och aktiviteter. Staden och landsbygden är beroende av varandra. Verksamheter på landsbygden spelar en viktig roll för
försörjning med energi, bränsle och livsmedel. Västerås landsbygd har höga kultur- och naturmiljövärden vilket innebär att här finns många populära besöksmål. Många företag inom besöksnäringen har sin bas på landsbygden.
I utvecklingen av Västerås är översiktsplanen ett viktigt dokument för att möjliggöra utveckling och skapande av nya områden för det rörliga friluftslivet.
GRÖNSTRUKTURPLAN FÖR VÄSTERÅS TÄTORT
Grönstrukturplanen ska fungera som en vägledning för kommunens fysiska planering och förvaltning av grönytorna i både Västerås tätort och i
serviceorterna. Grönstrukturplanen är ett detaljerat planeringsunderlag för ett allmänt intresse och genom planen kan en särskild fråga – grönstruktur- belysas djupare än vad som är möjligt i översiktsplanen, som tar upp ett stort antal frågor.
Grönstrukturplanen är viktig för bevarandet och utvecklingen av idrott och friluftsliv i stadens gröna områden.
NATURVÅRDSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN (Strömvall, 2015)
Länsstyrelsens naturvårdsplan är en sektorsredovisning som behandlar den allmänna naturvårdens och det naturanknutna friluftslivets intressen.
Naturvårdsplanen omfattar länets kända oskyddade naturvårds- och
friluftslivsvärden. Planen anger även vad som behövs för att bevara dessa värden på lång sikt (anspråk).
Naturvårdens mål är att för framtida generationer bevara dokumenterat höga naturvärden och på så sätt bidra till det goda och hållbara Västmanland.
Naturvårdsplanen ska därför ses som ett underlag vid strategiskt planeringsarbete i länet samt vid hantering av alla frågor som kan påverka naturen och det
naturanknutna friluftslivet.
PROGRAM FÖR SOCIAL HÅLLBARHET
Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads styrdokument. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för alla invånare i Västerås att leva i ett socialt hållbart samhälle. Programmet är kommunövergripande och vill involvera och inspirera stadens näringsliv, föreningar och invånare att delta i arbetet för ett socialt hållbart Västerås.
HANDLINGSPLAN FÖR KLIMATANPASSNING I VÄSTERÅS, 2016-2019
Västerås stad har tagit fram en handlingsplan för att systematiskt arbeta med klimatanpassning. Bland annat ska klimatanpassningsarbetet ingå som en naturlig del i den fysiska planeringen.
HANDLINGSPLAN FÖR NATUR- OCH KULTURMILJÖN I VÄSTERÅS 2010-2020 Västerås handlingsplan för natur- och kulturmiljö berör främst sex av de 16 miljökvalitetsmålen, nämligen:
• Ett rikt växt- och djurliv
• Levande sjöar och vattendrag
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• God bebyggd miljö
Det är viktigt att vid utveckling av friluftsliv och idrott i naturområden att ta hänsyn till denna handlingsplan.
HANDLINGSPLAN FÖR VÄSTERÅS STADS LEKPLATSER
Handlingsplanen ska ge en bakgrund till varför barns lek och utemiljöer är viktiga, vilka planeringsförutsättningar som finns samt beskriva stadens målsättning för barns utemiljöer.
Lekplatser och barns utemiljöer del i det rörliga frilutslivet.
HANDLINGSPLAN FÖR VÄSTERÅS PARKER
Handlingsplanen för Västerås parker ska vara ett hjälpmedel vid planering för att höja kvaliteten på stadens parker. I parkplanen ingår en inventering som beskriver nuläget för stadens parker samt ett förslag för utvecklingsinriktning.
Parker är en viktig del i det rörliga friluftslivet.
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD OCH SÄKER GÅNG- OCH CYKELTRAFIK I VÄSTERÅS 2015-2019
Syftet med handlingsplanen är bland annat att göra det enkelt att gå och cykla i Västerås och därmed möjliggöra en långsiktigt hållbar och attraktiv stad.
JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR VÄSTERÅS STAD
Syftet med jämställdhetspolicyn är att invånarna i Västerås ska ges tjänster och bemötande på lika villkor. Det innebär att våra verksamheter och
samhällsplanering, samt fördelning av resurser har ett jämställdhetsperspektiv.
Som en konsekvens av detta ska också budgeten genomsyras av jämställdhetsperspektiv.
Friluftsliv är en fysisk aktivitet som är relativt jämställd och det är viktigt att det även i framtiden kommer att vara jämställt. Därför är detta en viktig aspekt i den framtida utvecklingen av friluftslivet.
VÄSTERÅS STADS PROGRAM FÖR KULTUR
Syftet med handlingsplan för kultur är bland annat att den ska uttrycka värdegrund och ambitioner för hur staden kan stärkas och utvecklas genom kultur. Den ska konkretisera intentionerna i program för kultur och ge effekt i hela den samlade kommunala verksamheten. Programmet ger styrning för
kulturnämnden och andra nämnder och styrelser som har uppdrag som berörs av kultur i vid mening.
