Årsredovisning 2009

T r y c k : ISBN 978-91-86342-85-2 p D f : ISBN 978-91-86342-86-9 D i a r i e n U m m e r : 4704-452/2010 o m s l a g s f o T o : Lars Forsstedt

f o T o : Thomas Adolfsén, Eddie Andersson, Kenneth Bengtsson, Per Eriksson, Fancy, Linda Gavin, Ellinor Hall, Madeleine Hjortsberg, Image Source, Joakim Johansson, Leif Johansson, Johnér Bildbyrå, Søren Larsen, Susanne Lindholm, Britt-Louise Morell, Werner Nystrand, Jeppe Wikström, White Arkitekter

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona T e l e f o n : 0455-35 30 50

f a x : 0455-819 27

e - p o s T: publikationsservice@boverket.se W e b b p l a T s : www.boverket.se

Årsredovisningen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Årsredovisningen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m.

Året som gått ...6

Resultatredovisning

1. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ...15

2. Byggande och förvaltning ...27

3. Boendefrågor ...35

4. Statliga stöd och bidrag ...39

5. Myndighetsövergripande ...61

Regeringsuppdrag

Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev ...88

Under året tillkommande uppdrag med redovisning under 2009 ...89

Finansiell redovisning

Balansräkning ...92

Anslagsredovisning ...93

Tilläggsupplysningar och noter ...96

Väsentliga uppgifter ...102

Bilagor

Bilaga 2. Besvarade remisser ...106

Bilaga 3. Boverkets medverkan i EU-grupper, nordiska grupper och övriga internationella grupper ... 110 samhället är vi och våra

mötesplatser. boverkets arbete handlar om att skapa och upprätthålla en god livsmiljö – förutsättningen för goda möten mellan människor.

Gd har ordet

En myndighet i förändring

Ett omfattande utvecklingsarbete inleddes vid Boverket 2008. Arbetet bedrivs inom ramen för verksamhetspla-neringen och mot bakgrund av den statliga utredning som presenterades i maj 2009.

Utvecklingsarbetet sker i dialog, där alla medarbetare bereds tillfälle att delta aktivt. Under hösten har grup-per av frivilliga diskuterat strategier för styrning, priori-tering och kompetensförsörjning. En obligatorisk för-valtningsutbildning har genomförts för samtliga medarbetare.

Myndigheten ska bedriva en medborgarorienterad och användartillvänd verksamhet. Därför utvecklar Boverket strategier för bland annat e-förvaltning, upp-sikt med tillsynsansvar och kvalitetssäkring. Vidare kommer en ny struktur, som bygger på ett process-orienterat arbetssätt, att införas under 2010. Nya mötesplatseR

Ett hållbart samhällsbyggande kräver samarbete med intressenter och utveckling av nya dialogformer. Bover-ket utökar och fördjupar därför samverkan med

exem-pelvis byggbranschen. De välbesökta rådslagen om byggregler och boendeplanering är viktiga både för att öka förståelsen för myndighetens uppdrag och för dia-logen kring arbetet.

Seminarier om enkelt avhjälpta hinder har under året pågått runt om i landet, riktade till ägare av lokaler och allmänna platser. Boverkets föreskrifter är en grund för arbetet och regeringens mål är ett samhälle med bättre tillgänglighet år 2010 för medborgare med funktions - hinder.

Ett tillgängligt samhälle var även tema för seminarie-serien Alla har rätt att känna sig trygga, som Boverket och länsstyrelserna arrangerade våren 2009. Inom den-na satsning har myndigheten fördelat medel till kom-muner och andra aktörer för att integrera ett jämställd-hetsperspektiv i den fysiska planeringen.

ökad medBoRgaRseRvice

Utvecklingsarbetet handlar också om befintliga infor-mationskanaler. I april presenterade Boverket en för-nyad webbplats med fler tjänster och förbättrat

gräns-snitt. I samarbete med Konsumentverket lanserades webbportalen omboende.se, med information och ett användarforum om allt som rör boende.

Radonguiden är en annan av Boverkets webbaserade tjänster. Via webbsidan kan besökaren göra bidragsan-sökan direkt eller ladda ner blanketter. Myndigheten har även startat pbldirekt.se, en webbplats som stöd för tillämpning av plan- och bygglagen. Tjänsten är en del i en stor kompetenssatsning som Boverket driver till-sammans med länsstyrelserna. Under året har aktivi-teter behandlat hur nationella mål och strategier ska föras vidare till länsstyrelser och kommuner. god miljö och hållBaR stadsutveckliNg Till Boverkets större arbeten som slutfördes under 2009 hör rapporten Så mår våra hus. Ett stort antal besikt-ningar och enkäter har genomförts i landet, gällande bland annat energianvändning, inomhusmiljö och hur de boende upplever sin hälsa.

Även internationellt bedriver Boverket ett kontinuer-ligt samarbete och kunskapsutbyte, framför allt inom

EU. Under det svenska ordförandeskapet har myndig-heten bistått regeringen med expertstöd och medverkat vid högnivåkonferensen i Stockholm om hållbar stadsutveckling.

För att summera 2009 kan konstateras att måluppfyl-lelsen har varit god och ekonomiska ramar har hållits. Resultat av förändringsarbetet har börjat synas i form av ökad effektivitet, leveranssäkerhet och förbättrad dialog. Det är ett intensivt och stimulerande arbete un-der året som skapat dessa konturer av en förnyad myn-dighet, en bild som kommer att konkretiseras ytterli-gare under 2010.

Janna Valik generaldirektör

Vision, verksamhetsidé och värdegrund

Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. Så lyder Boverkets nya vision, som beslutades i april 2009. För att nå visionen måste Boverket utgå från en gemensam värde grund och visa respekt och öppenhet i det dagliga arbetet. Det handlar om engagemang i vad som händer i omvärlden, men också om kommunikationen på den egna arbetsplatsen. För att visionen ska bli verklighet behövs också en grundläggande övertygelse om att

för-ändring är möjlig. Eftersom samhället förändras, måste Boverket ständigt arbeta med att utveckla sina arbetssätt.

I Boverkets verksamhetsidé ligger att leda utveckling-en med kunskap. Att verka för hållbarhet innebär ett brett arbete med människors livsvillkor, nationellt och internationellt. Allt arbete ska ske ur ett medborgar- perspektiv.

och som arbetar:

vision

Myndighet för samhällsbyggande

i världsklass.

En myndighet som har:

•

auktoritet i kärnverksamheten

ett proaktivt förhållningssätt

•

medborgarorienterat

rättssäkert

•

effektivt

•

Vi leder med kunskap.

Vi samverkar nationellt och

internationellt.

•

Vi arbetar för en hållbar livsstil.

värdegrund

Boverkets verksamhetsidé och värdegrund är hjälpmedel i arbetet med

att nå visionen.

verksamhetsidé

•

Vi är kompetenta, steget

före och för dialog.

•

Vi visar respekt, öppenhet

och engagemang.

å R e t s o m g å t t

2009 var ett händelserikt år. Ett utvecklingsarbete har

bedrivits inom ramen för verksamhetsplaneringen

och integrerats med det löpande arbetet. I maj

presenterade regeringens utredare sitt betänkande

Myndighet för hållbart samhällsbyggande

– en granskning av Boverket, som utgör underlag för

regeringens fördjupade prövning av myndigheten.

Förändringsarbetet vid Boverket har ett värdefullt stöd

i den analys och de förslag som ges i utredningen.

Boverkets arbete spänner över ett brett fält och syftet

är att bidra till en god livsmiljö för alla medborgare.

Bland annat betyder detta att våra bostäder och

arbetsplatser ska planeras och byggas så att de är

säkra och energieffektiva och att miljön runt omkring

är sund och människovänlig. Medborgarperspektiv,

miljöperspektiv och hållbar stadsutveckling är tre

centrala teman som kan belysas med exempel från

Boverkets arbete under det gångna året och som

också kommer att vara vägledande i det fortsatta

utvecklingsarbetet.

Medborgarperspektivet

Boverkets arbete har stor betydelse för medborgarnas vardagsliv, både direkt och indirekt. För att myndig-hetens åtgärder och krav ska upplevas som relevanta och legitima krävs ett tydligt medborgar- och brukar perspektiv.

om BoeNde

I början av år 2009 lanserades webbplatsen omboende.se, som är ett samarbete mellan Boverket och Konsument-verket. Den riktar sig till ”alla som bor” och ger lättill-gänglig information som är fri från kommersiella intres-sen. På webbplatsen finns neutral information inom huvudämnena leta, hyra, köpa, bygga, äga, sälja och flytta. Det finns dessutom ett användarforum på webb-sidan där besökare kan diskutera med varandra. eNkelt avhjälpta hiNdeR

Publika lokaler och allmänna platser ska enligt plan- och bygglagstiftningen och Boverkets föreskrifter, göras mer tillgängliga och användbara för personer med ned-satt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det gäller till ex-empel butiker, restauranger, teatrar, parker och lekplat-ser. Regeringen har satt som ett mål att åtgärderna ska vara genomförda senast vid utgången av 2010.

