Allmänt om arbetet mot terrorism

3.4.1 Internationell samverkan

FN, Europarådet, EU och FATF

Grundläggande för FN:s arbete på terrorismområdet är den globala strategin för att bekämpa terrorism som antogs 2006 av generalför- samlingen. Strategin revideras vartannat år. Den bygger på fyra pelare: att tackla orsakerna till att terrorism sprids, att förebygga och mot- verka terrorism, att bygga upp staters kapacitet att förebygga och motverka terrorism samt att säkra respekt för mänskliga rättigheter i arbetet mot terrorism. Ansvaret för strategins implementering

ligger hos medlemsstaterna men FN har under årens lopp upprättat ett antal egna strukturer för att stödja detta arbete. Säkerhetsrådet har en terrorismkommitté (CTC) som bistås av ett sekretariat (CTED) som bl.a. genomför landbesök där medlemsstaternas lagstiftning på terrorismområdet utvärderas. År 2017 inrättades ett nytt FN-kontor för kampen mot terrorism (UNOCT). Kontoret leds av en under- generalsekreterare och har som uppgift att samordna FN:s arbete mot terrorism.

Europarådet har under en lång tid arbetat med att motverka terro-

rism och 2018 antog Europarådets ministerkommitté en ny strategi mot terrorism. Strategin innehåller åtgärder på områdena förebygga, lagföra och skydda. Europarådet har också en stående kommitté (CDCT) som leder Europarådets samlade arbete mot terrorism.

EU:s övergripande strategi för kampen mot terrorism antogs

2005 och bygger på fyra pelare: förebygga, skydda, förfölja och agera. Inom EU finns även en reviderad strategi för att bekämpa radikali- sering och rekrytering till terrorism, liksom en strategi för kampen mot terrorism i Syrien och Irak med särskilt fokus på utländska terro- riststridande. Samarbetet inom EU sker bl.a. inom ramen för Working Party on Terrorism (TWP), som leder rådets arbete mot terrorism. TWP kompletteras av Working Party on Terrorism-International Aspects (COTER). EU har också en koordinator (Counter-Terrorism Coordinator, CTC) som samordnar EU-institutionernas arbete. Euro- peiska kommissionen driver bl.a. Radicalisation Awareness Network (RAN) som syftar till att bidra till samarbetet mot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper genom att under- lätta erfarenhetsutbyte och sprida kunskap. Europol arbetar med att hjälpa medlemsstaterna till ett bättre samarbete för att förebygga och bekämpa bl.a. terrorism. Europol har samlat sina olika kompe- tenser på området till en avdelning (European Counter Terrorism Centre). Även Eurojust arbetar med frågorna.

FATF är en mellanstatlig organisation som arbetar för att främja

ett effektivt genomförande av rättsliga, administrativa och operativa åtgärder för att bekämpa penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av massförstörelsevapen. FATF:s stan- darder från februari 2012 består av 40 rekommendationer med till- hörande tolkningsnoter och en ordlista som innehåller definitioner. FATF arbetar löpande med att ta fram och utveckla vägledning och s.k. best practice vid tillämpning av rekommendationerna. Sverige är

medlem i FATF sedan organisationen inrättades 1989. Både medlems- stater och andra länder utvärderas mot rekommendationerna. Sverige utvärderades senast 2018.

Annat mellanstatligt samarbete

På mellanstatlig nivå finns ett antal organisationer som arbetar mot terrorism. Sverige deltar i samarbetsgruppen Counter-Terrorism Group (CTG). Gruppen består av säkerhets- och underrättelse- tjänster från EU:s medlemsstater, Norge och Schweiz. Även Global Counterterrorism Forum (GCTF) kan nämnas som exempel på ett mellanstatligt organ som inrättats för att utbyta erfarenheter och kun- skaper på strategisk nivå. Organisationen har ett stort antal med- lemmar och samarbetspartners och arbetar bl.a. för att implementera FN:s strategi mot terrorism.

Under 2015 undertecknade Sverige, Danmark, Norge och Finland ett samarbetsavtal i syfte att skapa ett nätverk mellan de nordiska län- derna i kampen mot terrorism. Samarbetet ska främja ett effektivt in- formationsutbyte i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Det finns även ett nätverk benämnt Nordic Safe Cities som består av 20 större nor- diska städer som har gått samman för att utbyta erfarenheter och ta fram nya initiativ i syfte att bl.a. motverka radikalisering och vålds- bejakande extremism. Initiativet finansieras av Nordiska minister- rådet och nätverket har tagit fram en manual som ett stöd för kom- muner där man har samlat erfarenheter, exempel och metoder.