MILJÖPROGRAM
De 15 nationella miljökvalitetsmålen är vägledande för miljöprogrammet.
Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö.
Miljöprogrammet är indelat i fyra fokusområden, i alla dessa finns det kopplingar till handlingsplanen. Fokusområdena har en tydlig koppling till de nationella och regionala miljömålen.
• Klimatpåverkan
”I Västerås ska vi aktivt och kontinuerligt arbeta för att minska vår klimatpåverkan”
• Natur- och kulturtillgångar
”Vi ska aktivt och långsiktigt arbeta för att stärka och bevara Västerås natur- och kulturtillgångar”
• Skadliga ämnen
”I Västerås ska vi aktivt arbeta för att minska mängden och spridningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen”
• Bebyggd miljö
”Västerås bebyggda miljöer ska bidra till att främja och utveckla västeråsarnas livskvalitet”
NÄRINGSLIVSPROGRAM
Näringslivprogrammet är ett av staden övergripande styrdokument och omfattar hela Västerås stads koncern.
Näringslivsprogrammet beskriver att Västerås ska vara en attraktiv ort för entreprenörer och välutbildad arbetskraft att flytta till. Programmet beskriver att det även behövs ett bra utbud av bostäder, bra skolor, ett rikt kulturliv och ett varierat fritidsutbud i syfte att skapa goda och trygga livsmiljöer.
Programmet skriver att det är Västerås stads uppfattning att allt detta sammantaget bidrar till den önskvärda utvecklingen och gynnar ett gott näringslivsklimat.
I näringslivsprogrammet har man tagit fram åtta prioriterade fokusområden.
1. Service och myndighetsutövande 2. Ett initiativrikt näringslivsarbete 3. Markberedskap och fysisk planering 4. Kompetensförsörjning
5. Innovation och entreprenörskap 6. Infrastruktur och tillgänglighet 7. Ett näringsliv i förvandling 8. Samproduktion i regionen
Ett attraktivt friluftsliv bidrar även det till en attraktiv bostadsort som kan bidra till kompetensförsörjningen
RENHÅLLNINGSORDNING FÖR VÄSTERÅS STAD 2014-2019
Renhållningsordningen består av Avfallsplan 2014 - 2019 samt Lokal föreskrifter om avfallshantering. Avfallsplanen beskriver på vilket sätt avfalls- och
återvinningsverksamheten i Västerås ska utvecklas under perioden 2014 - 2019 för att bidra till att Västerås ska kunna bli Sveriges bästa miljökommun.
STADENS PROGRAM FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013-2017 I april 2013 beslutade kommunfullmäktige om ett Program för personer med funktionsnedsättning som ersätter det tidigare handikappolitiska programmet.
Syftet med programmet är att:
• ge alla personer med funktionsnedsättning samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet
• undanröja hinder så att det blir möjlighet för personer med funktionsnedsättning att bli delaktiga i samhället
I programmet betonas vikten av full tillgänglighet till fysiska miljöer och när det gäller området kultur och fritid så benämns specifikt att stadens kultur- och fritidsanläggningar ska vara tillgängliga för alla och att detta ska vara en ledstjärna vid planering av nya anläggningar samt ombyggnation av befintliga anläggningar. Vidare står i programmet att Personer med
funktionsnedsättning ska kunna nyttja frilufts- och idrottsanläggningar av
olika slag, både som utövare och publik.
TRAFIKPLAN 2026
Enligt trafikplanen är trafiksystemets främsta uppgift är att ge tillgänglighet för alla. Tillgänglighet kan definieras som möjligheten att nå något önskvärt. Alla som lever och verkar i Västerås ställer sina egna krav på transportsystemet.
Trafikplanen ska vara ett stöd i att skapa en balans mellan den tillgänglighet som transportsystemet ger, och de effekter som trafiken har på samhället.
Trafikplanen ska beskriva en önskvärd utveckling för trafiken i hela kommunen, med grund i hur transportsystemet i Västerås ser ut idag.
Kommunfakta
Statistik om Västerås på årsbasis.
Uppgifter om befolkningen 2018-12-31, arbete, ekonomi och bostäder avser 2017-12-31. Övriga uppgifter uppdaterade 2019-03-27.
• Folkmängd: 152 078
• Födda: 1 779
• Avlidna: 1 348
• Inflyttade: 7 643
• Utflyttade: 6 138
• Arbetstillfällen: 73 062
• Förvärvsarbetande västeråsare: 71 545
• Medianinkomst kvinnor 20-64 år: 289 200 kr
• Medianinkomst män 20-64 år: 356 700 kr
• Lägenhetsbestånd: 71 190 (lägenheter i småhus och flerbostadshus)
• Kommunens yta: 1 144 kvadratkilometer
• Kortaste gatan: Lappgränd (25,1 meter)
• Längsta gatan: Vasagatan (3 250 meter)
• Äldsta gatan: Smedjegatan (finns omnämnd på 1500-talet)
• Kommunens högsta punkt: Väggeberget (108 meter över havet)
• Kommunens lägsta punkt: Hamngatan under järnvägsviadukten (1,3 meter under havet)
Kontaktcenter: 021-39 00 00 www.vasteras.se