Under 2009 och 2010 anordnar myndigheten sexton seminarier med cirka tusen deltagare runt om i landet. Målgrupp är de som har skyldigheten att avhjälpa hin-dren direkt, det vill säga de som äger publika lokaler el-ler allmänna platser.

studeNteRNas BoeNde

Student söker bostad är en av de rapporter Boverket läm-nade till regeringen under året. Flera av de stora lärosä-tena är belägna i storstadsområden och tillväxtregioner som har haft brist på bostäder under större delen av 2000-talet. Den ökade tillströmningen av studenter till dessa orter innebär att bristen på bostäder ökar. Samti-digt har byggandet av studentbostäder sjunkit till en mycket låg nivå.

putsade eNstegstätade tRäRegelväggaR I maj tog Boverket ställning mot konstruktionen med putsade enstegstätade träregelväggar. Väggkonstruktio-nen är felaktig och uppfyller inte de krav som samhället ställer på byggnaders fuktsäkerhet. Därför uppmanar Boverket fastighetsägare att låta undersöka hus med denna typ av väggkonstruktion. Flera skadefall visar att det är svårt att hindra regnvatten att tränga in i väggen och att det räcker med mycket små hål och glipor för att det ska ske. Bostäder med putsade enstegstätade regel-väggar produceras i viss omfattning fortfarande. Det är byggherren som har ansvaret om en felaktig konstruk-tion används.

Ett sätt att verifiera en byggnadsdels fuktsäkerhet en-ligt funktionskraven i Boverkets byggregler är att an-vända beprövade lösningar. Den putsade enstegstätade regelväggen är ingen beprövad lösning, enligt Boverkets uppfattning.

maRkNadskoNtRoll av ByggpRodukteR

Boverket är ansvarig myndighet för marknadskontroll av byggprodukter. Myndighetens främsta uppgift inom området är att stödja den inre marknaden för byggpro-dukter inom EU, enligt Byggproduktdirektivet, så att fri konkurrens upprätthålls och att byggprodukterna upp-fyller de egenskaper som finns deklarerade för dem. Arbetet omfattar dels en proaktiv, förebyggande, mark-nadskontroll, där planerade projekt genomförs inom olika produktområden, dels en reaktiv marknadskon-troll, baserad på anmälningar och tips.

I större projekt kartläggs produktområdet vad gäller aktörer och produkter. Baserat på detta urval köps det in ett representativt urval av produkter som granskas och provas mot deklarerade egenskaper i CE-märkning och eventuella andra kriterier. Boverket har under år 2009 arbetat med 27 marknadskontrollärenden och ett flertal nya stora projekt har inletts inom bland annat produktområdena taktäckningsmaterial, ved- och pel-letskaminer, plastmaterial (plaströr) i kontakt med dricksvatten samt konstruktionsbultar.

Vidare ingår det i Boverkets uppgifter att delta i sam-arbete på EU-, nationell och nordisk nivå samt att infor-mera och hålla kontakt med bransch och marknad.

ny webbplats 1 ok toBeR vägledning om strandskydd 15 decemBeR energideklarationer – en första utvärdering

BoveRkets weBBplats utvecklas

I början av april kunde Boverket erbjuda en ny webbplats med enklare navigering, fler tjänster och bättre sökfunk-tioner. Den största förändringen är att www.boverket.se nu har en startsida med fokus på nyheter och tjänster.

I dag har webbplatsen cirka 75 000 besök i månaden. Att utveckla webbplatsen är ett viktigt steg i Boverkets strategi för att öka antalet besökare och utveckla myn-dighetens e-förvaltning.

I april övergick Boverket till att sprida information från webbplatsen via så kallade RSS-flöden. Med hjälp av dessa kan man enkelt och snabbt bevaka nyheter, pressmeddelanden och annan information från Bover-kets webbplats.

iNFoRmatioN om RadoN

Under 2009 har informationskampanjen om radon fort-satt i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Målet är att öka kunskapen om radonets hälsofarlighet och informera om det stöd som finns för att genomföra radonsanering. Husägare kan också på Boverkets www.radonguiden.se få information, förslag till åt-gärder, ladda ner broschyrer och ansöka elektroniskt om radonbidrag.

eN tRygg och jämställd miljö

Ett exempel på hur medborgarperspektivet och hållbar stadsutveckling hör samman är det projekt som pågått under hela 2009 där Boverket lett, samordnat och i sam-verkan med länsstyrelserna stöttat ett konkret utveck-lingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tät-ortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv.

I samverkan med länsstyrelserna utvecklar myndig-heten praktiska metoder baserade på erfarenheter från

kommuner och projekt. Under året har ett stort antal regionala seminarier genomförts i syfte att sprida kunskap och nå kommuner, förvaltare och andra nyckelaktörer.

Boverket har också fördelat och betalat ut medel för att länsstyrelserna ska kunna ge stöd till kommunala insatser och andra projekt för att integrera ett jäm-ställdhetsperspektiv i det operativa arbetet.

Miljöperspektivet

Boverket arbetar från detaljnivå, från exempelvis kon-troll av byggmaterial, till internationella planeringsfrå-gor som omfattar geografiskt stora områden. Miljöper-spektivet måste beaktas hela vägen för att arbetet ska leda till ett hållbart samhälle.

eNeRgideklaRatioNeRNa – så FuNgeRaR systemet

Boverket fick ett särskilt regeringsuppdrag att göra en uppföljning av energideklarationer, främst sett ur ett fastighetsägarperspektiv. Rapporten överlämnades den 15 december. Då det ännu är för tidigt att bedöma mets effekter har denna utvärdering inriktats på syste-met och på de aktörer som styrmedlet förväntas påver-ka, så som ägare och brukare av byggnader. I rapporten lämnas förslag till vidare analyser och konsekvensut-redningar samt förslag till mindre ändringar. Betsi – så måR våRa hus

År 2006 avsatte regeringen 50 miljoner kr för att ge svar på frågor om byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö och om förändringar sedan tidigare studier. Syftet med utredningen var att ge

un-derlag för att uppdatera befintliga delmål för energian-vändning, radon och funktionskontroll av ventilation samt att föreslå nya mål för fukt, mögel och buller. Dess-utom skulle en inventering av taksäkerheten göras. Be-siktningar och mätningar utfördes i cirka 1 800 byggna-der i 30 kommuner unbyggna-der 2007–2008.

En enkät om bostadsmiljöns utformning besvarades för nära 6 000 bostäder. Drygt 9 500 vuxna besvarade en enkät om hälsobesvär och upplevelse av bostadsmiljön. Barn och ungdomar fick förenklade enkäter.

Buller i flerbostadshus är den miljöstörning som be-rör flest människor inomhus. Fukt- och mögelskador är vanligt i småhus, särskilt i krypgrunder och på vindar. Undersökningen har gett ett unikt faktaunderlag som kan läggas till grund för underhåll och förbättringar av byggnadsbeståndet.

vägledNiNg FöR stRaNdskydd

Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans tagit fram boken Strandskydd – en vägledning för planering och prövning. Det är ett vägledningsmaterial för läns-styrelsernas och kommunernas hantering av den nya strandskyddslagstiftningen som kom den 1 juli 2009. FlygBulleR och BostädeR

Boverket har tagit fram ett underlag för vägledning för hur buller från flygtrafik ska behandlas vid planlägg-ning av bostäder invid flygplatser. I materialet behand-las hur hänsyn till bullret ska tas utifrån de riktvärden som riksdagen behandlat. Boverkets allmänna råd beslutades i december 2009.

