ALLMäN INFOrMAtION

Alpcot Agro är ett svenskt aktiebolag som grundades 2006 och har sin hemvist i Stockholm. Alpcot Agro inves-terar i jordbruksmark och jordbruksrelaterade verksamhe-ter i Ryssland och andra OSS-staverksamhe-ter.

Bolagets aktier är noterade på NASDAQ OMX First North i Stockholm med ticker namnet ALPA.

Bolagets huvudkontor är beläget i Moskva med adres-sen 7 Butikovskiy lane, 119034 Moscow, Russia.

NOt 2 – redOVIsNINgsPrINCIPer M.M.

(a) grunder för upprättandet av redovisningen Koncernredovisningen baseras på historiska anskaffnings-värden förutom förvärvade dotterbolag som värderats till verkliga värden i enlighet med IFRS 3 ”Rörelseförvärv”, biologiska tillgångar som redovisas till verkliga värden i enlighet med IAS 41 ”Jord- och skogsbruk” samt vissa finansiella instrument som redovisas till verkliga värden i enlighet med IAS 39 ”Finansiella instrument: Redovisning och värdering”. Alla belopp anges, om inget annat sägs, i tusentals svenska kronor (tSEK).

(b) Uttalande om överensstämmelse med gällande regelverk

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med Inter-national Financial Reporting Standards (IFRS) jämte tolk-ningsuttalanden utgivna av International Financial Reporting Interpretations committee (IFRIc). Eftersom moderbolaget är ett företag inom EU tillämpas enbart av EU godkända IFRS. Koncernredovisningen är vidare upp-rättad i enlighet med svensk lag genom tillämpning av RFR 1.2, Kompletterande redovisningsregler för koncer-ner från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med svensk lag, årsredovisningslagen och med tillämpning av RFR 2.2, Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av Koncernens redovis-ningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig bety-delse för koncernredovisningen anges i Not 3.

(c) standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft 1 januari 2009 eller senare

Sedan 1 januari 2009 har bolaget ändrat utformningen av resultaträkningen från funktionsindelning till kostnads-slagsindelning enligt beskrivningen i IAS 1 “Utformning av finansiella rapporter”. Ledningen menar att medan verk-samhetens finansiella resultat inte påverkas ger en utform-ning efter kostnadsslag en mer transparent bild av

bola-gets resultat för dem som tar del av boksluten. Vid utarbetandet av denna rapport har jämförande siffror för 2008 omräknats.

IAS 23, Låneutgifter, reviderad mars 2007 – Den största ändringen är borttagandet av möjligheten att omedelbart kostnadsföra de låneutgifter som rör tillgångar som inte upptas till det verkliga värdet och som kräver mycket tid att färdigställa för användning eller försäljning. Sådana låneutgifter utgör en del av anskaffningskostnaden för till-gången i fråga om datumet för ikraftträdandet för kapitali-seringen är 1 januari 2009 eller senare. Bolaget redovisade tidigare samtliga låneutgifter som kostnader omedelbart.

Ändringen av redovisningsprincip har inte haft någon avgörande inverkan på avkastningen per aktie. Förtids-tillämpades 2008.

IFRS 8 – ”Rörelsesegment”. IFRS 8 ersätter IAS 14 – ”Seg-mentrapportering” Se not 2 avsnitt f.

IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, reviderad sep-tember 2007 – Den största ändringen i IAS 1 är att resultat-räkningen har ersatts med en rapport över totalresultat som inkluderar samtliga icke ägartransaktioner i eget kapital såsom omvärdering av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Alternativt får företag presen-tera två redogörelser: en separat resultaträkning och en rapport över totalresultat. Bolaget har valt att presentera en rapport över totalresultat. Omarbetningen av IAS 1 introducerar även kravet att presentera en rapport över finansiell ställning (balansräkning) avseende ingången av den tidigaste jämförelseperioden närhelst enheten omräknar jämförande uppgifter på grund av omklassifice-ringar, ändringar av redovisningspolicys, eller rättelser av fel. Omarbetningen av IAS 1 har påverkat utformningen av koncernens räkningar men inte redovisningen eller beräk-ningen av specifika transaktioner och poster.

