immunterapi (SLIT). Även andra immunterapier har utvecklats men är ännu inte tillfredsställande utvärderade, såsom intralymfatisk immunterapi (ILIT) och epikutan immunterapi (EIT). AIT har visat sig effektivt vid rinokonjunktivit orsakat av inhalationsallergier (gräs, trädpollen, kvalster, etc.), allergier mot bi- och ge-tinggift, samt vid astma utlöst av kvalsterallergi.
Den vetenskapliga evidensen med avseende på AIT är generellt något begränsad.
SCIT och SLIT har funnits längst och har därför studerats mer än exempelvis ILIT.
Evidensen gällande effektiviteten av SCIT och SLIT är (måttligt) heterogen på grund av skillnader i studiedesign, studerade läkemedel samt studiepopulation.
Syftet med detta arbete var att försöka reda ut när och till vilka patienter som AIT är en kostnadseffektiv behandlingsstrategi. Den vetenskapliga evidensen är otill-räcklig för att särskilja mellan olika typer av AIT varför en mix av SCIT/SLIT är det som här analyseras och kallas för AIT. Med vilka patienter avses olika åldrar, olika varaktighet av sjukdomen och olika allergener. Huruvida AIT bör ges avgörs av kostnader, behandlingseffekter och olika risker/biverkningar. Detta arbete är av-gränsat till patienter med allergisk rinit och/eller rinokonjunktivit på grund av luft-burna allergener.
2 Allergisk rinit/rinokonjunktivit
Symtom och besvär av AR/ARC varierar mellan drabbade personer, med allt från tämligen lindriga besvär till tämligen svåra besvär med tydlig inverkan på allmän-tillstånd och arbetsförmåga. En uppdelning av AR har gjorts utifrån symtommöns-ter och grad av besvär. Symtomen kan vara säsongsbundna eller mer eller mindre ständigt närvarande, vilket ibland kallas för intermittenta respektive ihållande symtom. Intermittenta kallas symtomen om de uppträder < 4 dagar per vecka el-ler under < 4 på varandra följande veckor. Ihållande symtom uppträder ≥ 4 dagar per vecka och under ≥ 4 veckor i följd. Ibland delas symtomen också in i kategorier efter svårighetsgrad, i lindrig, måttlig och svår AR. Måttlig och svår AR har ofta behandlats som en grupp, måttlig/svår AR.
Symtomen anses lindriga med normal sömn, ingen inverkan på dagliga aktiviteter, inga begränsningar i arbete eller studier och om symtomen inte är besvärande.
Svåra symtom kännetecknas av sömnstörningar, begränsningar i dagliga aktivite-ter och i arbete respektive studier [13].
3
2.1 Sjukdomsbörda i termer av livskvalitet
Att allergisk rinit och tillhörande besvär har en påtagligt negativ inverkan på drab-bade personers livskvalitet är väl dokumenterat i litteraturen. En litteraturgenom-gång av Blaiss et al. [14] gällande allergisk rinit (AR) och allergisk rinokonjunktivit (ARC) bland ungdomar (10-19 år) visade till exempel tydliga negativa effekter på livskvalitet, såväl fysiskt som mentalt (t.ex. dagliga aktiviteter, funktion), sömn-problem samt sämre skolnärvaro och studieresultat. Kim et al. [15] undersökte barn med allergiska symtom och kom fram till att dessa hade en signifikant nega-tiv inverkan på livskvalitet. Ciprandi et al. [16] studerade livskvalitet vid AR, och dess relation till kliniska, immunologiska och funktionella aspekter. Man kom fram till att det råder ett signifikant samband mellan livskvalitet och funktionella och immunologiska parametrar. Att ha mer än två allergier var en determinant för för-sämrad livskvalitet. En annan studie [17] kom fram till att såväl svårighet som du-ration av rinit påverkade livskvaliteten, att ögonsymtom i högre grad påverkade livskvalitet än nästäppa och andra symtom, samt att nysningar och rinnoré inte påverkade livskvaliteten. Shin et al. [18] konstaterade utifrån en befolkningsun-dersökning i Korea att AR påverkar mental hälsa och livskvalitet hos vuxna.
Aspekter som lyftes fram var smärta/obehag, oro/depression och suicidtankar.
Säsongsbunden AR har också konstaterats vara förknippad med sämre skolpre-stationer bland ungdomar i Storbritannien [19].
Price et aI. [20] undersökte bördan för AR-patienter i något mer konkreta termer.
Man tittade huvudsakligen på symtombörda bland vuxna patienter i Storbritan-nien och kom fram till att patienter med lindrig AR hade i genomsnitt 6,0 symto-matiska episoder per år (måttlig/svår AR 8,0 episoder) som i genomsnitt varade i 9,8 dagar (måttlig/svår AR 12,5 dagar). Av patienter med lindrig AR hade 30,4%
också astma (måttlig/svår AR 35,8%). Richter et al. [21] mätte livskvalitet bland patienter med AR och/eller astma. Livskvalitetsvikterna är relativt ”inga symtom”
som givits vikten 1. Man kom fram till att livskvaliteten för AR var 0,902, för astma 0,928 och för AR+astma 0,899. Hahn-Pedersen et al. [22] kom utifrån en systema-tisk litteraturöversikt fram till att kontinuerlig (perenn) AR (PAR) är förknippad med sämre livskvalitet än säsongsbunden AR (SAR). Enligt RQLQ gav PAR 2,73 och SAR 2,04, och enligt SF-36, physical component score (PCS) gav PAR 49,06 och SAR 64,19 (för båda tillstånden var ”vitalitet” den mest påverkade dimensionen).
4
2.2 Sjukdomsbörda i termer av kostnader
Symtomen förknippade med AR ger också upphov till kostnader, för drabbade in-divider och för samhället. Kostnader som i första hand bör tas hänsyn till i sam-band med AR innefattar läkarbesök, sjukhusvistelser (i samsam-band med förekom-mande astma), behandling (läkemedel) och produktionsförluster (sjukfrånvaro, sjuknärvaro) [21]. En svensk studie av Cardell et al. [23] undersökte den ekono-miska bördan på samhället av AR. Studien genomfördes som en populationsbase-rad enkätstudie riktad till personer 18-65 år, med frågor om sjukvårdskontakter, medicinering, sjukfrånvaro och sjuknärvaro associerat till AR. Bland de som besva-rade enkäten (44%, n=3501) var prevalensen av AR 24%, varav 22% även hade astma. Personer med AR kostade i genomsnitt €961,1 per år (€219,3 direkta och
€750,8 indirekta kostnader). Prevalensen och kostnaderna översattes till en årlig samhällelig kostnad på €1,3 miljarder i Sverige för personer mellan 18 och 50 år med AR. Ovan nämnda studie av Price et al. [20] fann att för personer med lindrig AR var antal vårdbesök per år 1,19 (1,61 vid måttlig/svår AR). För hela AR-gruppen var sjukfrånvaron i genomsnitt 4,1 dagar per år medan antalet dagar per år med någon grad av sjuknärvaro var i snitt 37,7. Linneberg et al. [24] kom fram till att kostnadsbördan förknippad med AR främst orsakas av produktionsförluster (sjuk-frånvaro/sjuknärvaro), och konstaterar att den omfattande sjukdomsbördan bör vara motiv nog för tidig diagnos och behandling.
5