FRämjaNde av viNdkRaFt

Boverket har genomfört flera aktiviteter för att förmedla kunskaper om vindkraft, bland annat om lagändringar och vägledning vid planering. För att stödja främst den kommunala planeringen har regeringen avsatt 30 miljo-ner kr under 2009 till plamiljo-neringsinsatser för vindkraft. Boverket ansvarar för att hantera stödet och ge vägled-ning till kommunerna. Spridvägled-ning av information om stödet har gjorts kontinuerligt och i dag arbetar över 190 kommuner, länsstyrelser och kommunala och regionala självstyrelseorgan med planeringsinsatser för utbyggd vindkraft.

klimataNpassNiNg av plaNeRiNg och ByggaNde I maj kom rapporten Bygg för morgondagens klimat. An-passning av planering och byggande, som Boverket fram-ställt på uppdrag av regeringen. Rapporten visar plan- och bygglagstiftningens möjligheter och begränsningar för att minimera negativa effekter av klimatförändring-ar som till exempel översvämningklimatförändring-ar, ras, skred och erosion. Alla skeden i planprocessen och byggprocessen – från översiktplan till förvaltningsskede – måste sam-verka för att minska negativa effekter av klimatföränd-ringar. Boverket betonar att regelverket om byggande och planering successivt måste uppdateras så att klima-taspekter finns med i alla de delar av plan- och bygglag-stiftningen där det är relevant. En effektiv beslutsprocess behöver skapas där ansvars- och finansieringsfrågor kan avgöras med hänsyn till både exploaterings- och bevarandebehov.

hållbar stadsutveckling

Hållbar stadsutveckling kräver att beslut tas utifrån en helhetssyn med en bra tvärsektoriell samordning och ett aktivt deltagande av många olika grupper i samhäl-let. Boverket stöder öppna beslutsprocesser som enga-gerar medborgarna.

pBl-kompeteNs

Den omfattande kompetenssatsningen i samverkan med länsstyrelserna för bättre PBL-tillämpning inom staten har fortsatt under år 2009. Seminarier, workshops och en webbplats är ingredienser som ingår i det recept som Boverket i samverkan med länsstyrelserna använder för att höja kompetensen angående plan- och bygglagen, PBL.

Under 2009 har aktiviteterna inriktats på sambanden mellan den nationella nivån och länsstyrelserna. Sveriges Kommuner och Landsting är en viktig sam-arbetspartner vid genomförandet.

En webbplats, www.pbldirekt.se, har startats för alla som ingår i kompetensutvecklingen. Den innehåller utbildningsmaterial och information och ska bidra till erfarenhetsutbytet mellan deltagarna i satsningen. Webbplatsen är i drift under hela treårsperioden som projektet pågår.

eu-samaRBetet

I EU-samarbetet har Boverket deltagit i kommittéer och expertgrupper inom bland annat byggfrågor, bostads-frågor, hållbar stadsutveckling och europeisk regional utveckling.

Under det svenska ordförandeskapet har Boverket haft i uppdrag att bistå regeringen i frågor inom myn-dighetens ansvarsområde. Expertstöd angående en ny byggproduktförordning har lämnats till Miljödeparte-mentet. Boverket har också lämnat informationsmate-rial till ministermöten och medverkat vid högnivåkon-ferensen i Stockholm om hållbar stadsutveckling.

delegatioNeN FöR hållBaRa städeR

Boverket är representerat i Delegationen för hållbara städer, där arkitekter, planerare, teknikkonsulter, exportfrämjare med flera samlas. Under år 2009 har begreppet hållbar stadsutveckling tagit konkret form genom Delegationens arbete, där bland annat exempel på hållbarhetstänkande stimuleras.

Stöd har beviljats för 14 projekt till en summa av 132,5 miljoner kr.

omvaNdliNg i malmFälteN

I Malmfälten har gruvdriften lett till behov av en om-fattande samhällsomvandling. I december redovisade Boverket uppdraget att följa och stödja utvecklingen avseende fysisk planering och byggande i området.

Uppdraget har utförts i samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län och Riksantikvarieämbetet. Under arbetet har kontakt tagits med de berörda kommuner-na, LKAB samt ett flertal olika myndigheter.

Enligt Boverket måste den självklara utgångspunkten vara att åstadkomma långsiktigt attraktiva samhällen. För detta fordras ändamålsenliga strukturer, kvalitet i det som byggs och en fungerande arbetsmarknad, men även ett tillvarataget kulturarv. En hållbar planering krävs för att nå ett gott slutresultat.

För att i ett tidigt skede kunna klarlägga de långsiktiga konsekvenserna av ett exploateringsföretag kan det fin-nas behov av att se över minerallagen. Åtgärder behöver vidtas för att få en bättre regelefterlevnad när det gäller hanteringen av kulturmiljövärdena.

En förutsättning för att på ett välordnat sätt genom-föra den pågående samhällsomvandlingen är att kom-munerna har tillgång till den kompetens som behövs.

pRogNos FöR BostadsByggaNdet

I oktober presenterade Boverket sin nya byggprognos. I denna beräknas bland annat hur många hyresrätter, bostadsrätter respektive småhus som kommer att byggas under kommande år och förändringar mot tidigare år. Det analyseras också hur olika faktorer såsom kostnader och efterfrågan kan komma att påverka byggandet.

Antalet påbörjade bostäder under 2009 var det lägsta på tio år, men efterfrågan på nya småhus och bostads-rätter har ökat kraftigt och bostadsbyggandet förväntas öka med 25 procent under 2010. Boverket bedömer att byggandet av hyresrätter kan ha svårare att lyfta om inte kostnaderna sänks betydligt. 2009 påbörjades cirka 16 500 bostäder. Den ökade efterfrågan på bostäder får genomslag i byggandet 2010, då 20 500 bostäder beräk-nas påbörjas.

Rådslag om BoveRkets Råd om äNdRiNg av ByggNad (BäR)

I november anordnade Boverket en sammankomst an-gående föreskrifter vid ändring av byggnad. Drygt 100 deltagare tog chansen att diskutera och dela med sig av sina förslag och synpunkter. Syftet med detta nya ar-betssätt är att ta fram regler som är enkla, tydliga och användarvänliga. Bland deltagarna fanns representan-ter från byggföretag, branschorganisationer, kommu-ner, länsstyrelser, fastighetsbolag, med flera.

Rådslag om kommuNeRNas BoeNdeplaNeRiNg I december arrangerade Boverket ett rådslag för myn-digheter, intresseorganisationer, kommuner och bygg-bransch. Vid sammankomsten diskuterades kommu-nernas boendeplanering och hur denna kan stödjas.

Bygga-Bo-dialogeN

Den 30 november lämnades den sista årsrapporten för Bygga-bo-dialogen till regeringen. Sammanlagt har 43 företag och kommuner samt regeringen varit aktörer. I årets redovisning finns en presentation av det arbete som bedrivits i dialogen, med fokus på Det goda sam-talet, goda exempel, miljöklassningssystem och kompe-tensutvecklingsprogram. Årsrapporten innehåller även det slutliga utlåtandet från den oberoende utvärderare som följt dialogen under tre år.

I den samlade slutbedömningen konstateras att ”Bygga-bo-dialogen framstår som ett klart lönsamt samhällsekonomiskt projekt. Dialogen bedöms också ha bidragit till en hållbar utveckling”. Delar av det ar-bete som bedrivits lever vidare genom bland annat Boverket och Delegationen för hållbara städer. Det un-dersöks också hur de aktörer som vill fortsätta verksam-heten kan göra det efter 2009.

Nya BRaNdRegleR

Många vittnar om att brandskyddet är dåligt på flera håll i landet. Flera dödsolyckor skulle kunna förhindras med hjälp av sprinklers och i Boverkets nya regler blir sprinklers ett krav i nybyggda sjukhus, äldreboenden och andra typer av vårdboenden. Ett annat krav blir brandvarnare kopplade till elnätet i nya byggnader.

Boverket arbetar intensivt med en revidering av brandskyddsreglerna. I synnerhet är kvalitetssäkrings-arbetet omfattande. De nya brandskyddsreglerna ska också harmoniseras med vad som sker i EU på området. Förslaget till förändrade brandskyddsregler förväntas gå ut på remiss sommaren 2010 och tidigast hösten 2011 beräknas reglerna kunna träda i kraft.

Introduktion och läsanvisning

Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Den är också en utgångspunkt för bedömning och formulering av framtida strategiska frågor. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för återrapportering till vår uppdragsgivare.

Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad reger-ingen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut.

I Boverkets regleringsbrev för 2009 finns ett antal återrapporteringskrav beträffande effekter på samhällsnivå som ska eller kan redovisas utanför års-redovisningen vid angivna tidpunkter. Dessa återrapporteringskrav redovisas i särskilda rapporter. Det innebär att prestationer och prestationsnära effekter – sådana effekter som kan antas uppstå som en direkt följd av Boverkets presta-tion – huvudsakligen redovisas i årsredovisningen, medan effekter på samhälls-nivå huvudsakligen redovisas i dessa rapporter.

