Allmänt

En bullerskärm fungerar som ett hinder för ljudvågorna med resultatet att en ”ljudskugga” skapas bakom den. Hur stor reduktionen blir beror främst på skärmens dimensioner och ljudets våglängd. Bullerskyddsskärmars täthet, material och grundläggning är viktiga faktorer för den totala effekten av en bullerskyddsskärm. Buller kan gå rakt genom en bullerskärm som byggs av olämpligt material eller genom en otät skärm. Det finns olika sorters

bullerskyddsskärmar idag. Höga skärmar (2-3 m) som står relativt långt från spåret, låga skärmar (ca 80 cm) som placeras bredvid spåret och låga skärmar som fastsättes på slipern utanför rälen. Högre skärmar än 3-4 meter byggs inte på grund av estetisk- och säkerhetsskäl (Jönsson, 2002).

De höga ljudfrekvenserna dämpas mer effektivt med skärmar än låga frekvenser. Skärmdämpningen beror på skärmens höjd över siktlinjen från bullerkällan till beräkningspunkten. Den största dämpningen blir störst nära skärmen och minskar när avståndet till skärmen ökar. En hög skärm (2-3 m) dämpar buller cirka 10 dB(A) för enplansbebyggelse nära skärmen och i nivå med trafikeringssträckan (Banverket, 1998). Vid val av bullerskydd bör hänsyn tas till den bästa möjliga miljöeffekten av bullerskyddet samt de estetiska värdena som bör beaktas. Bullerskyddsåtgärder bör vidare vara ekonomiskt rimliga och tekniskt möjliga. Landskap, placeringen av bostäder och antal boende efter trafiksträckningen är viktiga faktorer som även bör beaktas.

Från resultatet av enkätstudie framgår att:

Trafikverket beaktar alla tre faktorer dvs. Miljömässigt motiverat, ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt i sitt arbete med bullerskyddsåtgärder om än i begränsad omfattning. Användningen sker huvudsakligen vid projekt som ny- och väsentlig ombyggnad av infrastruktur.

Inom Trafikverket används olika former av bullerskyddsåtgärder vid nybyggnad, i befintlig miljö och i investeringsprojekt. Låga skärmar används när man har mindre utrymme mellan mottagare och spår. Dessa skärmar används mest när man har hög bank och inte vill påverka utsikten.

I befintlig miljö används mest fönsteråtgärder och uteplatsskärmar dvs. lokala skärmar inom ramen av bullerreducerings strategi, etappmål 1 och etappmål 2.

Höga skärmar används inte i befintlig miljö på grund av höga kostnader. Dessa skärmar väljs mest inom investeringsprojekt för att det finns hårdare krav vid nybyggnad.

Bullervallar används oftast vid investeringsprojekt och när man har bra utrymme för att bygga vallar från schakt massor. I tätbebyggda områden använder man mest höga skärmar vilket är mest ekonomiskt. Man kan då reducera det oönskade ljudet för flera mottagare samtidigt.

25 Uppgifter om hur många km bullerskydd det finns av olika bullerskyddstyper, alternativt hur många km bullerskydd som finns byggda är inte sammanställt. En del information är

dokumenterad i BIS men inte allt.

Anledningen till att det saknas information om bullerskyddsåtgärder kan bero på att det inte finns rutiner för införande av information till BIS. Andra orsaker kan vara otydliga roller inom det gamla Banverket. Det är otydligt vem som är ansvarig för dokumentering av utförda bullerskyddsåtgärder samt vilka rutiner som ska följas.

En del information om bullerskyddsåtgärder sköts inom projekten som Ådalsbanan och Botniabanan. Att överföra information till Trafikverkets system ingår i överlämnandet av anläggningarna till Trafik, fast det tar ofta lång tid då det är en stor mängd information som ska överföras. Dessutom finns risker att information försvinner eller matas in på fel ställe. Det finns inga tydliga rutiner om hur genomförda bullerskyddsåtgärder ska dokumenteras och lagras.

Nyligen började Trafikverket använda ett nytt system för att sammanställa information om bullerskyddsåtgärder. Detta system kallas för projektnavet. Där dokumenteras vilka åtgärder fastigheten fått samt utredningar som ligger till grund för åtgärden. Foton lagras även i vissa fall.

I område Väst och Nord har Trafikverket lagt in all känd information om bullerskyddsåtgärder utförda de senaste tio åren i Projektnavet. För Mälardalen saknas en del information och för Syd är väldigt lite inlagt.

