Analysen, med de antaganden som redovisats i ovanstående text, resulte-rade i kostnader och effekter enligt tabell 14. I grundanalysen antas patien-terna påbörja AIT-behandling vid 25 års ålder.
Tabell 14. Analysens utfall över en 10-årig tidshorisont
Parameter Ingen
Hospitaliseringar 7947 6156 -1791
Symtomatiska
Utfallen innebär att AIT (utöver symtomatisk behandling) jämfört med en-bart symtomatisk behandling genererar såväl lägre kostnader som fler QA-LYs. Det vill säga att AIT är ett dominant alternativ jämfört med enbart sym-tomatisk behandling. Detta givet att ett samhällsperspektiv tillämpas där så-väl direkta som indirekta kostnader inkluderas i analysen.
Om vi istället tillämpar ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, och endast inklu-derar direkta kostnader, så hamnar den inkrementella kostnadseffektkvoten (ICER) för jämförelsen AIT vs. ej AIT på (98 049-46 085) /(8,17-7,96) =
244 768 kronor per QALY.
Uppdelning på subgrupper
43
Som redan nämnts är den vetenskapliga evidensen otillräcklig för att kunna göra meningsfulla subgruppsanalyser. Kostnadseffektiviteten av AIT styrs till största delen av hur effektiv behandlingen är samt hur länge behandlingsef-fekterna kvarstår. Om det gick att identifiera subgrupper för vilka behand-lingseffekter och varaktighet är bättre eller sämre så skulle detta givetvis ge ledning till när och för vilka patienter som AIT är kostnadseffektivt och bör administreras.
Den enda subgruppsanalysen som befunnits möjlig att resonera kring i denna rapport är ålder med uppdelningen barn (< 13 år) /ungdomar (13-19 år) /vuxna (> 19 år). Det finns ingen tydlig evidens avseende effektskillnad, man skulle kunna tänka sig olika följsamhet till behandling, och standardmortali-tet skiljer sig förstås lite. Vad man kan anta är att produktionsförluster skiljer sig åt mellan åldersgrupperna. Man skulle förenklat kunna anta att för vuxna inkluderas sjukfrånvaro+sjuknärvaro, för barn sjukfrånvaro (VAB, upp till 12 år), och för ungdomar (13–19 år) inga produktionsförluster. Detta skulle, med ett samhällsperspektiv, för de olika subgrupperna ge:
Vuxna: AIT dominant (lägre kostnader och bättre effekter/hälsa) Ungdomar: cirka 245 000 kr/QALY
Barn: cirka 179 000 kr/QALY
Man bör dock komma ihåg att även försämrad funktion och prestationer i skolan är av betydelse men att de förlusterna är svåra att kvantifiera.
Olika allergener – tillgänglig evidens möjliggör inte subgruppsanalys.
Varaktighet av symtom – tillgänglig evidens möjliggör inte subgruppsanalys.
Svårighet av symtom – tillgänglig evidens möjliggör inte subgruppsanalys.
Man skulle möjligen kunna variera ”behandlingseffekt” med antaganden om olika effekt för olika varaktighet och svårighetsgrad av symtom. Samma sak för olika allergener. En sådan analys skulle i så fall bli väldigt generell, utan att kunna specificera vad av allergentyp, varaktighet, svårighetsgrad som styr behandlingens effekt eller minskade kostnader.
44
6.1 Konsekvenser av att behandla alla med behov av AIT
Det har i en rapport från Region Skåne (2017) antagits att behov av AIT före-ligger hos cirka 30 individer per 10 000 invånare [108]. Vidare säger man i rapporten att av dessa behandlas cirka en tredjedel med AIT. Om detta anta-gande stämmer in på hela Sverige så skulle det innebära att cirka 30 000 indi-vider behöver AIT, av vilka cirka 20 000 inte får behandlingen i dag. För Ös-tergötland skulle det innebära att cirka 1350 individer behöver AIT och att endast cirka 450 i dag får behandling.