Fem omRådeN BeskRiveR veRksamheteN

Från och med 2009 ska resultatredovisningen lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Boverket har valt följande indelning för sin resultatredovisning 2009:

• Samhällsplanering och bebyggelseutveckling • Byggande och förvaltning

• Boendefrågor

• Statliga stöd och bidrag • Myndighetsövergripande.

Indelningen ansluter nära till den indelning av Boverkets huvudsakliga verksamhet i fyra områden som Utredningen om Boverket använde i sitt betänkande. Arbetet med vissa frågor bedrivs övergripande inom alla dessa områden, och återrapporte-ringen av detta arbete samlas under rubriken Myndighetsövergripande i resultat-redovisningen. Det gäller bl.a. frågor om miljö, tillgänglighet och energi samt Boverkets arbete inom EU och internationellt.

Boverket ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Inom

myndighetens ansvarsområde ligger också fysisk planering,

byggnader och hushållning med mark och vatten inom samtliga

miljökvalitetsmål. den fysiska samhällsplaneringen styrs av plan- och

bygglagen och miljöbalken. I planeringsprocessen ska olika

samhällsintressen vägas mot varandra och mot enskilda intressen i en

öppen och demokratisk process. Boverket bevakar bland annat hur

lagstiftningen för planering och byggande tillämpas och styr vid behov

även tillämpningen med föreskrifter och allmänna råd.

Samhällsplanering och

bebyggelseutveckling

1

1.1 Inledning

Boverket har arbetat med vägledningar och olika former av råd och stöd för planering och plangenomförande. De olika regeringsuppdragen breddar kontakterna med bland andra Naturvårdsverket, Arkitekturmuseet, Formas och Riksantikvarieämbetet. Boverket har också deltagit i olika aktiviteter inom den statliga sfären och branschrelaterade grupper, exempelvis Lantmäteriets mark- och fastighetsråd, SGU:s råd för fysisk planering, Vadstena Forums styrelse, Föreningen Svenska stads-kärnor och White arkitekters ”Think Tank”.

Boverket har deltagit i Miljöprocessutredningen och fortsatt den samordnade kompetensutvecklingsinsat-sen för en bättre tillämpning med länsstyrelserna och andra statliga myndigheter.

Boverket har spritt erfarenheterna genom sin webb-plats, handböcker och småskrifter. Boverket har med-verkat i seminarier och workshops. Översiktsplanfrågor, landskapsanalys och vindkraft har varit viktiga områ-den under året. Uppdragen spänner från Trygghet och jämställdhetsfrågor, över transporter till att knyta sam-man miljö- och kulturpolitik för en hållbar

stadsutveckling.

Boverket har också arbetat med planeringsverktyg för kommunerna där bl.a. defacto-standarden PilotGIS, Planeringsportalen, Vindtjänsten och stöd för översikt-lig kommunal och regional planering ingår.

Kraven på Boverkets medverkan för ett långsiktigt hållbart transportsystem ökar och myndigheten har under året samverkat i ett antal grupper och besvarat remisser inom området. Vid konferensen Transport-forum 2009 genomförde Boverket seminariet Spelpla-nen för planeringen. Inom området transportsystem har Boverket redovisat en rapport inom regeringsuppdraget Cykelparkering i fysisk planering vid kollektivtrafiknoder. Samarbetsuppdrag för miljö- och kulturpolitik för en hållbar utveckling

I september fick Boverket tillsammans med Arkitek-turmuseet, Formas och Riksantikvarieämbetet ett sam-arbetsuppdrag om hållbar stadsutveckling. Syftet är bl.a. att främja sektorsöverskridande arbete och att kny-ta samman miljö- och kulturpolitik. Två möten har hål-lits. En gemensam projektplan beräknas vara färdig i början av 2010.

plaNeRiNgsveRktyg

Boverket har huvudansvaret för förvaltningen av Pilot-GIS, en standard för leverans och utbyte av digital pla-neringsinformation. Boverket har fortsatt förvalta, ut-veckla och ajourhålla PilotGIS-standarden i samverkan med representanter för kommuner, länsstyrelser, cen-trala verk m.fl. aktörer i den gemensamma gruppen. Arbetet bedrivs enligt uppgjord förvaltnings-plan. PilotGIS kommer att utvecklas och samordnas med standard för översiktsplanering som tas fram inom standardiseringsarbetet – Fysisk planering. Under året har olika informationsinsatser genomförts i syfte att stärka kunskapen om och användningen av PilotGIS. Projektet Planeringsportalen har syftat till att skapa en e-tjänst till stöd för samhällsplanering och samhälls-byggande för att förenkla åtkomsten till digital plane-ringsinformation. Diskussioner pågår om den framtida förvaltningsorganisationen. Projektet slutredovisades till VINNOVA 18 maj 2009, Slutrapport för projektet Planeringsportalen, dnr 2339-4305/2005.

Då levererades:

• Version 1.0 av portalen, bestående av två delar: webbsidor på planerings portalen.se och en sök- och visningstjänst, där användaren bl.a. kan söka efter geografisk information. Version 1.0 av Plane-ringsportalen är inriktad på översiktlig planering. Avsikten är att successivt vidareutveckla portalen så att den kan användas för detaljplanering, lokali-seringsutredningar, m.m.

• Vindtjänsten, en e-tjänst för planering, lokalisering och tillstånds prövning av vindkraftverk. Ansvaret för vindtjänsten tas över av Energimyndigheten. • En prototyp för en applikation för översiktlig

kom-munal och regional planering. Syftet är att skapa en e-tjänst för översiktlig planering, som kan fung-era som ett ”digitalt skiss papper”, dialogverktyg och vägledning genom planerings processen.

Projektet har också innehållit forskning och metoder för användar medverkan. För att undersöka möjligheterna att vidareutveckla portalen också för detaljplanering och stadsbyggande genomfördes en studie av det web-baserade system som utvecklats i Stockholms stad. Vi-dare har projektet aktivt bidragit i arbetet med standar-disering av planeringsinformation, vilket bedrivits inom SIS/Stanli, (Swedish Standards Institute).

Resultatet och genomförandet beskrivs närmare i pro-jektets slutrapport. Förutom slutrapporten har följande rapporter, dnr 2339-4305/2005, upprättats:

• Forskningen i projektet Planeringsportalen • Förvaltningsorganisation för Planeringsportalen • Affärsmodell för Planeringsportalen

• Portaler och webbapplikationer för stadsbyggande – exempel från Stockholms stad.

”Den fysiska samhällsplaneringen ska användas som ett verktyg för att stödja hållbar

utveckling på lokal och regional nivå. planläggningen och plangenomförandet ska

präglas av effektivitet och rättsäkerhet. samspelet mellan olika planeringsformer och

mellan den kommunala planeringen och det regionala utvecklingsarbetet ska stärkas.”

ojämN kuNskap om RiksiNtResseN

Boverket har fortsatt att följa tillämpningen av riksin-tressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket har deltagit i möten och samråd i samband med att sektors-verk pekat ut nya områden. Vägledande diskussioner med länsstyrelser har förts rörande tillämpningen. Det årliga mötet med centrala verk med ansvar för riks-intressen har hållits i Karlskrona. I Miljöprocessutred-ningen har två representanter för Boverket deltagit som experter.

Boverket kan åter konstatera att tillämpningen av riksintressena inte utförs konsekvent och att kunskapen om hur de ska tillämpas är ojämn. Sedan Boverket pu-blicerade sin rapport 2005 har dock medvetenheten ökat bland framför allt sektorsverken. Kunskapen i kommunerna är dock fortfarande begränsad. plaN- och BygglageN (pBl) och miljöBalkeN (mB)

Boverket har under året följt frågan om PBL:s samord-ning med MB. I flera sammanhang har det påtalats till Boverket att lagarna fungerar dåligt tillsammans och att en samordning är viktig.

Boverket har under året följt införandet av miljökvali-tetsnormer men inte tagit fram några vidare analyser. Vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar har Boverket varit representerat i Miljöprocessutredningen och där fört fram synpunkter, bl.a. har Boverket betonat vikten av att tydliggöra förutsättningarna för plan-MKB. öveRsiktsplaNeRiNg i ett RegioNalt peRspektiv Arbetet med att löpande följa översiktsplaneringen och utarbeta rutiner för uppföljning tillsammans med läns-styrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting har under året fördjupats. Boverket har genom möten och seminarier kunnat bidra till kunskapsutveckling och erfarenhetsöverföring mellan berörda aktörer.