Trafikverket använder sig av Strixvideo i sitt arbete inom ett bullerområde. Strixfilmer är ett verktyg som kan används för att kolla bl.a. olika skärmar längs järnvägen. Det påbörjades ett projekt för inventering av bullerskyddsåtgärder längs järnvägen. Syftet med detta projekt var att sammanställa all information om höga och spårnära skärmar på ett och samma ställe. Resultatet av detta skulle användas som underlag för kommande drift och underhålls planering av skärmar. Projektet lades på is pga. omorganisationen och som skedde i april 2010 och andra prioriteringar.

Tabell 7: Enkätsvar avseende bullerskyddsåtgärder, bilaga 3. Uppskattning av kostnaden och höjden samt dämpningseffekt för olika alternativ av bullerskyddsåtgärder.

Skärmtyp Höjd Dämpningseffekter pris

Höga skärmar Ca 2-3m Ca 10-12 dB(A) Ca 15000 sek/m Låga skärmar eller

perrongskärmar Zbloc Soundtrack

Ca 1m Ca 6-11 dB(A) Ca 3000 sek/m

Tabell 8: Enkätsvar avseende bullerskyddsåtgärder, bilaga 3. Uppskattning av kostnaden för olika bullerskyddsåtgärder vid mottagare.

Olika alternativ av bullerskyddsåtgärder Pris

Tilläggruta 2000 sek/kvm

Fönsterbyte 5000 sek/kvm

26 Trafikverket har upprättat tekniska krav för utformning av skärmar BVH 10001. För låga skärmar finns dessutom en särskild föreskrift BVF 586:21. Föreskriften är just nu föremål för översyn.

Trafikverket saknar riktlinjer för hantering av bullerskyddsåtgärder avseende drift- och underhållsaspekter. En orsak till detta kan vara att bullerskärmar i normalfallet inte innefattas i det som normalt betraktas som infrastruktur. Därigenom avsätts inga särskilda pengar i Trafikverkets budget för drifts- och underhållsåtgärder för bullerskyddsåtgärder. Åtgärder vidtas dock ibland, då förfallet är totalt. Pengar tas då från andra budgeterade medel. Trafikverket har heller inte någon systematisk uppföljning av de effekter genomförda bullerskyddsåtgärder fått. Det gäller vare sig direkta störningseffekter som effekter av minskade ljudnivåer.

Enligt experter inom Trafikverket är den bästa åtgärden en hög skärm längs med järnvägen, men den är tyvärr väldigt kostsam. Dåliga exempel är när man byggt skärmar men ej tagit med alla fastigheter i bostadsområdet, utan helt plötsligt slutat pga. brist på pengar. Detta innebär väldigt många klagomål lång tid i efteråt. Det finns även fall när man byggt

bullerskärm på ena sidan av järnvägen men inte på den andra. Detta kan upplevas som djupt orättvist och går emot Trafikverkets riktlinjer för buller. Ljudet studsar ju även mot skärmen så de som ej fått någon skärm får högre ljudnivåer.

4.5.1.1 Utformning av bullerskärmar

Omgivningen och utformningen av bullerskärmar skall samspela och detta är en viktig aspekt för utformning av bullerskärmar. Vid utformning av bullerskärmar ska följande punkter beaktas:

• Terrängens utseende, topografi och vegetation

• Typ av bebyggelse och andra byggda element och hur dessa är grupperade

Här beskrivs några gestaltningsbegrepp som ger god stöd vid utformningen av bullerskärmar: • Material

• Skala och skärmkrön

• Estetik och relation till omgivningen • Vegetation och bullerskärmar • Nivåskillnader och riktningsändring • Placering av skärmar

• Dämpning och ljudisolering • Ljudläckage och otätheter

27

4.5.1.2 Material

En bullerskärm i dess enklaste form består av exempelvis nedgrävda stolpar och enkel

träpanel, men även många andra lösningar och konstruktionsmaterial förekommer bland annat betong, tegel, plåt, glas, fibercement och trä.

Estetiskt väljs material antingen för att samspela eller kontrastera mot omgivningen. Trä är det vanligaste materialet hos bullerskärmar. Det har en varierande ytstruktur, och kan med enkla ytbehandlingar ges kulör. Bullerskärmar med tegel används oftast i tätare statsmiljöer. Man kan använda tegel för att forma väggen i böjda former, samt lägga teglet i olika mönster. Glas används oftast för sin transparens men utsikten kan försämras på grund av smuts

(Bullerplank Entreprenad AB 2008).

Bild 2: Bullerskärm med glas (Bullerplank Entreprenad AB).

