Kommunals möjligheter att bedriva lönepolitik påverkas i hög utsträckning av politiska beslut på olika nivåer. Men även hur olika arbetsmarknadsaktörer i Sverige agerar påverkar vad som händer i andra länder. Detta gäller såväl för representanter för fackföreningar som för arbetsgivare/arbetsgivarorganisationer. Hur andra länder agerar kan också påverka villkoren för löntagare i Sverige.
Kommunal
Sverige EU och omvärlden
Politiska beslut, i Sverige och i Europa, påverkar förutsättningarna för den svenska avtalsmodellen. För att nå de lönepolitiska målen krävs att Kommunals företrädare kan argumentera för viktiga kärnvärden. Alla företrädare för förbundet ska dra åt samma håll. Kommunals företrädare på alla nivåer i förbundet ska bedriva opinionsbildning och politisk påverkan i Sverige, Europa och resten av världen. Förbundet centralt ska ta fram verktyg och utförliga underlag till stöd för förbundets företrädare.
I det här avsnittet har vi samlat några viktiga ställningstaganden som berör lönepolitiken och som ska drivas på olika nationella eller internationella arenor.
• Säkra den svenska avtalsmodellen.
• Säkra mer resurser till välfärden.
• Sprida kunskap om kommunalarnas viktiga roll i samhällsbygget.
• Säkra jämställda löner.
• Minska klyftan mellan arbetares och tjänstemäns löner.
• Öka löntagarnas makt över lönen.
• Verka för rätt gymnasieutbildning för att få anställning i Kommunals yrken.
• Sprida kunskap om kommunalarnas yrkeskunskaper och om värdet av yrkesutveckling.
• Motarbeta alla former av lönedumpning.
• Motverka otrygga anställningar.
• Verka för rätt till heltid.
Säkra den svenska avtalsmodellen
För Kommunals del ska den svenska avtalsmodellen säkras genom en stark LO-samordning, med lika lön för likvärdigt arbete och minskade löneskillnader som grundfundament. Företrädare för Kommunal ska påverka politiken och andra aktörer i Sverige och EU med syfte att Sverige ska kunna behålla sin arbetsmarknadsmodell med kollektivavtal och sprida kunskap om fördelarna med den svenska avtalsmodellen.
Säkra mer resurser till välfärden
Högre relativlöner, krav på högre kvalitet på tjänsterna från brukarna och förändringar av befolkningens fördelning i olika åldersgrupper kommer att på sikt öka kostnaderna.
Kommunal har i rapporten Vägval välfärd visat att det är nödvändigt, ur medborgarnas perspektiv, att den offentligt finansierade välfärden ges resurser för ökad bemanning för att kvaliteten ska bli acceptabel. För att finansiera högre kvalitet och bemanning krävs att fler får arbete på svensk arbetsmarknad, eftersom det ger ökade skatteintäkter till kommunsektorn. Det krävs med stor sannolikhet också höjda statsbidrag till kommunerna och höjda kommunalskatter för att skapa förutsättningar att bedriva en värdig välfärd för brukarna och rimliga villkor för de medlemmar som arbetar som välfärdsarbetare i Sverige.
Sprida kunskap om kommunalarnas viktiga roll i samhällsbygget Alla branscher där kommunalare arbetar är viktiga för att öka tillväxten i svenskt näringsliv. Det hänger samman med att om medborgarna kan lita på att välfärdstjänster
av god kvalitet finns tillgängliga när det behövs, kommer utbudet av arbetskraft att öka. Företrädare för Kommunal ska sprida kunskapen om att de arbetsuppgifter som medlemmarna utför är nödvändiga för att den ekonomiska tillväxten ska kunna öka.
Säkra jämställda löner
I Sverige är gapet mellan kvinnors och mäns löner omräknade till heltid cirka 14 procent, vilket inte är bättre än i övriga EU-länder. Den enskilt viktigaste förklaringen är att lönenivåerna i kvinnodominerade branscher är lägre än i mansdominerade. Det behövs särskilda jämställdhetssatsningar för att minska den strukturella värdediskrimineringen av kvinnodominerade branscher eller arbetsmarknadssektorer. Företrädare för
Kommunal ska sprida kunskap om den pågående strukturella lönediskrimineringen av kvinnodominerade avtalsområden/sektorer.
Minska klyftan mellan arbetares och tjänstemäns löner
Sett över hela den senaste 30-årsperioden har lönerna för tjänstemän ökat betydligt mer än för arbetare. Företrädare för Kommunal ska sprida kunskap om behovet av att minska den alltför stora löneskillnaden. Det är inte rimligt att en akademisk utbildning ska värderas så mycket mer än en utsliten kropp.
Öka löntagarnas makt över lönen
I många av Kommunals avtalsområden har en del av makten över lönesättningen förflyttats från central nivå till lokal nivå. Arbetsgivarna har i många fall fått
oproportionerligt stor makt över lönen och risken för godtycke har ökat. Företrädare för Kommunal ska ta makten över lönebildningen.
Verka för rätt gymnasieutbildning för att få anställning i Kommunals yrken Allt färre utbildar sig på yrkesprogrammen som riktar sig till Kommunals yrkesområden.
Allt fler outbildade i yrket kan förväntas leda till lönepress nedåt för alla kommunalare.
Arbetsgivare sparar pengar på att ha rätt utbildad personal även i Kommunals yrken.
