4 Syfte och problemformulering
8.2 Organisatoriskt stöd är av vikt för ambulanspersonalen
9.1.2 Förslag till fortsatt forskning
Föreliggande studie är skriven på magisternivå, vilket innebär en begränsning av tid och kan vara hämmande i studiens olika delar. Forskning som finns idag gällande ämnet är mycket begränsat och en del av forskningen är av äldre basis. Detta gör att
ny aktuell forskning behövs som är applicerbar i dagens samhälle där utvecklingen av hot och våld har ökat drastiskt. Forskning finns angående incidenter av hot och våld hos ambulanspersonal, men forskning behövs angående dess påverkan på både när det gäller ambulanspersonalen och patienten. Forskning kan sedan med fördel användas för att utbilda och träna ambulanspersonal inför händelser av hot och våld.
Forskningen är knapphändig gällande samarbetet mellan larmcentral samt
ambulansverksamhet och eftersom samarbetet i nutid inte är optimalt behövs detta vidareutvecklas för att höja ambulanspersonalens trygghet prehospitalt samt patientsäkerheten.
Referenser
Arbetsmiljöverket. (2020). Hot och våld. https:// www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/
*Baig, L., Ali, A., Shaikh, S., & Polkowski, M. (2018a). Multiple dimensions of violence against healthcare providers in Karachi: Results from a multicenter study from Karachi. Journal of the Pakistan Medical Association, 68(8). 1157–1165.
*Baig, L., Shaikh, S., Polkowski, M., Ali, S., Jamali, S., Mazharullah, L., Soomro, M., Kumari, B., Memon, S., Maheshwari, G., & Arif, S. (2018b). Violence Against Health Care Providers: A Mixed-Methods Study from Karachi, Pakistan. Journal of Emergency Medicine 54(4). 558–566. Doi: 10.1016/j.jemermed.2017.12.047.
Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing – A step-by-step guide. (andra upplagan) London: Open University Press
*Bigham, B., Jensen, J., Tavares, W., Drennan, I., Saleem, H., Dainty, K., & Munro, G. (2014). Paramedic Self-reported Exposure to Violence in the Emergency Medical Services (EMS) Workplace: A Mixed-methods Cross-sections Survery. Prehospital Emergency Care, 18(4). 489–494. Doi: 10.3109/10903127.2014.912703
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur AB.
Bremer, A. (2012). Vid existensens gräns. Etiskt vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus. [Doktorsavhandling. Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap].
Carlsson, G. (2003). Det våldsamma mötets fenomenologi: om hot och våld i psykiatrisk vård. [Akademisk avhandling för filosofie Doktorsexamen, Växjö universitet, Institutionen för Vårdvetenskap och socialt arbete].
Carlsson. G. (2016). Att möta hot och våld. I B-O, Suserud., & L, Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (andra upplagan s. 89–94). Stockholm: Liber AB.
Carlsson, G., Dahlberg, K., Lützén, K., & Nyström, M. (2004). Violent encounters in psychiatric care: A phenomenological study of embodied caring knowledge.
Issues in Mental Health Nursing 25(2). 191–217. Doi:10.1080/01612840490268324
Carlsson, G., Dahlberg, K., & Drew, N. (2000). Encountering violence and aggression in mental health nursing: a phenomenological study of tacit caring knowledge. Issues Ment Health Nurs, 21(5). 533–545. Doi:
10.1080/01612840050044276.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod.
Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för undervisning inom projektet
”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2019). Teamarbete i vården. I A-K, Edberg., A, Ehrenberg., F, Friberg., L, Wallin., H, Wijk., & J, Öhlén. Omvårdnad på
avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (första upplagan s.63–101). Lund: Studentlitteratur AB.
Cenk Coskun, S. (2019). An analysis of the exposure to violence and burnout levels of ambulance staff. Turkish Journal of Emergency Medicine 19(1), 21–25. Doi:
https:// doi.org/10.1016/j.tjem.2018.09.002
Creswell, J.W. (2017). Research Design - Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. (andra upplagan). London: Sage Publication.