Det finns en sorts bullerskärm som tillverkas i återvunnen HD polyeten. Bullerskärmar som tillverkas av detta material är tåliga mot fuktiga markhållanden och underhållsfri. Dessa bullerskärmar har varierande design och böljande former. Materialet kräver ingen behandling med färg eller impregneringsmedel. Deras stomkonstruktion med invändiga stålprofiler kräver inte några fundament utan bygger på samma monteringssätt som vid montage av vägräcken i förprylade hål vilket gör att dessa bullerskärmar har en trafiksäkerhetsfördel jämför med andra typer av bullerskärmar (Aqvis, 2009).

Bild 3:Bullerskärm i plast (Aqvis 2009).

Enligt enkätstudie:

Trafikverket saknar riklinjer för val av material i bullerskydd. Trafikverket saknar även en systematisk erfarenhetsåterföring. Problem har till exempel konstaterats med lärkanvändning. Lärken vrider sig gärna och glipor i planket uppstår, samma fenomen uppträder med rena plastskärmar.

28 Inom Trafikverket används huvudsakligen trä i de skärmar som sätts upp, andra

förekommande material är stål, aluminium, tegel, betong, glas, plast och plast-trä. Användningen av gabbioner (stenar med nät) liksom bullerhäckar är sparsam.

Några av de i studien intervjuade personerna menar att man saknar en helhetssyn på val av skyddsåtgärder, dvs man beaktar inte kostnader under dess livslängd. Bullerhäckar till exempel, kräver initialt mycket insatser i form av bl.a. bevattning tills vegetation etablerats. De är dock mycket billiga i längden, då underhållet är minimalt. De är dessutom vackra att se på och är inte klottervänliga. Ett annat problem som uppmärksammats är att plastskärmar inte är åldersbeständiga och vrider sig/ spricker såsom lärk.

29

4.5.1.3 Skala och skärmkrön

Man kan reducera skärmens uppfattade höjd i relation med dess omgivning på olika sätt. Horisontella linjer förstärker längden hos skärmen och höjdintrycket minskar. Att använda glas i den översta delen på skärmen kan också minska höjdintrycket. Hög vegetation framför och runt skärmen är ett annat sätt att minska dess höga intryck. Skärmen kan också målas i gradvis ljusare färger högre upp. På så sätt får den ett lättare och lägre intryck.

Man kan öka effektivitet en hos en skärm med hjälp av olika utformningar av skärmens krön. Med modifierade skärmar kan man öka skärmens effektivitet med 20 %. Grunden för

modiferade skärmar är att lägga på något arrangemang på kanten som ökar effektiviteten för ett särskilt frekvensband. Detta innebär att mycket höga reduceringseffekter kan fås inom begränsade frekvensområden (Jönsson, 2002).

Figur 2: Olika toppdesignerför skärmar(Jönsson,2002).

Figuren ovan visar olika toppdesigner av skärmar. Skärm nummer fyra från vänster på bilden ovan (kvartsvåglängdsresonansskärmar) ger 2 till 5 dB bullerreducering för ungefär två oktaver. Skärm nummer sex på bilden ovan (resonatorer i alla riktningar) ger 10 dB för en oktav och L-skärmen ger bästa resultatet med 2-3 dB i medelreduktion extra för skärmen (Jönsson, 2002).

Trafikverket har inte arbetat med olika toppdesigner. Den kan bli aktuellt vid byggande av höghastighetsbanor.

4.5.1.4 Estetik och relation till omgivningen

Enligt Kjessel 1993 ska utvecklingen och utformningen av bullerskärmar ske i balans med mänskliga, estetiska och kulturella värden. Val av material, detaljutformning och färgval är viktiga faktorer för att ge ett helhetsintryck eftersom bullerskärmar är relativt dominerande inslag i miljön. Därför kan man använda genomsiktliga material (plexiglas, makrolon), till syftet att minska intrycket av en dominerad skärm och även behålla utsikten. En bullerskärm har två framsidor en för trafikanter och en för boende. Därför krävs det detaljutformning. Bullerskärmar kan upplevas som en barriär för människor och det är viktigt att barriären inte upplevs som ett större besvär än bullret. Därför bör lösningar som inte ger större avskärmning än vad som är nödvändigt eftersträvas (Kjessel, 1993).

Bullerskärmas utformning måste anpassas till omgivningen som landskapsbild och bebyggelse. Det viktigaste är att bullerskärmar utformas som en del av miljön och

bebyggelsen, och i mindre nivå som en del av vägen eller järnvägen. Anpassning i förhållande till exempelvis övrig bebyggelse, träd och stenblock är av stor betydelse för skärmens

30 Enligt Peder Melin och Anna Enberg 2003 kan trappring eller stödmurar få skärmen att följa terrängens topografi. Skärmens höjd varieras mjukt i takt med terrängen. För att skärmen ska få en naturlig förankring till platsen är det viktigt att spara eller plantera vegetation kring skärmen (Mellin & Engberg, 2003).