I sin uppsikt över plan- och byggväsendet konstaterar Boverket att det regionala perspektivet fortfarande är relativt outvecklat i många översiktsplaner. Flera kom-muner har dock insett vikten av att se kommunens pla-nering i ett regionalt perspektiv och utveckla samverkan med grannkommunerna för att kunna hantera viktiga strategiska planeringsfrågor på ett långsiktigt hållbart sätt.

1.2 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för 2009

Mellankommunalt samarbete sker inom en mängd oli-ka planeringsfrågor, vindkraftplanering och infrastruk-tur är vanligast. Andra kommuner samverkar om gemensamma planeringsunderlag, gemensamma över-siktsplaner och strandskydd. I Stockholm samverkar man genom att ta fram en ny regionplan enligt plan- och bygglagen, som också är en regional utvecklings-plan. I Örebro har man genomfört en gemensam förvaltningsorganisation för fyra kommuner och inlett arbetet med att ta fram en gemensam översiktsplan. kustzoNsplaNeRiNg i NoRRa BohusläN

Boverket deltar i referensgruppen i ett regionalt samar-bete kring fysisk planering och lokal utveckling av kust-området i norra Bohuslän tillsammans med fem kom-muner, länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Tillväxtverket och Naturvårdsver-ket. Boverket har deltagit i seminarier och dialogmöten. Syftet med projektet är att stärka regionala strukturer och kvaliteter genom att skapa en samsyn mellan olika aktörer hur kustkommunerna kan utvecklas på ett lång-siktigt hållbart sätt.

En gemensam strukturbild har tagits fram. De delta-gande kommunerna har i kommunfullmäktige beslutat om överenskommelser kring delstrukturer för:

• Öppet hav • Skärgård • Kustnära områden • Inland • Infrastruktur • Närcentra/regioncentra.

Överenskommelserna kommer att utgöra ett gemen-samt underlag för kommunernas fysiska planering. Öv-riga resultat av projektet är faktarapporter, seminarier, riktlinjer/planeringsunderlag och gemensamma planeringsverktyg.

Rumslig utveckliNg NatioNellt och RegioNalt Boverkets arbete med ett territoriellt inriktat analysun-derlag har sammanfallit med det analysarbete som be-drivs under Näringsdepartementets regi för uppföljning av En nationell strategi för regional konkurrenskraft, en-treprenörskap och sysselsättning 2007–2013. Under året har arbetsgruppen utarbetat ett fördjupat underlag från en tematisk utgångspunkt. Delar av underlaget har pre-senterats för Nationellt forum för regional konkurrens-kraft, entreprenörskap och sysselsättning.

hållBaRt tRaNspoRtsystem

Boverket följer arbetet och deltar i nätverk kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen och hur denna kan integreras och samordnas i regionala och lokala strukturer. Ärendetillströmningen på området är hög. Boverket är en efterfrågad samverkanspartner i projekt rörande infrastrukturområdet.

Vid konferensen Transportforum 2009 genomförde Boverket seminariet Spelplanen för planeringen. Under året har också ett flertal remisser om transportinfra-strukturen besvarats av Boverket.

Arbetet med regeringsuppdraget Cykelparkering i fysisk planering vid kollektivtrafiknoder, dnr 20132-2390/2009, slutredovisades 31 december 2009. tRaNspoRtsNål plaNeRiNg FöR god livsmiljö En exempelsamling om samordnandet av kommunal planering med utbyggnad av vägar och järnvägar har utarbetats Att samordna kommunal planering med ut-byggnad av vägar och järnvägar – exempel och reflektio-ner, dnr 2321-3692/2008.

havsplaNeRiNg

Inom området havsplanering har Boverket varit involve-rat i ett antal aktiviteter. Boverket har medverkat vid HELCOM:s (Helsingforskommissionen) workshop om maritim fysisk planering för Östersjön, Naturvårdsver-kets projekt ”Samverkansplaner för skyddsvärda kuster och hav”, Östersjöplaneringsprojektet ”BaltSeaPlan” som drivs av Tyskland och en internationell

policywork-shop om havsbaserad vindkraft i Stockholm, som bl.a. resulterat i Stockholmsdeklarationen om vindkraft. Bo-verket har också under året medverkat i informations- och beslutsforumet SAMHAV, regeringens samord-ningsgrupp av myndighetschefer för havsmiljöfrågor. samveRkaN kRiNg eNeRgi och miljö

Boverket har samarbetat med Energimyndigheten om hur erfarenheterna av de regionala klimat- och energi-strategierna ska kunna tillvaratas utifrån de strategier som länsstyrelserna har utarbetat.

Vidare har Boverket stått värd för ett möte om elkraft-ledningar och boende (elektromagnetiska fält) med ex-terna deltagare från bl.a. Svenska kraftnät, Energimark-nadsinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen.

Avfallshanteringsfrågor har diskuterats med bransch-företrädare (Stena Metall).

Under året har Boverket också medverkat i arbets-gruppen för genomförandet av konferensen för hållbar utveckling, ENVISIONS 2010.

NatioNella stRategiNs myNdighetssamveRkaN Boverkets arbete med den nationella strategins riktlin-jer har framför allt inriktats på att sprida erfarenheter från de transnationella programmen, Interreg. Erfaren-heterna av detta har avrapporterats till regeringen, Lä-gesrapport rörande resultatuppföljning och spridning av det svenska deltagandet i samtliga program för territori-ellt samarbete, ett samarbete mellan Tillväxtverket, Sida, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting, dnr 2351-2467/2009.

eRFaReNheteR FRåN iNteRRegpRojekt

Boverkets insatser för spridandet av Interreg-erfarenhe-ter har skett i samverkan med Tillväxtverket, Sida och Sveriges Kommuner och Landsting och redovisats i lä-gesrapporten Lärande inom territoriellt samarbete, dnr 2351-2467/2009 (avrapportering gjord av Tillväxtverket). Boverket har också utarbetat en rapport om planerings-metoder och planeringsunderlag Samarbete över na-tionsgränserna berikar planeringen, dnr 2349-2579/2007, som information och vägledning med syfte att stärka det svenska deltagandet i Interreg.

lokal och RegioNal utveckliNg i FjälleN Boverket har utarbetat en promemoria som tillsänts Tillväxtverket, Fjällanpassad hållbar lokal och regional utveckling – fysisk planering 2009, dnr 2329-2876/2008.

En viktig fråga som belyses i projektet är kopplingen mellan kommunal översiktsplanering/regional utveck-lingsplanering och lokal utveckutveck-lingsplanering/lands- utvecklingsplanering/lands-bygdsutveckling. Goda exempel kring metodutveckling hämtas bl.a. från arbetet med fördjupningar av

översiktsplaner. övRig RappoRteRiNg

Boverkets återrapporteringskrav ”Fysisk samhällspla-nering och bebyggelseutveckling” och länsstyrelsernas återrapporteringskrav ”Hållbar samhällsplanering och boende ” har i huvudsak samma lydelse. Länsstyrel-serna skulle enligt sitt regleringsbrev lämna sin redovis-ning till Boverkets senast 30 november 2009, vilket de också gjort. Boverket ska därefter lämna en samlad re-dovisning och bedömning till Miljödepartementet, med kopia till Finansdepartementet, senast 28 februari 2010. Denna samlade redovisning kommer i huvudsak att bygga på underlag från länsstyrelserna.

Motsvarande rapportering för 2008 redovisades till regeringen 24 februari 2009, dnr 209-1196/2008.

Hela Boken om detaljplan och områdesbestämmelser är ett allmänt råd utgivet av Boverket och senast reviderat 2002. De bestämmelser som anges i en detaljplan är nu föremål för förslag till standardisering. Innan alla stan-dardiseringsfrågor är utredda bör inte de allmänna rå-den ändras.

Inom arbetet med PBLdirekt har det även tagits fram ett utkast till sammanfattning av hela plan- och bygglovs processen, som grund till en kunskapsbank som alla publikationer och rapporter kan knyta an till. Ämnesområdet sträcker sig över kommunernas ansvar för bygglov, kontroll, tillsyn, detaljplanering, områdes-bestämmelser och översiktsplanering. En samman-hållen process fordrar en sammansamman-hållen kunskapsbas, där information kan hämtas via ämnesord vid varje specifikt behov.

Analysen av texterna i de tre utvalda produktionerna, metoden att kvalitetssäkra löpande arbete i grupp och att kalla in expertis för vidareutveckling av specifika frågeställningar har skapat en stabil grund även inför en ”ny PBL”, dvs. ändrad lagstiftning. Boverket har för-berett sig på uppgiften att presentera ny lagstiftning och vägledning till länsstyrelser och kommuner under 2010. Arbetsmetoden i sig har använts som verksamhetsex-empel på Boverkets fyra interna strategiseminarier un-der hösten.