*Dadashzadeh, A., Rahmani, A., Hassankhani, H., Boyle, M., Mohammadi, E., &
Campbell, S. (2019). Iranian pre-hospital emergency care nurses' strategies to manage workplace violence: A descriptive qualitative study. Nurs Managment, Volume 27 (6), 1190–1199. Doi: 10.1111/jonm.12791
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande - i teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
*Davey, K., Ravishankar, V., Mehta, N., Ahluwalia, T., Blanchard, J., Smith, J., &
Douglass, K. (2020). A qualitative study of workplace violence among healthcare providers in emergency departments in India. International Journal of Emergency Medicine, 13(33), 1–9. Doi: https://doi.org/10.1186/s12245-020-00290-0
Deniz, T., Saygun, M., Eroglu, O., Ülger, H., & Azapoglu, B. (2016). Effect of exposure to violence on the development of burnout syndrome in ambulance staff.
Turkish Journal of Medical Sciences, 46(2). 296–302. Doi:10.3906/sag-1406-53
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekeberg, M. (2010). Being first on the scene of an accident--experiences of 'doing' prehospital emergency care. Scand J Caring Sci, Vol 24(2). 266–273. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00716.x
Eriksson, K. (1996). Hälsans idé. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats (tredje upplagan s. 129-140). Lund: Studentlitteratur AB.
Granter, E., Wankhade, P., McCann, L., Hassard, J., & Hyde, P. (2019). Multiple Dimensions of Work Intensity: Ambulance Work as Edgework. Work Employment and Society, 33(2). 280–297. Doi: 10.1177/0950017018759207
Gunnarsson, B-M., & Warrén Stomberg, M. (2008). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing, 17(2). 83–89. Doi: 10.1016/j.ienj.2008.10.004
Henricson, M., & Billhult, A. (2014). Kvalitativ design. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (första upplagan s. 129–137). Lund: Studentlitteratur AB.
Holmberg, M. (2015). Being secure in insecurity- aspects of caring in the ambulance service. [Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle].
Holmberg, M., Wahlberg, A.C., Fagerberg, I., & Forslund, K. (2015). Ambulance clinicians’ experiences of relationships with patients and significant others. British Association of Critical Care Nurses, 21(4). 16–23. Doi: 10.1111/nicc.12196
Hong, Q. N., Pluye, P., Fàbregues, S., Bartlett, G., Boardman, F., Cargo, M., … Vedel, I. (2018). Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT).
http://mixedmethodsappraisaltoolpublic.pbworks.com/w/file/fetch/127916259/MM AT_2018_ criteria-manual_2018-08-01_ENG.pdf
Hylancer, J., Saveman, B-I., Björnstig, U., & Gyllencreutz, L. (2020). Senior ambulance officers in Swedish emergency medical services: a qualitative study of perceptions and experiences of a new management role in challenging incidents.
BMJ Open, 10(12). 1-6. Doi:10.1136/bmjopen-2020-042072
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jiménez-Herrera, M.F., Llauradó-Serra, M., Acebedo-Urdiales, S., Bazo-Hernández, L., Font-Jiménez, I., & Axelsson, C. (2020). Emotions and feelings in critical and emergency caring situations: a qualitative study. BMC Nursing, 19(60). 1–10. Doi:
https://doi.org/10.1186/s12912-020-00438-6
Jonsson, A. (2004) Stress efter traumatiska händelser. Ambulanspersonalens vardag. [Doktorsavhandling. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin].
Josefsson, K., & Rydhammar, L. (2010). Threats and violence in Swedish
community elderly care. Archives of Gerontology and Geriatrics, 50(1). 110–113.