Förbättringar av IFRS-standarder, utgiven maj 2008 – Änd-ringarna består av en blandning av väsentliga ändringar, förtydliganden samt ändringar av terminologin i olika standarder. Ändringarna har inte haft någon inverkan på koncernens bokslut.

Förbättringar i upplysningar om finansiella instrument, ändringar av IFRS 7, utgiven i mars 2009 – Ändringen krä-ver förbättrade upplysningar om beräkningar av krä-verkliga värden och likviditetsrisker. Företag ska redovisa en analys av finansiella instrument uppdelade enligt en hierarki i tre nivåer för mätning av verkligt värde.

De förbättrade upplysningarna ingår i denna årsredo-visning.

(d) Nya standarder, ändringar av standarder och tolk-ningar som är obligatoriska för bolagets redovisnings-perioder med början 1 januari 2010, och som bolaget inte har förtidstillämpat

IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rap-porter, reviderad januari 2008 tillämpas från 1 januari 2010.

Omarbetningen av IAS 27 kräver att ett företag hänför totalresultat till moderbolagets ägare och till minoritetsin-tressen även om resultatet blir att minoritetsintresset blir negativt. Den reviderade standarden specificerar att änd-ringar i ett moderbolags ägarandel i ett dotterbolag som inte leder till förlorad kontroll måste redovisas som trans-aktioner inom eget kapital. IFRS 3, Rörelseförvärv, revide-rad januari 2008 tillämpas för förvärv av rörelser som görs 2010 och senare. De viktigaste ändringarna är:

Innehav utan bestämmande inflytande (tidigare

”mino-•

ritetsintresse”) kan beräknas antingen med den befint-liga IFRS 3-metoden (proportionell andel av det förvär-vade företagets identifierbara nettotillgångar) eller till verkligt värde.

Kravet att mäta alla tillgångar och skulder till verkligt

•

värde i varje steg vid ett stegvis förvärv i syfte att beräkna en del av goodwill har tagits bort och änd-ringar i ägarandel i dotterbolag redovisas som transak-tioner inom eget kapital.

Kostnader som rör förvärv redovisas som kostnader

•

istället för att inkluderas i goodwill.

En köpare måste per förvärvsdagen redovisa en skuld

•

för eventuell villkorlig ersättning. Ändringar av värdet av skulden efter förvärvsdagen redovisas i resultaträk-ningen och inte som en justering av goodwill.

Koncerninterna aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, ändringar av IFRS 2 tillämpas från 1 januari 2010. Ändringarna ger en tydlig grund för klassificeringen av tilldelningar av aktierelaterade ersättningar både i kon-cernredovisningen och separata finansiella rapporter.

Ändringarna införlivar i standarden riktlinjerna i IFRIc 8 och IFRIc 11, som tas bort. Bolaget räknar inte med att ändringarna kommer att ha någon väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna.

Förbättringar av IFRS-standarder, utgiven april 2009 Bolaget räknar inte med att ändringarna kommer att ha någon väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna.

(e) koncernredovisning

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmeto-den och omfattar Moderbolaget och dess dotterbolag.

De finansiella rapporterna för Moderbolaget och dotter-bolagen som tas in i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för Koncernen. Alla koncerntransaktioner och

koncernmellanhavanden samt vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen elimineras i sin helhet. Ett dotter-bolag tas med i koncernredovisningen från förvärvstid-punkten, vilket är den dag då moderbolaget får det bestämmande inflytandet, och ingår i koncernredovis-ningen fram till den dag det bestämmande inflytandet upphör. Med bestämmande inflytande innebär rätten att utforma dotterbolagens strategier i syfte att erhålla eko-nomiska fördelar.

Dotterbolag

Dotterbolag som förvärvats redovisas i koncernredovis-ningen enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär bland annat att anskaffningsvärdet för aktierna fördelas på förvärvade tillgångar, övertagna åtaganden och skulder vid förvärvstidpunkten baserat på dess verkliga värden vid denna tidpunkt. Om anskaffningsvärdet överstiger verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar klassifi-ceras skillnaden som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde på det förvärvade bolagets netto tillgångar redovisas skillnaden direkt i resultaträk-ningen.

Minoritetsintressen är den del av ett dotterbolags resultat och nettotillgångar som inte, direkt eller indirekt, ägs av moderbolaget. Minoritetens andel av resultatet ingår i koncernresultaträkningens resultat efter skatt.

Andelen av nettotillgångarna ingår i eget kapital i kon-cernbalansräkningen men särredovisas skiljt från eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Joint Venture och intresseföretag

Joint Ventures (”JV”) och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. goodwill som uppstår vid förvärv av ett JV eller ett intresseföretag ingår i det redovisade värdet av respektive JV eller intresseföretag. Om det är uppenbart att den redovisade goodwillen inte motsvaras av de framtida ekonomiska fördelarna skrivs goodwillen ned.

Om Koncernens andel av nettotillgångarna i ett förvär-vat JV eller intresseföretag överstiger anskaffningskostna-den redovisas skillnaanskaffningskostna-den direkt i resultaträkningen. När Koncernens andel av ett JV’s eller intresseföretags förlus-ter överstiger det bokförda värdet skrivs andelarna ned till noll och några ytterligare förluster redovisas inte såvida Koncernen inte har ett åtagande gentemot JV’t eller intresseföretaget.

Orealiserade vinster eller förluster i transaktioner mel-lan koncernföretag och ett JV eller intresseföretag elimi-neras i koncernredovisningen i utsträckning motsvarande Koncernens intresse i intresseföretaget eller JV, utom då orealiserade förluster utgör ett bevis på nedskrivningsbe-hov.

forts. not 2

(f) rapportering per segment

Koncernen har inte tidigare redovisat enligt IFRS 8 Opera-ting Segments, så denna årsredovisning är den första som följer IFRS 8.

Rapportering per segment görs enligt samma struktur som den interna rapporteringen sker till styrelse, VD och bolagsledning. Ledningen beaktar verksamheten både från ett geografiskt och ett verksamhetsorienterat per-spektiv. Lokala produktionsenheter, som är sammanlän-kade med varandra i operationella kluster, aggregeras i internrapporteringen i produktionskluster. Segment pre-senteras för ledningen på klusterbasis, och djurhållningen presenteras som ett separat kluster.

Se Not 4 – Rapportering per segment för vidare infor-mation.

(g) Omräkning av utländska verksamheter

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är Koncernens funktionella och presentationsvaluta.

tillgångar och skulder i utlandsverksamheter omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansda-gen. Resultaträkningarna omräknas med hjälp av årets genomsnittliga valutakurser. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital. Det finns inga valutater-minskontrakt för att säkra flöden mellan länder.

(h) Omräkning av utländsk valuta

Den funktionella valutan för varje enhet inom Koncernen bestäms med hänsyn till den ekonomiska miljön där en heterna bedriver sina respektive verksamheter vilken till större del överensstämmer med den lokala valutan i res-pektive land. På balansdagen omräknas monetära ford-ringar och skulder som är uttryckta i utländska valutor till den kurs som då gäller. Alla kursdifferenser påförs resul-taträkningen förutom lån i utländsk valuta som utgör en valutasäkring av en nettoinvestering i en utländsk verk-samhet. Dessa kursdifferenser redovisas direkt i eget kapi-tal till dess att den utländska verksamheten avyttras då de redovisas i resultaträkningen.

Valutakurser

Följande valutakurser har använts i samband med upprät-tandet av årsredovisningen.

Balans­

dagskurs

genom­

snittskurs 100 ryska RUR motsvarar i SEK 23,86 24,06 100 ukrainska UAH motsvarar i SEK 89,92 97,22

1 EUR motsvarar i SEK 10,35 10,62

cyperns lokala valuta är Euro fr o m den 1 januari 2008.

(i) Anläggningstillgångar (i) Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, förutom mark, redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskriv-ningar. Anläggningstillgångar redovisas som sådana när alla risker och ekonomiska fördelar övergått till Koncernen samt när de befinner sig på den plats samt i det skick som krävs för att kunna användas på det sätt som varit före-tagsledningens avsikt. Anläggningstillgångar som ännu inte befinner sig på den plats samt i det skick som krävs för att kunna användas på det sätt som varit företagsled-ningens avsikt redovisas som pågående nyanläggningar, se (i) nedan. I anskaffningsvärdet för materiella anlägg-ningstillgångar ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Det redovisade värdet för materi-ella anläggningstillgångar borttages från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida eko-nomiska fördelar väntas från användningen av tillgången.

Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen redovi-sas i resultaträkningen.

(ii) Mark

Mark redovisas vid första redovisningstillfället till anskaff-ningskostnad. Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjan-deperiod och är därför inte föremål för avskrivningar. Om anskaffningskostnaden för markområden inkluderar kost-nader för nedmontering av tillgång, bortforsling av till-gång och återställande av platsen på vilken en tilltill-gång står, avskrivs den delen av marktillgången över den period som det bedöms att ekonomiska fördelar tillkommer Kon-cernen p g a dessa kostnader.

(iii) Immateriella anläggningtillgångar, förutom goodwill En immateriell anläggningstillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form som kan generera framtida ekonomiska fördelar. En tillgång uppfyller krite-riet på identifierbarhet när den:

är avskiljbar, dvs det går att avskilja eller dela av den

•

från företaget och sälja, överlåta, licensiera, hyra ut eller byta den, antingen enskilt eller tillsammans med hänförligt avtal, hänförlig tillgång eller hänförlig skuld, eller

uppkommer ur avtalsenliga eller andra juridiska

rättig-•

heter, oavsett om dessa rättigheter är överlåtbara eller avskiljbara från företaget eller från andra rättigheter och förpliktelser.

En immateriell anläggningstillgång redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella av- och ned-skrivningar. Immateriella anläggningstillgångar som har obestämbar nyttjandeperiod är inte föremål för avskriv-ningar. Det redovisade värdet för immateriella anlägg-ningstillgångar borttages från balansräkningen vid forts. not 2

utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekono-miska fördelar väntas från användningen av tillgången.

Den vinst eller förlust som uppkommer när en immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen redovi-sas i resultaträkningen.

(iv) Goodwill

goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifier-bara nettotillgångar vid förvärvstillfället. goodwill på för-värv av dotterföretag redovisas som immateriella till-gångar.

goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. goodwill som redovisas separat prö-vas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivnings-behov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. goodwill fördelas på kassagenererande enheter och prövas minst årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenere-rande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelse-förvärv som gett upphov till goodwillposten. Koncernen fördelar goodwill till samtliga Rörelsegrenar i samtliga län-der där Koncernen bedriver verksamhet.

(j) Avskrivningar

(i) Materiella anläggningstillgångar

Avskrivning på materiella anläggningstillgångar, förutom mark och biologiska tillgångar görs linjärt ned till tillgång-ens beräknade restvärde under tillgångtillgång-ens förväntade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandetider för de olika grupperna av anläggningstillgångar uppgår till:

Byggnader 20-50 år

teknisk utrustning 5-20 år

Jordbruksmaskiner 5-20 år

Elstationer 10-25 år

Fordon 4-10 år

Möbler och kontorsutrustning 5-25 år

Aktiverade markförbättringar 25 år

Övrigt 5 år

Avskrivning av en tillgång påbörjas när den är tillgänglig för användning, dvs när den befinner sig på den plats samt i det skick som krävs för att kunna användas på det sätt som varit företagsledningens avsikt. tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

(ii) Immateriella anläggningstillgångar, förutom goodwill Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar med bestämbara nyttjandeperioder, görs linjärt ned till till-gångens beräknade restvärde och under tilltill-gångens för-väntade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandetider för de olika grupperna av immateriella anläggningstillgångar är:

Markrättigheter 1-49 år

Programvaror 5 år

Kontrakt avseende nyttjandeperioder för markrättigheter är normalt 49 år. Beroende på när kontrakten avseende markrättigheter tillträds, varierar kvarstående nyttjande-period. Den genomsnittliga kvarstående nyttjandeperio-den för Koncernernas markrättigheter är 8 år.

(k) Pågående nyanläggningar

Pågående nyanläggningar utgörs av kostnader direkt hän-förliga till uppförandet av materiella anläggningstill-gångar och inkluderar del av direkt hänförliga kostnader som uppstår vid uppförandet av tillgången. Det inkluderar också finansiella kostnader som uppstår under prospekte-rings-, utvecklings- uppförandeperioden när sådana kost-nader finansieras genom lån. Avskrivning av dessa till-gångar påbörjas när kommersiell utvinning av tilltill-gångarna inletts.

