Allmänheten och ambulanspersonal accepterar hot och våld i ökad utsträckning

Normalisering av hot och våld har vuxit fram ur vårdarperspektiv, patientperspektiv samt ur allmänhetens perspektiv (Thomas et al., 2020; Baig et al., 2018b). Detta har blivit ett hinder för förebyggande insatser men även när det gäller att rapportera incidenter. Thomas et al. (2020) uppger att acceptansen är kopplad till brist på respekt för vårdare på ambulansen och för vårdarnas del en motvilja mot auktoritet.

Verbala övergrepp accepteras i högre utsträckning än fysiskt våld från vårdarnas sida, verbalt våld har blivit så vanligt att det inte räknas som en våldshandling av dels vårdare, patient och allmänhet (Baig et al., 2018b). Det uttrycks att en kulturförändring behövs på en samhällsnivå genom exempelvis utbildning för allmänheten och starkare lagar för personal som arbetar inom ambulansen, för att främja patientvården (Maguire et al., 2018; Rahmani et al., 2020). En ökad medvetenhet behövs av allmänheten att respektera nödsituationer och lagar, vilket främjar en god arbetssituation för de som ska vårda patienten och indirekt vårdarnas förmåga att vårda (Baig et al., 2018b; Rahmani et al., 2020). En offentlig utbildning för allmänheten med språkrör från den prehospitala vården föreslås, vilket kan skapa en bättre kommunikation med allmänheten gällande hot och våld (Thomas et al., 2018). Media har en stor och viktig roll för att öka medvetenheten samt berätta sanningen för allmänheten (Baig et al., 2018b).

7 Metoddiskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa ambulanspersonalens erfarenhet av hot och våld i relation till vårdandet av patienten. Enligt Bettany-Saltikov och McSherry

(2016) genomförs litteraturöversikter för att vidga kunskapen inom en specificerad domän. Valet att göra en litteraturstudie grundar sig i att det finns få studier som belyser ämnet som undersöktes, vilket kan vara en svaghet då det finns få studier att studera. Alternativ till vald studiedesign hade varit att göra en intervjustudie, vilket valdes bort relaterat till svårigheter att genomföra intervjuer under pågående

pandemi. En intervjustudie hade kunnat vara en styrka, eftersom resultatet eventuellt hade gett en överförbarhet till ambulanspersonal i Sverige.

Databaser som valdes att använda var Cinahl, PubMed, Psycinfo samt Scopus, enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017) ökar trovärdigheten om sökningen inkluderar minst två databaser. Innan och under artikelsökningen genomfördes ett möte med Linnéuniversitetets bibliotekarie för att få underlag till en optimal sökning, vilket anses som en styrka och ger pålitlighet till studien. Dokumentation om tillvägagångssättet har gjorts genom hela processen för att säkerställa en trovärdighet och tillförlitlighet, det är en styrka till en

litteraturstudie enligt Kristensson (2014).

Valet av kvalitativ design grundar sig i att få en variation i urvalet med varierade åldrar och kön för att få en omfattande bild av upplevelser samt erfarenheter, ett varierat urval kan öka litteraturstudiens trovärdighet enligt Kristensson (2014).

Vilket ger en överförbarhet då resultatet kan generaliseras till

ambulansverksamheter oavsett lokalisation och personal. Vetenskapliga artiklar som var skrivna på annat språk än svenska eller engelska exkluderades, vilket kan resultera i att relevant forskning på andra språk kan ha utelämnats och kan vara en

svaghet till litteraturstudien och minska tillförlitligheten. Om författarna har språkbegränsningar kan det öka risken för bias (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Vetenskapliga artiklar från hela världen inkluderades, vilket har givit ett brett perspektiv av förekomsten av hot och våld inom ambulansverksamheten, dock kan det påverka resultatets generaliserbarhet i Sverige. En svaghet i litteraturstudien är att vissa vetenskapliga artiklar endast inkluderar manliga deltagare, vilket påvisar att det finns en brist gällande studier som inkluderar kvinnor gällande hot och våld.

Detta kan påverka studiens överförbarhet till de verksamheter som är bestående av både kvinnor och män.

Totalt tolv studier valdes ut och granskades för att användas till resultatet. Enligt Kristensson (2014) bör endast vetenskapliga artiklar som ansågs ha tillräckligt hög kvalitet användas, men eftersom det fanns lite forskning inom ämnet inkluderades alla funna artiklar som svarade till syftet. Att artiklar med låg kvalitet används kan minska trovärdigheten men genom att de inkluderades ökar tillförlitligheten (Björklund & Paulsson, 2012). Studier som valdes att analyseras hade en kvalitativ ansats eller en mixad design. Att även mixad design valdes grundar sig i att det inte gick att finna tillräckligt med vetenskapliga artiklar med enbart kvalitativ ansats.

Det kan vara en nackdel att inkludera mixad metod, då det inte enbart belyser ambulanspersonalens upplevelser (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Det var önskvärt att valda vetenskapliga artiklar till resultatet skulle vara etiskt godkända eller innehåller etiska resonemang, dessvärre innehöll endast tio vetenskapliga artiklar etiska resonemang. Detta ansågs inte försvaga trovärdigheten emedan att ingen av studierna uppfattas ha varit risk att skada någon av deltagarna.

Dataextraktionen för att få fram data som svarade till syftet genomfördes enligt

Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) stegmodell. Denna modell användes i syfte att minska risken för bias, men även för att öka trovärdigheten och tillförlitligheten i studien (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Huvudkategorier samt

underkategorier kodades fram genom gemensam diskussion, vilket är en styrka och ökar pålitligheten eftersom två författare gemensamt har analyserat de vetenskapliga artiklarna till resultatet.

I resultatet nämns personalen som ”vårdare”, detta för att inkludera samtliga yrkeskategorier inom ambulanssjukvården som arbetar ute på fältet samt att benämningen av yrkeskategorierna inom ambulanssjukvården är olika från land till land. Det ökar generaliserbarheten inom hela ambulansverksamheten och inte enbart till en yrkeskategori.

8 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld i relation till vårdandet av patienten. Hot och våld har blivit normaliserat och har blivit en del av vardagen, vilken kan få konsekvenser vid vårdandet av patienter.

Resultatet påvisar konsekvenser som direkt härrör till vårdsituationen vilket påverkar vårdarnas hälsa och har en negativ inverkan på vårdrelationen samt patientvården. Konsekvenserna kan inte generaliseras till alla händelser av hot och våld, varje enskild situation är unik och likaså konsekvenserna som det ger upphov till.