Doi:10.1016/j.archger.2009.02.010
Kazmierczak, L., Asp, T., Stensson, P., & Rostedt, M. (2019). Organisation på skadeplats. I C, Elmqvist., & S, Almerud Österberg (Red.), Akut omhändertagande av trauma - på skadeplats och akutmottagning (andra upplagan s. 61-74). Lund:
Studentlitteratur AB.
*Kellner, A., Townsend., K., Wilkinson, A., & Loudoun, R. (2020). Violence at work in the ambulance service: The role of HRM and other systems. Personnel Review, Vol 1(1), 1–37. Doi:10.1108/pr-06-2020-0448
Khim Tay, G., Abdul Razak, A.R., Foong, K., , Xiang, Q., & Arulanandam, S.
(2020). Self-reported incidence of verbal and physical violence against emergency medical services (EMS) personnel in Singapore. Australasian Emergency Care, xx(2020). 1-5. Doi:10.1016/j.auec.2020.09.001
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori och Metod (andra upplagan s. 57-80). Lund: Studentlitteratur AB.
*Knor, J., Pekara, J., Šeblová, J., Peřan, D., Cmorej, P., & Němcová, J. (2020).
Qualitative Research of Violent Incidents Toward Young Paramedics in the Czech Republic. Western Journal of Emergency Medicine, Vol 21(2), 463–468. Doi:
10.5811/westjem.2019.10.43919
Krisinformation.se. (6 augusti 2020). SOS Alarm. Krisinformation.se.
https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/sos-alarm
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik - för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Maguire, B., O'Neill, B., O'Meara, P., Browne, M., & Dealy, M. (2018). Preventing EMS workplace violence: A mixed-methods analysis of insights from assaulted medics. Injury, 49(7). 1258–1265. Doi: 10.1016/j.injury.2018.05.007.
Medlearn, (2013). Ambulanssjukvårdare. Medlearn.
https://medlearn.se/utbildning/ambulanssjukvardare/
Myndigheten för samhällsberedskap. (2018). Hot och våld mot blåljuspersonal. En vägledning för ett förebyggande och förberedande arbete med utgångspunkt i social oro [Broschyr]. Myndighet för samhällsskydd och beredskap.
https://www.msb.se/sv/publikationer/vagledning--hot-och-vald-mot-blaljuspersonal/
Nilsson, H., & Kristiansson, T. (2015). Katastrofmedicinsk beredskap - Att leda sjukvård på ett särskilt sätt. Lund: Studentlitteratur AB.
Nyström, M., & Herlitz, J. (2016). Möte mellan två kunskapsområden. I B-O, Suserud., & L, Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (andra upplagan s. 17-25). Stockholm: Liber AB.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (tredje upplagan). Stockholm: Liber AB.
Oxford Learner’s Dictionaries. (2020a). Threat. I Oxford Learner’s Dictionaries.
Hämtad 3 februari 2021 från
https://www.oxfordlearnersdictionaries.com/definition/english/threat?q=threat Oxford Learner’s Dictionaries. (2020b). Violence. I Oxford Learner’s Dictionaries.
Hämtad 3 februari 2021 från Patel, R., & Davidsson, B. (2019).
Forskningsmetodikens grunder (femte upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Petzäll, K., Tällberg, J., Lundin, T., & Suserud, B-O. (2011). Threats and violence in the Swedish pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing 19, 5–
11. Doi:10.1016/j.ienj.2010.01.004
Polismyndigheten. (2020). Olaga hot. Polisen. https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/hot/
Polislag. (1984:387). Justitiedepartementet L4.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/polislag-1984387_sfs-1984-387
Pozzi, P., & Crest, C. (1998). Exposure of prehospital providers to violence and abuse. Journal Of Emergency Nursing, 24(4), 320–323. Doi: 10.1016/s0099-1767(98)90104-0
Priebe, G., & Landström, C. (2014). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (andra upplagan s. 31–
50). Lund: Studentlitteratur AB.