(l) Nedskrivning av materiella och immateriella till-gångar, exklusive goodwill

Koncernen bedömer sina materiella och immateriella anläggningstillgångar för möjligt nedskrivningsbehov vid händelser eller förändrade omständigheter som ger indi-kationer på att tillgångarnas redovisade värden ej kan för-svaras genom att jämföra tillgångarnas redovisade värden med deras återvinningsbara värden. När det inte är möj-ligt att uppskatta det återvinningsbara värdet för en enskild tillgång, uppskattas det återvinningsbara värdet för den kassagenererande enheten som tillgången tillhör.

Det återvinningsbara värdet är det högre av nettoför-säljningsvärdet och nyttjandevärdet. Om det återvinnings-bara värdet bedöms understiga det redovisade värdet av en tillgång skrivs den ned till sitt återvinningsbara värde.

En nedskrivning tas upp i resultaträkningen när den inträf-far.

Återföringar av tidigare nedskrivningar redovisas som en ökning av tillgångens värde till det reviderade återvin-ningsbara värdet dock aldrig till ett högre värde än det ursprungliga värdet innan nedskrivningen gjordes.

(m) Jordbruk

Jordbruksverksamhet definieras av ledningen som den biologiska omvandlingen av biologiska tillgångar för för-säljning till jordbruksprodukter eller till ytterligare bio-logiska tillgångar. Jordbruksprodukter definieras som den skördade produkten av bolagets biologiska tillgångar och forts. not 2

en biologisk tillgång definieras som ett levande djur eller en levande växt. Bolaget har fastställt att grupperna bio-logiska tillgångar är boskap och grödor.

Biologiska tillgångar mäts vid den ursprungliga värde-ringen och vid varje balansräknings datum till sitt verkliga värde med avdrag för uppskattad POS-kostnad (Point-Of-Sale), förutom i fall där det verkliga värdet inte kan mätas korrekt vid den ursprungliga värderingen. Jordbrukspro-dukter som har skördats från bolagets biologiska till-gångar mäts enligt sitt verkliga värde med avdrag för upp-skattad POS-kostnad vid tiden för skörd och redovisas sedan som lager.

Om det finns en aktiv marknad för en biologisk tillgång eller jordbruksprodukter är det noterade priset på mark-naden en lämplig grund för fastställande av det verkliga värdet på tillgången i fråga. Om det inte finns en aktiv marknad används det senaste marknadspriset, såvida det inte har skett en avsevärd ändring av de ekonomiska för-hållandena mellan datumet för transaktionen i fråga och balansräkningens datum, för att fastställa det verkliga vär-det. Anskaffningskostnaden används som en uppskatt-ning av det verkliga värdet när en liten biologisk omvand-ling har skett sedan den ursprungliga kostnadshändelsen, d.v.s. inom en kort tid efter sådd av grödan.

Vinst eller förlust som uppstår vid den ursprungliga värderingen av en biologisk tillgång till det verkliga värdet med avdrag för uppskattad POS-kostnad och från en senare ändring av det verkliga värdet med avdrag för upp-skattad POS-kostnad för en biologisk tillgång är inklude-rad i vinsten eller förlusten för perioden där den anges som ”Resultat från värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde ”. De biologiska tillgångarna redovisas som biologiska omsättningstillgångar och icke-omsättningstill-gångar som baseras på verksamhetscykeln för respektive biologisk tillgång. I allmänhet redovisas biologiska till-gångar från grisuppfödning och växtodling som omsätt-ningstillgångar, eftersom verksamhetscykeln är kortare än tolv månader. Mjölkboskap redovisas som en anlägg-ningstillgång eftersom verksamhetscykeln är längre än tolv månader.

(a) Boskap och mjölkboskap

Boskap mäts enligt deras verkliga värde med avdrag för uppskattad POS-kostnad. Det verkliga värdet för boskap fastställs utifrån det noterade priset på aktiva marknader för producerande och icke-producerande boskap och detta anses representera det verkliga värdet.

(b) Grödor – sädesslag och gräsmarker

grödor mäts till sitt verkliga värde med avdrag för upp-skattad POS-kostnad. Vid den ursprungliga redovisningen (efter sådd) redovisas grödorna till anskaffningskostnad

grödor mäts till sitt verkliga värde med avdrag för upp-skattad POS-kostnad. Vid den ursprungliga redovisningen (efter sådd) redovisas grödorna till anskaffningskostnad