Förutsatt att fördelningen SCIT/SLIT är 50/50, som antagits i denna rapport, skulle merkostnaderna för hela den svenska hälso- och sjukvården (jämfört med enbart symtomatisk behandling) för att behandla alla med behov av AIT uppgå till cirka (30 000*52 000)=1,5 miljarder kronor utspritt över 3 år. Kost-nadsökningen jämfört med dagsläget bedöms vara cirka 1 miljard kronor.
Om enbart SLIT användes skulle kostnaderna uppgå till cirka
(30 000*22 000)=660 miljoner kronor (ökning med 440 miljoner), medan de med enbart SCIT skulle uppgå till (30 000*82 000)=2,46 miljarder kronor (en ökning med 1,64 miljarder). Hälso- och sjukvårdens kostnader för att be-handla alla med behov av AIT beräknas således ligga i intervallet 660 miljo-ner kronor till nästan 2,5 miljarder kronor (ökning på mellan 440 miljomiljo-ner och 1,6 miljarder kronor), beroende på fördelning mellan SCIT och SLIT.
Samtidigt som kostnaderna ökar så vinner behandlade individer i genomsnitt 0,21 QALYs, eller totalt (0,21*30 000)=6300 kvalitetsjusterade levnadsår på befolkningsnivå, en ökning med 4200 QALYs jämfört med dagsläget där end-ast en tredjedel antas få behandling.
För Region Östergötland skulle motsvarande merkostnad uppgå till cirka (1350*52 000)=70 miljoner kronor över 3 år (intervall beroende på fördel-ning SCIT/SLIT: 30-110 miljoner), en uppskattad kostnadsökfördel-ning med cirka 47 miljoner kronor (intervall: 20-73 miljoner). Den totala livskvalitetsvinsten skulle i Östergötland uppgå till 284 QALYs, en ökning med 189 QALYs.
45
6.2 Information av betydelse som saknas för en mer fullständig analys
Det vore önskvärt att kunna dela upp tillståndet AR/ARC efter svårig-hetsgrad (mild/måttlig/svår), för att på ett bättre sätt fånga relevanta effekter av behandling. För att bli användbar skulle (transitions)sanno-likheter för att på t.ex. årlig basis gå från den ena till den andra svårig-hetsgraden med resp. utan AIT behöva fastställas. Vilken inverkan har AIT på sannolikheten för att röra sig till ett lindrigare resp. svårare till-stånd?
Vad karakteriserar de olika svårighetsgraderna (mild/måttlig/svår)?
(kriterier för indelning i olika tillstånd, möjligen med hjälp av kliniska variabler)
Vad innebär de olika tillstånden (lindrig/måttlig/svår AR etc.) i termer av kostnader (resursförbrukning, arbetsoförmåga) respektive livskvali-tet? (med resp. utan AIT) ?
Betydelse av eventuella biverkningar (kostnader, livskvalitet) av SCIT/SLIT?
Evidens avseende jämförelse av olika beredningsformer (främst SCIT och SLIT). Sannolikt är den ena att föredra för vissa patienter och den andra för andra patienter.
Mer konkreta riktlinjer avseende vilka som bör behandlas med AIT resp. inte (typ av besvär, svårighetsgrad, perenn/säsongsbunden AR, testat andra behandlingar, ålder, kontraindikationer, evidens)
Skillnader i effekter av AIT för olika subgrupper, med avseende på ål-der, allergen, svårighetsgrad, etc. Kan biomarkörer användas för att predicera behandlingseffekt?
Behandlingseffekternas varaktighet?
Hänsyn till ”pollensäsonger”?
Initial fördelning mellan tillstånd? (AR/AR+astma/astma) (används i Richter, men här antar vi att det är de med måttlig/svår AR/ARC som är aktuella för behandling – dvs. alla börjar i detta tillstånd).
Livskvalitetsvikter? Absoluta eller relativa?
46