Prince, O., Baker, J., Bee, P., Grundy, A., Scott, A., Butler, D., Cree, L., & Lovell, K. (2017).Patient perspectives on barriers and enablers to the use and effectiveness of de-escalation techniques for the management of violence and aggression in mental health settings. Leading global nursing research, 74(3), 614-625. Doi:
10.1111/jan.13488. Epub 2017 Nov 24.
*Rahmani, A., Dadashzadeh, A., Hassankhani, H., Boyle, M., Mohammadi, E., &
Campbell, S. (2020). Iranian Nurses’ Experiences of Workplace Violence in
Prehospital Emergency Care A Qualitative Study. Advanced Emergency Nursing Journal, 42(2), 137–149. Doi: 10.1097/TME.0000000000000292
Ranheim, A. (2009). Caring and its ethical aspects – an empirical philosophical dialogue on caring. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 4(2). 78–85. Doi: 10.1080/17482620902727300
*Renker, P., Scribner, S.A., & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for consequences, collaboration, and consistency.
Work 51(1), 5–18. Doi: 10.3233AVOR-141893
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening.
(2012). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062322b4/1584105538455/
Kompetensbeskrivning%20sjuksk%C3%B6terskor%20inom%20ambulanssjukv%C 3%A5rd.pdf
Rådestad, G. (2016). Att möta hot och våld. I B-O, Suserud & L, Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (andra upplagan s. 89-110). Stockholm: Liber AB.
Sandman, L., & Bremer, A. (2016). Etik inom ambulanssjukvården. I B-O, Suserud
& L, Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (andra upplagan s. 26-39).
Stockholm: Liber AB.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken - etik för vårdande yrken (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Sheikhbardsiri, H., Afshar, P.J., Baniasadi, H., & Farokhzadian, J. (2020).
Workplace Violence Against Prehospital Paramedic Personnel (City and Road) and Factors Related to This Type of Violence in Iran. Journal of Interpersonal Violence, 1–6. Doi: 10.1177/0886260520967127
Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10).
Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/200910-om-ambulanssjukvard-m.m/
SOS Alarm. (u.å). Vårdprioritering. SOS Alarm.
https://www.sosalarm.se/Kund/tjanstekatalog2/vardprioritering/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –
patientupplevelser. SBU.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten – En handbok. SBU.
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/
Statistiska Centralbyrån. (2018). Hot, våld och oro 1980–2017 [Broschyr]. Enheten för social välfärdsstatistik.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/publikationer/hot-vald-och-oro-1980-2017/
Statistiska Centralbyrån. (2019). Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Statistisk lägesbild 2019 [Broschyr]. Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/indikatorer-for-hallbar-utveckling/pong/publikationer/uppfoljning-av-agenda-2030/
Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner (SOU 2018:2). Justitiedepartementet. https://lagen.nu/sou/2018:2
Suserud, B-O., Blomquist, M., & Johansson, I. (2002). Experiences of threats and violence in the Swedish ambulance service. Accident and Emergency Nursing 10(3), 127–135. Doi:10.1054/aaen.2002.0361
Svenska Akademiens Ordböcker. (2009a). Hot. Svenska Akademiens Ordböcker.
https://svenska.se/tre/? sok=hot&pz=1
Svenska Akademiens Ordböcker. (2009b). Våld. Svenska Akademiens Ordböcker.
https://svenska.se/tre/? sok=v%C3%A5ld&pz=1
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
Svensson, C., Bremer, A., & Holmberg, M. (2019). Ambulance nurses’ experiences of patient relationships in urgent and emergency situations: A qualitative
exploration. Clinical Ethics,- 14(2). 70–79. Doi: 10.1177/1477750919851050-
Sävenstedt, S., & Florin, J. (2019). Informations- och kommunikationsteknik. I A-K Edberg., A, Ehrenberg., F, Friberg., L, Wallin., H, Wijk., & J, Öhlén (Red.),
Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (första upplagan s. 217-258). Lund: Studentlitteratur AB.
*Taylor, J., Barnes, B., David, A., Wright, J., Widman, S., & LeVasseus, M. (2016).
Expecting the unexpected: A mixed methods study of violence to EMS respondes in an urban fire department. Am J Ind Med, 59(2), 150–163. Doi:10.1002/ajim.22550
*Thomas, B., O’Meara, P., Edvarsson, K., & Spelten, E. (2020). Barriers and opportunities for workplace violence interventions in Australian paramedicine: A qualitative study. Australasian Journal of Paramedicine, 17(2020). 1–9. Doi:
https://doi.org/10.33151/ajp.17.817
Van der Veldern, P-G., Bosmans, M. W.G., & Van der Muelen, E. (2015).
Predictors of workplace violence among ambulance personnel: a longitudinal study.
Nursing Open, 3(2). 90-98. Doi: 10.1002/nop2.38
Våld och hot i arbetsmiljön. (AFS 1993:2). Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/publikationer/foreskrifter/vald-och-hot-i-arbetsmiljon-afs-19932-foreskrifter/
Vårdhandboken. (14 februari 2020). Hot och våld inom vården - översikt.
Vårdhandboken. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/hot-och-vald-inom-varden/oversikt/
Wahlberg, A-C., & Gustafson, B. (2016). Telefonbedömning av vårdbehov. I B-O.
Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (andra upplagan s. 113–
119). Stockholm: Liber AB.
Willman, A., Bahtsevani, C., & Stoltz, P. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Wireklint Sundström, B., & Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International Emergency Nursing, 19(3), 113–119. Doi:10.1016/j.ienj.2010.07.005
Westin, J. (9 februari 2018). Så ska polis och ambulans samarbeta vid
krislägen.Vårdfokus. https://www.vardfokus.se/yrkesroller/sjukskoterska/sa-ska-polis-och-ambulans-samarbeta-vid-krislagen/
Wongtongkam, N. (2017). An exploration of violence against paramedics, burnout and post-traumatic symptoms in two Australian ambulance services. International Journal of Emergency Services, 6(2). 134–146. Doi: 10.1108/IJES-03-2017-0014
Öhrn, A. (2019). Säker vård. I A-K Edberg., A, Ehrenberg., F, Friberg., L, Wallin., H, Wijk., & J, Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (första upplagan s. 181-215). Lund:
Studentlitteratur AB.
Österlund, L. (2018). Informationssökning. I F, Friberg (Red), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbete (tredje upplagan s. 59-82). Lund:
Studentlitteratur.
Bilaga 1 - Sökschema
Datum Databas Sökord och boolesk operator Inklusionskriterier Träffar Lästa
abstract/Granskade artiklar
Urval artiklar till resultat
201214 PubMed Violence AND ambulance staff AND healthcare Publicerade 2010–2020 8 5 1
210118 Cinahl ”ambulance personnel” or paramedic* AND Violence or Threat or patient assault AND Attitude of health personnel or experience or perception or profession or nursing
Publicerade 2010–2021 30 15 5
210119 PubMed ”ambulance personnel” or paramedic* AND violence or threat or ”patient assault” AND
”Attitude of health personnel” or experience or perception or profession or nursing
Publicerade 2010–2021, All adult, Abstract available
37 27 5
210118 Cinahl Threat or Violence or Experience or Prehospital Publicerad 2010–2021, All adult, Abstract available
189 30 3
210119 Cinahl ”prehospital medical care” or paramedic* AND Threat or violence AND
nursing or experience
Publicerad 2010–2021 24 10 0
210119 Cinahl ”Prehospital medical care” or Paramedic* or
”Emergency medical service” AND
Workplace Threat or Workplace violence AND Nursing or Experience
2010–2021 20 10 0
210120 Cinahl ”ambulance personnel” or paramedic* AND threat or violence or "patient assault" AND
Publicerade 2010–2021, abstract available
40 10 1
210121 Scopus ”ambulance personnel” or
paramedic AND threat or violence or ”patient assault” AND ”Attitude of health
personnel” or experience or perception or profession or nursing
publicerade 2010–2021 5 1
210122 Scopus
”ambulance personnel” or paramedic*
AND threat* or violence* or assault* AND
”Attitude of health personnel” or experience* or perception* or profession* or nursing*
publicerade 2010–2021, Article, Journal
178 20 1
210302 Cinahl "ambulance personnel" or paramedic* or prehospital* AND threat* or violence* or assault* AND ”Attitude of health personnel” or experience* or perception* or profession* or nursing
Publicerade 2010–2021, all adult
56 25 1
Bilaga 2 - Artikelmatriser
Syfte Metod, Design, Population Värdering Resultat
Davey, K.,
Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer Population: 62 ur personalen med olika
yrkeskompetenser.
Inklusionskriterier: De som önskade medverka och skrev under ett skriftligt samtycke.
Exklusionskriterier: De som inte önskade medverka/
skrev under ett skriftligt samtycke.
Urvalsförfarande: Semistrukturerade intervjuer genomfördes personligen med personal vid sju läkarhus över hela Indien. Intervjuerna genomfördes av studentfältforskare som genomgick utbildning i lämpliga intervjutekniker före studien började. Den halvstrukturerade intervjuguiden utvecklades baserat på tidigare studier av våld mot vårdgivare och testades innan studien inleddes.
Beskrivning av studiegrupp: 11 behandlande läkare, 36 husläkare, 10 sjuksköterskor och 5
ambulanssjukvårdare.
Datainsamlingsmetod: Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna genomfördes på engelska.
Analysmetod: En hybrid tematisk analysmetod användes för att bestämma dominerande teman.
Intervjuer kodades oberoende av två blinda forskare som använde NVivo kvalitativ forskning programvara.
31 p = 64,58 % Grad 3 Styrka: Resultatet svarar på skribenternas syfte.
Svaghet: Inte så många deltagare från
ambulansverksamheten.
Studien påvisar att det finns unika utmaningar för indisk prehospital vårdpersonal som skiljer sig från sjukhus som är mer utvecklade och som inkludera ekonomiska stressfaktorer och otillräcklig tillämpning av regler. En överväldigande frekvens av våld kom från patientens
familjemedlemmar och skötare, inte från patienten.
Ambulanspersonal påtalade en minskad moral relaterat till hotande och våldsamma händelser. En påverkan i arbetssättet som påverkar patientperspektivet.
Missförstånd, dålig kommunikation och
kunskapsbrist är bidragande faktorer till hot samt våld.
Slutsatsen av studien är att det
Artikel 2
Författare, År, Titel, Tidskrift/nr och Land
Syfte Metod, Design, Population Värdering Resultat
Thomas, B.,
Kvalitativ studie med metoden Interpretive
Phenomenology, som syftar till att förstå fenomen i sammanhang och få en djup förståelse för fenomenen.
Population: 10 prehospitalt arbetande
Inklusionskriterier: De skulle arbeta prehospitalt.
Exklusionskriterier:
Urvalsförfarande: Via facket och snöbollsmetoden.
Beskrivning av studiegrupp: Fyra deltagare
rekryterades via facket och sex deltagare rekryterades via snöbollssampling.
Datainsamlingsmetod: Datainsamlingen skedde genom individuella intervjuer som består av både
halvstrukturerade och berättande komponenter.
Analysmetod: Intervjudata genomgick tematisk och berättande analys.
38 p = 79,17% Grad 2 Styrka: Beskriver när våldet inte rapporteras och dess orsaker till underrapportering, vilket är intressant till resultatet
Svaghet: Urvalet utförs med partiskhet, vilket kan minska
generaliserbarheten till den större populationen av prehospital personal.
Resultaten av denna studie tyder på att interventioner sannolikt kommer att bli mer effektiva och hållbara forskning är fokus på konsekvenser och delta i folkhälsovård för att minska våldet i samhället.