3.4.2 Sveriges nationella strategi mot terrorism

Hösten 2015 beslutades en svensk strategi mot terrorism, Före- bygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism (skr. 2014/15:146). Av strategin framgår vilka mål regeringen har för arbetet med att motverka terrorism och hur arbetet bör bedrivas för att målen ska nås. Målet för all terrorismbekämpning är enligt strate- gin att undvika att terroristattentat genomförs och arbetet mot terro- rism delas i strategin in i tre områden – förebygga, förhindra och för- svåra. Ett särskilt fokus ligger på området förebygga som syftar till att motverka radikalisering och rekrytering till extremist- och terro-

ristgrupper och att påverka individers avsikt att begå eller stödja ter- roristbrottslighet. Området förhindra handlar om att motverka och minska förmåga och möjlighet att begå terroristattentat. Området försvåra innebär att skapa och upprätthålla skydd för individer och minska samhällets sårbarhet mot terroristattentat. I strategin beto- nas behovet av samverkan och samordning mellan berörda aktörer. Samverkan anges vara en förutsättning för att arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt och det understryks att tillgång till och utbyte av information är en grundläggande förutsättning för att förhindra terrorism.

Regeringen har uppdragit åt flera myndigheter att införliva strate- gin mot terrorism i sitt arbete.

3.4.3 Svenska myndigheters arbete mot terrorism

Säkerhetspolisen och Polismyndigheten

Säkerhetspolisen har huvudansvaret för den svenska terrorismbekämp- ningen. Myndigheten bedriver underrättelsearbete och arbetar för att förhindra och utreda terroristattentat i Sverige och mot svenska intressen utomlands samt för att terroristattentat inte ska kunna planeras eller stödjas från Sverige. Myndigheten arbetar också före- byggande genom exempelvis kunskapshöjande insatser. Polismyndig- heten ansvarar för att förebygga brottslighet inom våldsbejakande extremistmiljöer och för ingripanden vid ett misstänkt terrorist- attentat.

Under åren har Säkerhetspolisen och Polismyndigheten byggt ut sin samverkan inom terrorismbekämpningen. Polismyndigheten står för en stor del av den information som kommer Säkerhetspolisen till handa. Utbytet av information mellan Säkerhetspolisen och Polis- myndigheten har utökats genom såväl överenskommelser som utveck- landet av rutiner för möten och informationsutbyten på olika nivåer för att myndigheterna tillsammans effektivare ska kunna bekämpa terrorism. Polismyndigheten har också en sambandsman placerad vid Säkerhetspolisen som bl.a. arbetar med att underrättelseinformation delas mellan myndigheterna.

Samverkansrådet mot terrorism

Samverkansrådet mot terrorism består av fjorton svenska myndig- heter som tillsammans bedriver ett utvecklingsarbete på terrorism- området. Rådet har inget formellt uppdrag men arbetar på nationell nivå för att förbättra samordningen och effektivisera myndigheternas arbete mot terrorism. Säkerhetspolisen är sammankallande i rådet. Övriga medverkande är Ekobrottsmyndigheten, Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Kriminalvården, Kustbevakningen, Migra- tionsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polis- myndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, Totalförsvarets forsknings- institut, Transportstyrelsen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT)

NCT är en myndighetsgemensam arbetsgrupp med personal från Säker- hetspolisen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och FRA som gör strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen. Bedömningarna delges Regeringskansliet samt myndigheter som ingår i samverkansrådet mot terrorism och syftar till att ge förvarningar om förändringar som kan påverka hotbilden mot Sverige och svenska intressen.

Ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism

I juni 2014 tillsattes en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnarens uppdrag slutredovisa- des i december 2017 genom betänkandet Värna demokratin mot vålds- bejakande extremism – Hinder och möjligheter (SOU 2017:110).

I januari 2018 inrättades ett permanent nationellt centrum mot våldsbejakande extremism i syfte att stärka och utveckla det före- byggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Centrumet är en del av Brå och har till uppgift att främja utvecklingen av förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå. Centrumet ska också verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det före- byggande arbetet, ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndig- heter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism samt samla in och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism.