också till godose kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för
skapande aktiviteter. vidare ska de tillgodose spontana behov av lokaler för debatt och
fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet.”
m Å l e n l i g T r e g l e r i n g s b r e v
4.4 Bidrag till allmänna samlingslokaler
Inkomna ansökningar Bevilj. ansökningar Antal Beslutsår 0 50 100 150 200 250 300 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Ansökt belopp Beviljat belopp
Miljoner kronor Beslutsår 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Figur 5. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Inkomna respek-
tive beviljade ansökningar.
Figur 6. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Ansökt respek-
tive beviljat bidragsbelopp. samliNgslokaldelegatioNeN
Boverkets samlingslokaldelegation har under 2009 be- stått av nio ledamöter som sammanträtt vid sex tillfäl- len. Vid tre av dessa har beslut fattats om fördelning av de fyra olika anslag som delegationen avgör. Den 19 februari fördelades anslaget till samlingslokalhål- lande föreningars riksorganisationer och stödet till vis- sa icke-statliga kulturlokaler. Den 26 maj beslutades om årets investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler och 3 december togs beslut om utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler.
iNvesteRiNgsBidRaget till allmäNNa samliNgslokaleR
Till 2009 års beslut kom det in ansökningar från totalt 250 projekt, med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 89 miljoner kr. Det tillgängliga anslaget på cir- ka 28,9 miljoner kr fördelades till totalt 92 av projekten, vilket innebar att cirka 37 procent av antalet ansökning- ar beviljades, se figur 5 och 6. Alla län fick bidrag till minst ett projekt vardera. Flest projekt, tio stycken, fanns inom Värmlands län. Därefter kom Skåne, Västra Götaland, Dalarna och Västerbotten med mellan sju och nio projekt vardera.
köp
1% nybyggnad2%
om- och tillbyggnad 16% standardhöjande reparation 23% tillgänglighets- åtgärd 58%
Antal beviljade projekt
Figur 7. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Antal beviljade
bidrag, åtgärdstyp (procent). Av de projekt som under året beviljats investeringsbi-
drag handlar det i två fall om nybyggnad av en allmän samlingslokal till ett bidragsbelopp om cirka 0,9 miljo- ner kr. Köp av samlingslokal ingår i ett av de projekt som fått bidrag, med cirka 0,2 miljoner kr. Om- och tillbygg- nadsprojekten uppgår till 15 beviljade projekt eller cirka 15 miljoner kr. Olika former av standardhöjande repara- tioner (21) och tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning (53) är de vanli- gaste åtgärdstyperna. Om man ser till beviljat belopp för dessa bägge kategorier har det beviljats cirka 6 miljoner kr för standardhöjande reparationer respek- tive cirka 7 miljoner kr för tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Flest antal bidrag till landsbygden
Vid årets bidragsfördelning har cirka 3,3 miljoner kr el- ler 11 procent fördelats till projekt inom storstadsområ- den, cirka 13,2 miljoner kr eller 46 procent till större tät- orter och cirka 12,4 miljoner kr eller 43 procent till landsbygden. Ser man till antalet beviljade bidrag har 2 lämnats inom storstadsområden, 38 inom större tätor- ter och 52 till lokaler på landsbygden.
verksamhetsutvecklingsbidraget fortsatt populärt Totalt kom det in ansökningar från 49 projekt med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 15 miljo- ner kr. Det tillgängliga anslaget på 4,963 miljoner kr fördelades till totalt 28 projekt vilket innebar att cirka 57 procent av antalet ansökningar beviljades.
En ansökan från vardera av de tre riksorganisatio- nerna, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, Byg- degårdarnas riksförbund och Våra Gårdar, beviljades bidrag. Totalt beviljat bidragsbelopp till riksorganisatio- nerna uppgick till 1,56 miljoner kr. De övriga 25 projek- ten från enskilda föreningar som beviljades bidrag på sammanlagt 3,40 miljoner kr, fördelade sig från Gälli- vare i norr till Sölvesborg i söder.
ungdomars tillgång till lokaler stärks
Utvecklingsbidragen som lämnades till de 25 förening- arna beviljades för mindre ombyggnadsåtgärder i syfte att göra lokalerna bättre anpassade för ungdomsverk- samhet. I flertalet fall handlade det om att modernisera den tekniska utrustningen eller komplettera med nya inventarier.
De övriga tre bidragen som beviljades till riksorgani- sationerna syftar till att man från centralt håll ges ökade möjligheter att på olika sätt arbeta med ungdoms- utvecklingsfrågor gentemot sina totalt cirka 2 700 anslutna föreningar.
stödet bidrar till ökat samarbete och att nya ungdomsgrupper nås
Under 2009 har åtta slutredovisningar, varav tre stycken från riksorganisationerna, för de projekt som beviljats utvecklingsbidrag, kommit in till Boverket. I något fall där bidrag lämnats har man redan efter en kort tid kun- nat konstatera att flera nya barngrupper har tillkommit, som bedriver t.ex. dans och teater.
Upprustningen innebär att verksamheten totalt ökar men också breddas för nya former av aktiviteter. Nya ungdomsgrupper har skapats som får ta egenansvar och som i sin tur hjälper nya grupper att följa efter.
De tre riksorganisationerna har genomfört satsningar med olika inriktning. En nationell konferens har ge- nomförts i syfte att lyfta fram goda exempel på ungas mötesplatser i städernas miljonprogramsområden. På utvalda projektorter eller inom särskilt utvalt distrikt har man arbetat med att på plats starta upp eller ut- veckla ungdomsverksamhet i samlingslokalerna.
Bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer
Anslaget för 2009 på 4,0 miljoner kr fördelades med 1,8 miljoner kr till Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, 1,4 miljoner kr till Bygdegårdarnas riksförbund och 0,8 miljoner kr till Våra Gårdar. Med bidragets hjälp har de tre riksorganisationerna bl.a. möjlighet att ha bygghandläggare. Dessa kan bistå med hjälp vid bidrags ansökningar till Boverket och även rådgöra i frågor som t.ex. gäller energi, ekonomi och enklare reparationer.
Bidraget kan underlätta kommunikationen mellan organisationerna och deras medlemmar, genom infor- mationsträffar och utbildning på nationell såväl som på regional och kommunal nivå. Samverkan mellan orga- nisationerna och andra aktörer i samhället kan också underlättas.
duBBla aNsökNiNgaR
Under året har det inte i något fall förekommit att sö- kande för ett och samma projekt ansökt om både inves- teringsbidrag till allmänna samlingslokaler och stöd till icke-statliga kulturlokaler, förordningen (1990:573).