Det behövs även en vägledning vid övergånngen från detaljplan till plangenomförande. Boverket anser att den kan ses som en del i samma kunskapsbas. Då ett genomförande förutsätter samverkan mellan plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen och anläggningsla-gen har samarbetet mellan Boverket och Lantmäteriet intensifierats och formaliserats i ett styrdokument. Ar-bete med en gemensam produktion om plangenomför-ande kan påbörjas under 2010.

sammaNhålleN plaNeRiNg och FastighetsBildNiNg

Boverket och Lantmäteriet har tillsammans med före-trädare för Sveriges Kommuner och Landsting samt länsstyrelserna identifierat ett behov av en mer struktu-rerad metod för att arbeta med samordning av proces-serna för fysisk planering och fastighetsbildning. Dessa parter förordar ett flerårigt program, som utifrån ett framtidsperspektiv beskriver samordningen mellan in-blandade parter, verksamhetens bedrivande, utbyte av geografisk information, användning av tekniken och kompetensbehoven inom området.

Den långsiktiga målbilden är att Sverige år 2020 till-lämpar ett regelverk för fysisk planering och fastighets-bildning som av medborgare och sakägare upplevs som en sammanhållen process. Sammantaget handlar det om att utveckla förutsättningarna för en effektiv plane-rings- och plangenomförandeprocess.

hästhållNiNgeN i plaNeRiNgeN

Boverket har fortsatt arbetet med hur hästhållning ska tas hänsyn till i planläggningen. I fokus har satts en dia-log utifrån de överklagade detaljplaner som kommit in, dels med berörda sektorsverk, framför allt Socialstyrel-sen, dels med kommuner och forskarsamhället. Arbetet med en vägledningsbroschyr fortgår och den beräknas publiceras i början av 2010.

statlig samveRkaN om NatuRolyckoR

Boverket deltar i en statlig samverkan om naturolyckor. Planering av klimatkonsekvensåtgärder är en viktig del. Det övergripande syftet med arbetet inom den natio-nella plattformen är att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor genom förbättrad samordning på lokal, regional och nationell nivå.

”goda kunskaper om planering och plangenomförande samt om planinstrumenten ska

finnas på såväl central, regional som lokal nivå. effektiva planeringsmetoder ska finnas

tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att

kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå.”

m Å l e n l i g T r e g l e r i n g s b r e v

För att uppnå detta genomförs arbete inom myndig-hetssamverkan, data- och kunskapsförsörjning. FlygBulleR – allmäNNa Råd

Boverket har tagit fram ett underlag för vägledning hur buller från flygtrafik ska behandlas vid planläggning av bostäder invid flygplatser. I materialet behandlas hur hänsyn till bullret ska tas utifrån de riktvärden som riksdagen behandlat.

Arbetet avrapporterades 12 december 2009 och all-männa råd beslutades i december. Boverket kommer även under 2010 att följa utvecklingen inom området. tRaFikBulleR – allmäNNa Råd

I linje med tidigare regeringsuppdrag tog Boverket fram allmänna råd för trafikbuller i planeringen. Dialoger med kommuner och sektorsverk har fortsatt för att spri-da och följa upp denna vägledning. Råden har varit ett viktigt instrument för att lösa tidigare års problem med planläggning av bostäder i trafikutsatta lägen.

plaNstaNdaRd FöR tRygg stadsmiljö

Boverket har under ett antal år deltagit och följt arbetet inom SIS med att ta fram en standard för en trygg stads-miljö. På grund av ett minskat intresse bland deltagarna i kommittén, har arbetet lagts ner.

pRovpRojekt i stadsFöRtätNiNg

Som en fortsättning på Boverkets tidigare arbete inom Bygga-bo-dialogen om Det goda samtalet, har arbetet fortsatt med en utökad grupp kommuner, där de tre storstadskommunerna har initierat en serie workshops med konkreta stadsförtätningsprojekt. Boverket har deltagit i detta arbete tillsammans med Vägverket och Banverket.

exteRN samveRkaN och kompeteNsutveckliNg Som en viktig del i Boverkets arbete med råd och stöd för planering och plangenomförande har myndigheten deltagit i ett antal regelbundna aktiviteter inom både den statliga sfären och i branschrelaterade grupper. Bo-verket har varit representerat i Lantmäteriets mark- och fastighetsråd, SGU:s råd för fysisk planering, Vadstena Forums styrelse, Föreningen Svenska stadskärnor och White arkitekters ”Think Tank”.

Myndigheten har också deltagit med två experter i Miljöprocessutredningen.

Boverket har även ett fortlöpande samarbete med universitetsvärlden genom stödjandet av en adjungerad professor vid Blekinge Tekniska Högskola och även ge-nom ovan nämnda deltagande i Vadstena Forum ige-nom Linköpings universitet. Myndigheten har även varit re-presenterad i utvärderingen av Sveriges lantbruksuni-versitet under 2009.

kompeteNssatsNiNg FöR BättRe pBl-tillämpNiNg

Regeringen har i regleringsbrevet för 2008 gett Boverket i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna genom-föra en samordnad kompetensutvecklingsinsats för en bättre tillämpning av PBL, dnr 239-499/2008. Insatserna riktar sig främst till länsstyrelserna men även andra statliga myndigheter kan beröras.

Projektet inleddes under 2008 med organisation och planering av arbetet. Lärarlag formerades med repre-sentanter från Boverket, länsstyrelserna, kommuner och konsulter. Seminarier och workshops genomfördes i hela landet. Efter denna förberedelse och uppstart har arbetet med full kraft gått vidare under 2009. En strate-gisk analys har tagits fram för de vidare insatserna i projektet.

Under våren anordnades seminarier om nationella intressen för en hållbar utveckling. Ett utbildningskom-pendium togs fram.

Under hösten 2009 har 27 dialogseminarier genom-förts på länsstyrelserna enligt följande:

1. PBL – Nationella värden och strategier, del 2, 9 seminarier

Dialogseminarium för centrala verk och länsstyrelser angående förhållningssätt, ansvar och roller rörande nationella mål och strategier samt statliga intressen så-som riksintressen m.m.

2. Dialogen stat – kommun, 9 seminarier

Dialogseminarium om hur statens budskap förs vidare till kommunerna.

3. Arbetssätt och metoder, 9 seminarier

Dialogseminarium angående till bl.a. rådgivning, uppföljning, uppsikt och tillsyn. Uppföljning av semi-narierna som genomfördes under våren 2009.

4. Satsning på unga handläggare

Ett särskilt PBL-seminarium för unga handläggare ge-nomfördes 7–8 september 2009. Syftet var att höja och bredda kompetensen hos unga handläggare på länsstyrelserna.

5. Kommunseminarium

Som en förberedelse till seminarieserien om dialogen stat – kommun hölls ett seminarium 24 september i samarrangemang med Sveriges Kommuner och Landsting. Tematiska pilotprojekt har organiserats och startats upp. Genomförande av sådana utvecklings-projekt vid länsstyrelserna i samverkan med kommuner bedöms ge stora effekter på kompetensutvecklingen, och blir ett värdefullt komplement till övriga insatser. Utvecklingsprojekten har fokus på nyckelfrågor i nya PBL och kommer således att ge erfarenheter till intro-duktionen av den nya lagen.

deN goda stadeN

Boverket samverkar med Vägverket, Banverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Jönköpings, Norrkö-pings och Uppsala kommuner i projektet Den goda sta-den. Syftet med projektet är att gemensamt utveckla kunskap om integrerad planering av bebyggelse och transportsystem samt att utveckla processer och lös-ningar där olika intressen, krav och behov hanteras samordnat för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Arbetet har bedrivits genom ett antal pågå-ende stadsutvecklingsprojekt.

En viktig erfarenhet som kommit fram är att strate-giskt planeringsarbete kräver gemensamma målbilder hos de olika aktörerna. För att åstadkomma detta bör det egentliga planeringsarbetet föregås av ett gemen-samt visionsskapande arbete. Detta underlättar hel-hetssynen på arbetet och på vad som ska åstadkommas, trots olika perspektiv och intressen hos de olika aktö-rerna. Förankring, lyhördhet för olika perspektiv, legiti-mitetsskapande och engagemang har lyfts fram som centrala komponenter i en samlad strategi för stadsutveckling.

Stabila planeringsförutsättningar är ytterligare en viktig faktor i stadsutvecklingsprojekt. Detta kan dock vara svårt att åstadkomma vid skiftande majoriteter och förändringar i den kommunala organisationen och bemanningen. En ökad samordning mellan den kom-munala och fysiska planeringen och den statliga

infrastrukturplaneringen har också betydelse för plane-ringsprocessens längd och effektivitet.

Boverket har arbetat genom kunskapsutbyte och erfa-renhetsförmedling tillsammans med berörda centrala verk och utvalda kommuner. Syftet har varit att främja en högre kvalitet i stadsbyggandet genom ett bättre samspel mellan statlig och kommunal planering och investeringar.

vägledNiNg FöR öveRsiktsplaNeRiNg

Boverket har under året arbetat med att stärka erfaren-hetsutbytet och metodutvecklingsarbetet kring den översiktliga fysiska planeringen. Arbetet har koncentre-rats på att ta fram nya vägledningar inom plan- och bygglagen samt att utveckla dialogen med berörda ak-törer och målgrupper. Särskilda insatser har gjorts för att utveckla informations- och exempelspridningen på Boverkets webbplats.

Ett arbete har påbörjats för att uppdatera befintliga handböcker för översiktsplan, detaljplan och lov. En för-sta skrift Framgångsfaktorer för översiktsplanering har färdigställts. Målgruppen är i första hand kommunala politiker. Boverket har lyft fram sju faktorer som är vik-tiga för att nå en framgångsrik översiktsplanering. Syftet är att lyfta fram och visa på planeringens möjligheter och översiktsplaneringen som ett redskap för en hållbar ut-veckling. Skriften ersätter Boken om översiktsplan, del 1. vägledNiNg FöR stRaNdskydd

Boverket har i samverkan med Naturvårdsverket tagit fram en ny vägledning kring strandskydd i rapporten Strandskydd – en vägledning för planering och prövning.

En kortskrift och en webbhandbok, som ska komplet-tera vägledningen, är under arbete. Boverkets uppgift är i första hand att vägleda kommunerna och länsstyrel-serna i deras arbete i sådana plansammanhang där strandskyddet på olika sätt kommer att beröras.

Som ett led i arbetet och förankringen av den nya väg-ledningen, har Boverket genomfört ett flertal dialoger med målgrupperna länsstyrelser och kommuner samt även anordnat utbildningar i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Naturvårdsverket. expaNsioN av viNdkRaFt

Boverket har genom seminarier och andra informa-tionsinsatser aktivt förmedlat kunskaper i syfte att stär-ka expan sionen av vindkraft. För att ge stöd till fysisstär-ka

planerare och tillståndsgivande myndigheter gav Boverket tillsammans med flera myndigheter i januari 2009 ut Vindkraftshand boken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Myndigheten har också senare redogjort för ändrade regler för prövning av vindkraftverk som trädde i kraft 1 augusti 2009.

En vägledningsskrift i landskapsanalys har utarbetats i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Naturvårds-verket och Energimyndigheten, Vindkraften och land-skapet – att analysera förutsättningar och utforma an-läggningar, dnr 2323-3518/2007. Arbetet med Vindlov fortsätter och har inriktats mot översiktplaneringens roll och behovet av regionala planeringsunderlag. Boverket har även medverkat i en internationell policy-workshop om offshore vindkraft.

Spridning av information om stödet har gjorts kontinu erligt under hela stödperioden med extra insat-ser under hösten 2008 och våren 2009. Boverket har un-der denna period deltagit i de s.k. Vindkraftdialogerna, där det har funnits möjlighet att sprida information om planering för vindkraft. Vidare har artiklar i Boverkets tidning Planera Bygga Bo och kontinuerlig uppdatering av informationen om vindkraft producerats.

Under vårens ”energiting” som arrangerades av Ener-gimyndigheten hade Boverket en egen session där bl. a. planeringens möjligheter för att främja en god vind-kraftsutbyggnad i Sverige togs upp. Likaså behandlades frågan i en separat session på den årligt återkommande nationella vindkraftskonferensen i Kalmar som arrang-eras av Regionförbundet i Kalmar och Nätverket för vindbruk. Seminariet vänder sig i första hand till bran-schen men länsstyrelser och kommuner finns också med som deltagare.

Seminarieserien Vindkraftsdialogen fortsatte under hösten 2009 med tematiska seminarier. Vindkrafts-dialogen arrangeras av fyra centrala verk i samverkan (Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Energimyndigheten). De seminarier som har genomförts under 2009 är bl.a. information om regeländringar gällande prövning av vindkraft samt vindkraften och landskapet. I samband med de regeländringarna gällande prövning av vindkraft som skedde i augusti 2009 tog Boverket fram ett nyhetsbrev till mål grupperna.

digital plaNeRiNgsiNFoRmatioN

Boverket har följt utvecklingen inom området genom remissarbete och medverkan i seminarier. Boverket del-tar även i det av Lantmäteriet sammanhållna arbetet om en nationell geodatastrategi och genomförandet av Inspire-direktivet (EG-direktiv).

Boverket har följt standardiseringsarbetet inom SIS rörande information som ingår i detaljplan respektive översiktsplan.

Boverket har arrangerat Planeringskonferensen Arbeta smart i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Utvecklingsrådet för landskaps-information, ULI. Seminariet vände sig till praktiskt verksamma handläggare och chefer i kommuner, läns-styrelser och företag. En kavalkad visades av nya arbets-sätt som prövats eller gamla metoder som effektiviserats med stöd av nya media och verktyg. 110 personer deltog i det mycket uppskattade seminariet. Genom att det återkommer årligen har det här skapats en värdefull arena för erfarenhetsutbyte.

tRygghet i stads- och tätoRtsmiljöeR uR ett jämställdhetspeRspektiv

Under 2009 har Boverkets tidning Planera Bygga Bo innehållit temanummer med fokusering på jämställd-het/trygghet i den fysiska planeringen. Även övriga nummer under året har presenterat artiklar kring jäm-ställdhet i den fysiska planeringen.

Utöver detta har Boverket också vid tre tillfällen före-läst om genus/jämställdhet i den fysiska planeringen. Detta har skett vid Nordiskt Bostadsmöte, Hyresgästför-eningens seminarium samt vid Motala Forum 2009.

Boverket ingår också i JÄMI:s uppdragsnätverk. Syftet med nätverket är att myndigheter med liknande upp-drag ska kunna samverka med varandra vid behov. Nät-verket har genomfört två möten under 2009.

säRskilt RegeRiNgsuppdRag

Regeringen gav i beslut M2008/3813/H, 16 oktober 2008, Boverket i uppdrag att på nationell nivå leda, samordna och i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Reger-ingen har under 2008 och 2009 tillfört 10 respektive 15 miljoner kr till uppdraget. Regeringens avsikt är att under 2010 tillskjuta ytterligare 20 miljoner kr under förutsättning att riksdagen anvisar medel för ända-målet. Regeringsuppdraget, dnr 20130-4171/2008, är indelat i fyra delar:

inventering och sammanställning av befintlig kunskap Boverket har genom Nordregionen inlett en internatio-nell studie om hur man i andra länder arbetar med tryggheten i stadsmiljön utifrån ett jämställdhets- perspektiv.

Vid årsskiftet 2008/2009 genomförde länsstyrelserna en skanning efter aktuella projekt och arbeten med att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv.

utveckla praktiska metoder baserade på erfarenheter från kommuner och projekt

Arbetet med metodutvecklingen kommer till stor del att utgå från de projekt som beviljats stöd. Metodutveck-lingen är indelad i fyra delar: planeringsmetoder, fysiska åtgärder, trygghetsvandringar och organisato-riska metoder.

Regionala seminarier i syfte att sprida kunskap och nå nyckelaktörer

Boverket har genomfört tre kunskapsseminarier för personal inom länsstyrelserna som medverkar i upp-draget. I dessa seminarier var kunskapen om genus/ jämställdhet en av huvudpunkterna i programmet. Vidare har Boverket och länsstyrelserna gemensamt under våren genomfört tio regionala seminarier. Mål-grupper för dessa seminarier var kommuner, förvaltare och andra nyckelaktörer. En obligatorisk del i program-men var de jämställdhetspolitiska målen, program-men också hur man på olika sätt kan integrera ett jämställdhets-perspektiv i den fysiska planeringen.

stöd till kommunala insatser och andra projekt

Stödet är uppdelat i två omgångar, en för 2008 och 2009 och en för 2010. Samtliga ansökningar lämnas till res-pektive länsstyrelse. I båda ansökningsomgångarna fördelar länsstyrelserna 80 procent av medlen och Boverket 20 procent. Under den första ansökningsom-gången har totalt 16,47 miljoner kr fördelats till sam-manlagt 70 projekt.

Boverket ska lämna en samlad tillsyns- och uppsikts-rapport med redovisning och bedömning för plan- och byggväsendet till Regeringskansliet, Miljödepartemen-tet med kopia till FinansdepartemenMiljödepartemen-tet, senast 31 mars 2010. Motsvarande rapportering redovisades till reger-ingen 7 april 2009, dnr 229-4383/2008.

”boverkets uppsikt över planväsendet enligt plan- och bygglagen ska bidra till en effektiv,

ändamålsenlig och enhetlig tillämpning av lagen i syfte att medverka till en god kvalitet i

planeringsprocessen och planläggningen.”

m Å l e n l i g T r e g l e r i n g s b r e v

1.2.3 Uppsikt över planväsendet

Boverket bygger upp och sprider kunskap om byggsektorns

utveckling och miljöpåverkan. här ingår bland annat att

verka för energihushållning och ekologiskt uthålliga

energisystem. Byggandet styrs av plan- och bygglagen och

byggnadsverkslagen. lagarna reglerar bygglov,

bygganmälan och samhällets minimikrav på det som byggs.

där framgår också vilka möjligheter Boverket har att skriva

föreskrifter. Till myndighetens fortgående uppdrag hör att

utveckla bygg- och konstruktionsreglerna, ge råd och stöd

och att ha uppsikt över byggnadsväsendet.

2.1 Inledning

Under året har antalet inkomna ärenden om byggande ökat markant. Trycket när det gäller telefonfrågor om byggande är fortsatt stort. Vanliga är exempelvis frågor om bygglov, friggebodar, kvalitetsansvariga, tillgänglig-het, säkerhetsfrågor om pooler och räcken, fukt, brand och energi.

Inom området Byggande och förvaltning bedrivs ett omfattande arbete med regelskrivning. Under året har ett antal föreskrifter ändrats.

En ny plan- och bygglag, PBL, kommer troligen att träda i kraft 2011. Boverket har under året lämnat syn-punkter på förslag till ny PBL vilket har krävt mycket resurser. Genomförandet av en ny PBL, kommer att krä-va omfattande insatser från Boverkets sida. Det gäller t.ex. både informationssatsningar och regelskrivning, exempelvis inom personcertifieringsområdet där Bo-verkets föreskrifter kommer att behöva ändras och nya föreskrifter behöver ges ut. Arbetet med att revidera Boken om lov, tillsyn och kontroll, som både innehåller allmänna råd och handbokstext, har påbörjats.

Boverket har rapporterat ett treårigt regeringsuppdrag att beskriva byggnadsbeståndets tekniska status, inne-miljö och energianvändning, Så mår våra hus – Redo-visning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m., även kallad BETSI. Boverket konstaterar bl.a. att en stor andel hus är fuktskadade, ljudmiljön är störande i många flerbostadshus och att radonsituationen håller på att förbättras, Så mår våra hus, dnr 10124-5246/2006. Ytterligare två fördjupnings-rapporter från projektet publicerades i slutet av året.

utveckliNg av veRiFieRBaRa FuNktioNskRav En omfattande revidering av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 5 Brandskydd pågår. Brandavsnittet är sist ut i en större översyn av alla avsnitt i BBR. Arbetet bedrivs i nära samarbete med olika aktörer inom byggområdet. Förslag till ändrade regler med konsekvensutredning beräknas kunna remitteras under 2010 och träda i kraft 2011.

Ändrade konstruktionsregler (BKR) har tagits fram och väntas träda i kraft i början av 2010. BKR ska inom

kort ersättas av det europeiska systemet med eurokoder. Delar av BKR kommer preliminärt att införlivas i Bover-kets byggregler.

supplement till Regelsamling för byggande, BBR, 2008 Boverket har ändrat föreskrifterna med anledning av ändring i 10 § byggnadsverksförordningen i syfte att begränsa användningen av el för uppvärmningsända-mål och effektdrivande lösningar i nya bostäder och lokaler. Supplementet innehåller de ändrade reglerna

”insatser vid byggande och förvaltning ska inriktas på att ta fram, utveckla, sprida och

höja kunskapen om verifierbara funktionskrav. Åtgärder inriktade på förvaltningsskedet

ska utvecklas. insatserna ska särskilt inriktas på effektiv energianvändning, god

inomhusmiljö och tillgänglighet.”

2.2 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för 2009

i avsnitt 9 Energihushållning (BFS 2008:20) som trädde i kraft 1 februari 2009, dnr 1271-1939/2008. Supplemen-tet innehåller också uppdaterade läsanvisningar till av-snitt 9. De nya energireglerna ställer strängare krav på energihushållning för nya byggnader som använder el för uppvärmning eller komfortkyla.

Föreskrifter och allmänna råd om stöd för investeringar i solvärme

Boverket har beslutat om nya föreskrifter med stöd av 13 § förordning (2008:1247) om stöd för investeringar i solvärme. De nya föreskrifterna, BFS 2009:2, HEL 1, innebär ett generellt stöd till den som gör investeringar i solvärme. Reglerna medför att stöd lämnas till flera sol-värmeapplikationer än tidigare. De tekniska kraven som ställs för att en solvärmeanläggning ska vara stöd-berättigad har harmoniserats och baseras på europeisk standard.

Föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem

Boverkets har ändrat föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) genom BFS 2009:5, ÖVR 85, och medföljande ny utgåva av regel-samling för OVK. Ändringarna gäller bl.a. kompetens-krav på funktionskontrollanten, behörighetsklasser och intervaller för återkommande besiktningar. Syftet med ändringarna har varit att förenkla reglerna utifrån Boverkets uppsikt av hur detta regelverk tillämpas och de behov som har framförts av regelanvändare och till-synsmyndigheter. Boverket har genomfört särskilda informationsinsatser till berörda certifieringsorgan i samråd med Swedac för korrekt tillämpning av de nya föreskrifterna.

kuNskapsspRidNiNg om äNdRade och Nya ByggRegleR

Informationskampanjen om de ändrade reglerna om säkerhet, tillgänglighet, bostadsutformning och energi i BBR slutfördes med tre seminarier under början av året som rönte stor uppskattning bland deltagarna. Semina-rierna hölls i samverkan med länsstyrelserna och rik-tade sig till kommuner, länsstyrelser samt till bygg- och fastighetsbranschen. Frågor med svar om Boverkets byggregler på webbplatsen har kompletterats under året.

Under hösten hölls ett rådslag om Boverkets regler om ändring, med hänvisning till den pågående revidering-en av reglerna. Detta nya sätt att föra dialog uppskatta-des av deltagarna, såväl privata som offentliga aktörer inom byggområdet.

handbok om energihushållning

Boverket ger i handboksform svar och kommentarer på frågor om de nya reglerna för energihushållning, Energihushållning enligt Boverkets byggregler, dnr 1271-3616/2009. Handboken riktar sig främst till kommuner, byggherrar och projektörer. Boken är avsedd att underlätta förståelsen av Boverkets bygg-regler och det nya sättet att bygg-reglera kraven med specifik energianvändning. Den redogör också för hur bygg-reglerna förhåller sig till lagar och förordningar. ovk och RadoNmätNiNgaR i

eNeRgideklaRatioNsRegistRet

Ungefär 210 000 energideklarationer hade registrerats vid årsskiftet, omfattande cirka 230 000 byggnader. 25 procent av deklarationerna anger att radonmätning genomförts. Alla byggnader som energideklarerats om-fattas inte av kraven på återkommande ventilationskon-troll. Av de 128 000 energideklarerade byggnader som omfattas av kraven anges 75 procent vara godkända och övriga endast delvis eller icke godkända.

utveckliNg av åtgäRdeR FöR FöRvaltNiNgsskedet

Boverket arbetar med att skriva föreskrifter om ändring av byggnad. Föreskriftsförslaget med konsekvensutred-ning beräknas kunna remitterats under 2010 och träda i kraft 2011.

övRiga iNsatseR FöR hållBaRt ByggaNde och FöRvaltNiNg

Boverkets konstruktionsregler, BKR, kommer 2011 att ersättas av s.k. eurokoder. Föreskriftsserien Europeiska konstruktionsstandarder, EKS, anger eurokodernas nationella anpassningar, exempelvis svenskt klimat och byggnadstradition. 53 av totalt 59 eurokoder har bedömts vara relevanta för Sverige. Av dessa 53 euro-koder återstår att utarbeta föreskrifter för 6 stycken.

Boverkets nya föreskrifter om certifiering av fristå-ende sakkunniga kontrollanter inom tillgänglighet trädde i kraft 1 augusti 2009. Detta är ett led i arbetet