Artikel 3
Författare, År, Titel, Tidskrift/nr och Land
Syfte Metod, Design, Population Värdering Resultat
Knor, J., Pekara, J.,
Kvalitativ med grundad teori Population: 20
Inklusionskriterier: Inklusionskriterier var att deltagarna skulle ha jobbat i verksamheten minst 2 år och som har blivit utsatt för våld.
Exklusionskriterier:
Urvalsförfarande:
Beskrivning av studiegrupp: 10 registrerade sjukvårdare och 10 akutmedicinska tekniker i åldrarna 23–33.
Datainsamlingsmetod: Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer som varade 20–50 minuter.
Frågorna fokuserade på hur våldet hade inträffat, hur personen hade reagerat på våldet och konsekvenserna samt att observationer och anteckningar från journaler studerades. För att förstå omständigheterna i händelsen.
Analysmetod: Insamlad data transkriberades och analyserade med innehållsanalys.
39 p = 81,25% Grad 1 Styrka: Beskriver kontextuella orsaker till vad som orsakar våld prehospitalt och vilka copingstrategier prehospital personal använder.
Svaghet: Att det bara är manlig prehospital person som är inkluderad i studien.
Av de 20 deltagarna i studien rapporterade 18 att de upplevde attacker under nattskiftet. Tio deltagare upplevde våld på gatan och tio i
ambulansen. I alla 18 fall var förövarna män.
Akutsjukvårdspersonalens beteende spelar en
avgörande roll i hur våldsamma
Artikel 4
Författare, År, Titel, Tidskrift/nr och Land
Syfte Metod, Design, Population Värdering Resultat
Bigham, B., Jensen, to Violence in the Emergency Medical
Tvärsnittsstudie med blandad metod, kvalitativa frågor Population: 1687
Inklusionskriterier:
Exklusionskriterier:
Urvalsförfarande: Prehospital personal fick under sin årliga medicinska utbildning en presentation av undersökning. Deltagarna som deltog samtycke till att delta och ingen ersättning utfodrades. Två kanadensiska provinser deltog i undersökningen.
Beskrivning av studiegrupp: 1687 prehospitalt arbetande.
Datainsamlingsmetod: Enkätundersökning.
Kvalitativa öppna frågor ställdes om effekterna av deras upplevelser som de upplevt under de senaste 12
månaderna. Den prehospitala personalen ombads att beskriva episoder av verbala övergrepp, hot fysiska övergrepp, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp de utsatts för under de senaste 12 månaderna.
Analysmetod: Svaren analyserades med hjälp av
beskrivande statistik och regressionsanalys, och kvalitativ data analyserades med hjälp av beskrivande
innehållsanalys.
10% av enkätsvaren granskades av en huvudutredare för att säkerställa datakvaliteten.
Hög kvalitet Styrka: Många deltagare av rätt yrke.
Stort resultat som kan användas.
Svaghet: Mixad metod, allt resultat kunde inte användas.
De flesta deltagare (75%) rapporterade att de upplevt våld under de senaste 12 månaderna. Den vanligaste typen av rapporterat våld var verbala övergrepp (67%), följt av hotelser (41%), fysiska övergrepp
Majoriteten av de tillfrågade upplever våld på
arbetsplatsen, vilket kan leda till allvarliga personliga och professionella följder.
Strategier bör utformas och studeras för att minska våldsamma händelser mot sjukvårdare och för att mildra den inverkan sådana händelser har på
Artikel 5
Författare, År, Titel, Tidskrift/nr och Land
Syfte Metod, Design, Population Värdering Resultat
Dadashzadeh, A.,
Inklusionskriterier: Deltagarna skulle inneha en kandidat eller magisterexamen i omvårdnad, minst 2 års erfarenhet prehospitalt och vilja delta i studien.
Exklusionskriterier: Vårdpersonal som arbetade både
Exklusionskriterier: Vårdpersonal som arbetade både