• No results found

4.5 Empiri frågeformulär

4.5.1 Allmän information

Webbenkäten publicerades i två Facebook-grupper där det gemensamma antalet deltagare var 12 249 personer. Exakt hur många av dem som var män respektive kvinnor har inte kontrollerats. Det var 21 respondenter som besvarade enkäten och 17 av dem besvarade frågan om kön. Av dessa respondenter var två personer män och 15 var kvinnor.

Åldern på de som besvarade enkäten låg på mellan 31-70 år och majoriteten av dem var mellan 51-60 år gamla. Det var 17 respondenter som besvarade frågan om var de bodde när de fick sin diagnos och de bodde på 14 olika platser varav en bodde i Finland. Utav respondenterna som besvarade frågan om hur länge sedan de fick sin diagnos visade det sig att de flesta hade fått sin diagnos för 0-5 år sedan. Det framkom i undersökningen att den vanligaste diagnosen var någon form av bröstcancer hos deltagarna men det var totalt nio olika diagnoser som namngavs.

4.5.2 Före diagnos

Tio av de 21 som besvarade enkäten försökte att själva hitta information om vad deras symptom kunde innebära. De fick bedöma kvaliteten på namngivna system utifrån hur pass relevant, begriplig samt tillgänglig informationen var som de kunde hitta. De kunde även fylla i alternativet på annat sätt eftersom inte alla tillgängliga system var namngivna.

Relevans

Resultatet visar att utav de som själva sökte information kring sina symptom så ansåg flertalet att de kunde hitta relevant information via de system de använde sig av. Det var ingen av respondenterna som ansåg att all information de hittade var helt irrelevant.

Tillgänglighet

När det handlade om tillgängligheten, det vill säga hur enkelt eller svårt det var för deltagarna att själva söka information utifrån sina system, visar det att de ansåg det vara enklast att söka via Google. Även om flertalet ansåg det enkelt att söka via Google visar resultatet att några av dem ansåg det vara relativt svårt att hitta den information de sökte via respektive system.

Begriplighet

När symptom uppstår och vi människor själva börjar söka information kring vad symptomen kan innebära, är den tillgängliga informationen tillräckligt begriplig? Är det lätt att förstå den information som går att hitta?

Det var tio respondenter som besvarade frågan och resultatet visar att alla tio bedömde begripligheten för informationen de hittade via Google medan endast två bedömde begripligheten av informationen de fick via 1177. Svaren visar att ingen av respondenterna förstod allt de hittade, det var inte heller någon som på något alternativ svarade med ”förstod ingenting”.

4.5.3 Utredningsprocessen

Information, läkare till patient

Det var 17 respondenter som besvarade frågan om de fick någon information på första besöket.

På patienternas första läkarbesök var det elva stycken som fick information av läkaren om vad exempelvis symptomen kunde tyda på, varför läkaren utförde olika undersökningar etc. Sex av dem ansåg sig inte ha fått någon sådan information alls på det första läkarbesöket

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om att kunna få tag på den information som önskas när den önskas.

Något som kan påverka när en patient med cancer kan få den information som de vill ha kan bero på olika väntetider.

På frågan kring hur lång tid det tog att fastställa en diagnos tog det 0-3 månader för majoriteten av de 17 respondenterna som svarade innan de fick mottaga relevant information om sin diagnos. Två fick vänta i 0-6 månader medan det dröjde 1-2 år för en av dem. Därefter var det 16 respondenter som besvarade frågan om hur de fick ta emot information från läkare och sjukvården. Nio stycken av dem fick det endast muntligt, sex av dem fick det både muntligt och skriftligt medan en av respondenterna svarade att de inte fick någon information alls, vare sig skriftligt eller muntligt.

På frågan om hur patienterna själva upplevde olika väntetider var det 17 respondenter som svarade hur de ansåg att tillgänglighet av önskad information från läkare / sjukvård såg ut. Det som kan uttolkas från resultatet var att respondenterna i högre grad generellt uppfattade väntetiderna som alldeles för långa än att de upplevdes som korta väntetider. Utifrån väntetid för återbesök / återkoppling och provsvar ansåg 5 respektive 6 personer att det var förväntad tid de fått vänta.

Begriplighet

Det är viktigt att en patient verkligen förstår den information som de får av sin läkare samt sjukvården. Det var 17 respondenter som besvarade frågan om hur begriplig de ansåg att informationen kring deras diagnos var. Resultatet visar att även om de flesta respondenterna förstod den information de fick, var det tre personer som ansåg att det var svårt att förstå den information de mottagit muntligt medan en person ansåg det svårt att förstå den skriftliga informationen som hen fick. Det går även att se att en person inte förstod någonting alls av den muntliga informationen hen fick av sin läkare kring sin diagnos.

Relevans

Inom informationslogistik är det viktigt att kontrollera ifall rätt person får rätt information, dvs att den information de mottar är relevant för dem. I undersökningen ställdes därför frågan kring hur mycket relevant information patienterna fått under hela processen. Respondenterna kunde svara på frågan genom att gradera sitt svar utifrån en skala av 0 till 100.

Det var 21 respondenter som besvarade frågan och av dem ansåg 7 personer att de under hela processen fått all den information som de ansåg sig behöva / önskat (stapeldiagram 1).

Stapeldiagram 1, Hur relevant information respondenterna ansett sig få genom hela processen.