Internutbildning kan inte helt ersätta en kvalitativ yrkesutbildning från gymnasiet. Det är en viktig prioritering för alla som företräder Kommunal att verka för att det ska krävas minst rätt yrkesutbildning från gymnasiet, eller motsvarande, för att få anställning i Kommunals yrkesområden.
Sprida kunskap om kommunalarnas yrkeskunskaper och om värdet av yrkesutveckling
Statusen på kommunalarnas alla yrken behöver höjas, genom högre löner och genom krav på adekvat gymnasieutbildning, eller motsvarande, för att öka anställningsbarheten och öka möjligheten till yrkesutveckling. Möjligheten att utvecklas i yrket behöver ökas för att göra det möjligt för kommunalare att överta uppgifter som i nuläget utförs av tjänstemän till ett betydligt högre pris.
Företrädare för Kommunal ska sprida kunskap om att alla yrkeskategorier behövs i välfärden och att smarta arbetsgivare ska producera tjänster med arbetskraft som har rätt utbildning, inte överutbildning. Det är möjligt att upprätthålla kvaliteten och samtidigt vara kostnadseffektiv genom att i exempelvis barnomsorgen i första hand anställa barnskötare och färre förskollärare. De senare som arbetsledare, med ansvar för pedagogiken. Med yrkesutveckling får arbetsgivaren mer för pengarna än med överutbildad personal. Samma resonemang kan användas för de flesta verksamheter.
Arbetsgivare behöver således organisera verksamheten smartare och betala både för den yrkesutveckling som kommunalarna för närvarande har och för framtida breddade arbetsuppgifter till nya områden.
Flera av Kommunals avtalsområden står inför omfattande rekryteringsbehov, både på grund av pensionsavgångar och av ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Detta kan vara ett tillfälle att höja lönerna, men då krävs att det finns utbildad arbetskraft och att arbetsgivarna anställer personal med rätt utbildning, inte överutbildning, för varje arbetsuppgift. För att detta ska lyckas bör förbundet arbeta aktivt inom
utbildningspolitiken samt arbeta för ett eventuellt införande av yrkesbevis eller validering av yrkeskunskaper. Förbundet bör verka för att kommunalare ska utvecklas i yrket och utföra uppgifter som i nuläget utförs av högre avlönad personal.
Motverka otrygga anställningar
Det höga utnyttjandet av otrygga anställningar och svårigheterna att få heltid för många av förbundets medlemmar måste brytas. Tre av fyra nyanställda i kommunsektorn 2011, som också blev medlemmar i Kommunal, fick visstidsanställning. Eftersom visstidsanställda i lägre grad än tillsvidareanställda blir medlemmar i facket är den faktiska andelen nyanställda på visstid i kommunsektorn sannolikt ännu högre.
Företrädare för Kommunal ska opinionsbilda om konsekvenserna av otrygga
anställningar. Arbetsgivare som löser bemanningen med visstidsanställningar med få arbetstimmar per månad utnyttjar människor och rubbar tilltron till samhället – och för politiker och arbetsgivare. Huvudregeln för Kommunals företrädare är att anställningar ska vara tillsvidareanställningar.
Motarbeta alla former av lönedumpning
Såväl arbetsgivarorganisationer som politiska partier, i Sverige och internationellt, propagerar för lägre lägstalöner. Reglerna om fri rörlighet över landsgränserna av både arbetstagare och företag påverkar villkoren för arbetstagare i Sverige. Allt fler medlemmar har en arbetsgivare som är registrerad utomlands och migrerande oorganiserad arbetskraft utnyttjas hårt. Företrädare för Kommunal ska sprida kunskap om och motverka alla former av lönedumpning, eftersom detta leder till individuellt utanförskap, svårigheter att rekrytera personal med rätt kunskaper, kvalitetsförluster i verksamheterna och pressar ner lönerna för redan anställda. Företrädare för Kommunal ska också samarbeta med fackliga organisationer i andra länder för globala fackliga rättigheter och bättre livsvillkor, verka för ökat medbestämmande för arbetstagare i utländskt ägda företag och driva på för bättre trygghet för alla arbetstagare i EU.
Verka för rätt till heltid
Rätt till heltid är sedan många år både en prioriterad löneförhandlingsfråga och en viktig politisk fråga för Kommunal. Hälften av Kommunals medlemmar arbetar deltid, ofta på grund av att heltidsanställningar saknas. Eftersom det främst är kvinnor som arbetar deltid, bland Kommunals medlemmar arbetar drygt hälften av kvinnorna deltid och en femtedel av männen, påverkar detta kvinnors löneinkomster mer. Om hänsyn tas till arbetstid är löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige 29 procent. Det finns många goda exempel, till exempel Nynäshamns kommun, där frågan hanterats genom att en personalpool organiserats, där de anställda roterar mellan olika arbetsplatser och får heltidsanställning. Det är både ekonomiskt gynnsamt för kommunen och ger medlemmarna en lön som går att leva på.
• Rätt till heltid
• Arbetsorganisationen ska möjliggöra heltidsarbete.
• Arbetsvillkor och arbetstyngd ska utformas så att medlemmarna kan välja att arbeta heltid.
• Fördelningen av det obetalda hemarbetet mellan män och kvinnor ska möjliggöra heltidsarbete.
• Förbundet ska främja lokala arbetstidslösningar som inom ramen för kollekti-vavtalet gör det möjligt för medlemmarna att ha inflytande över sin arbetstid, dess förläggning, längd och omfattning.