Trafikverket saknar riklinjer för beaktanden av estetik. I normalfallet beaktas inga

estetikaspekter, i vissa projekt finns undantag. Själva utformningen av bullerskärmar sker i samråd med kommer i byggskedet enligt resultat av enkätstudier.

4.5.1.5 Vegetation och bullerskärmar

Vegetation har en stor betydelse för hur trafikbuller upplevs för människor och ger en positiv psykologisk effekt genom att synbarheten minskar. De har däremot liten betydelse för

ljuddämpningen. Ett 10-20 meter tätt buskage ger en ljudreduktion på cirka 1 dB(A) (Jönsson, 2002).

Om höga skärmar krävs kan växter planteras vid skärmarna. Detta kan kompensera att utsikten skärmats av. Skärmarna kan döljas av vegetationer efter ett antal år beroende på klimatförhållanden. Vid val av växter bör man tänka på att dessa inte kräver stora underhållsbehov (Kjessel, 1993).

Bild 4: Bullerskärm med vegetation (Aqvis 2009).

Av enkätstudien framgår att Trafikverket saknar riklinjer för beaktanden av vegetation. I normalfallet beaktas inte denna aspekt, i vissa projekt finns undantag. Själva utformningen av bullerskärmar sker i samråd med kommuner i byggskedet.

4.5.1.6 Nivåskillnader och riktningsändring

Nivåskillnader av skärmar innebär att marken lutar längs skärmen eller att skärmhöjden behöver varieras av akustiska skäl. Man kan ta upp nivåskillnader genom en trappning av skärmens över- och underkant vilket är det vanligaste sättet vid måttliga lutningar. Vid stark lutning kan ett lutande krön ge ett lugnare intryck jämfört med ett tappat krön. En viktig sak som påverkar hur skärmen uppfattas är skärmens avslut. Man kan dölja detta med vegetation eller markeras . Riktningsändringar på skärmar görs oftast i anslutning till stolparna.

Det går att dölja även avslutningen av skärmen genom trappning. När skärmen följer vägen eller järnvägen genom landskapet krävs inga viktiga åtgärder men vid hörn och där vinkeln inte är rätt krävs en omfattande teknisk lösning.

31 Man väljer bullerskydd efter möjligheten att effektivt begränsa störningar hos mottagare. Låga skärmar används mest vid hög bank och för att inte förstöra utsikten (SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Bygg och Mekanik, 2005).

4.5.1.7 Placering av skärmar

En bullerskärm mellan en ljudkälla och mottagaren kan reducera det direktljud som annars skulle ha observerats av mottagaren. Placering av bullerskärmen är viktig för att få maximala effekten för bullerdämpningen. Skärmen bör placeras så nära ljudkällan alternativt mottagaren som möjligt. Nackdelen med att placera skärmen nära mottagaren är att ett litet område

kommer att påverkas av skärmen. Om man placerar skärmen nära källan kan ljudet reflekteras först i skärmen och sedan på ljudkällan exempelvis tåg, och på så sätt ta sig över skärmen. Ett sätt att minska reflektioner är att använda absorberande skärmar.

Det är viktigt att bullerskärmar inte påverkar trafiksäkerheten negativt därför bör de placeras med lagom avstånd till väg, järnväg och varieras i utseende. Om skärmen står nära vägen eller järnvägen behöver den inte vara så hög för att inte riskerar säkerheten för omgivningen, men den måste vara lång för att dämpa ner ljudet. Det blir en extra avskärmning av ljudet vid en kombination av både låga och höga bullerskärmar närmast hus

(SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Bygg och Mekanik 2005).

Den lämpligaste platsen för att bygga spårnära skärmar är vid samlad tät bebyggelse. Spårnära skärmar placeras mest invid spåret för att få en lägre ljudnivå.

Enkätsvaren visar att av utrymmesskäl placerar Trafikverket mest höga skärmar i tätbebyggelse t.ex. Notviken i Luleå. De ska placeras så att de dämpar ljudet till den acceptabla nivån samtidigt som säkerheten beaktas. Vallar kräver stort utrymme.

4.5.1.8 Dämpning och Ljudisolering

Den maximala dämpning som i praktiken kan uppnås med bullerskärmar, är i

storleksordningen 10–15 dB. Dämpningen beror främst på att ljud reflekteras när det träffar skärmen. När ljud går direkt genom ett material kallas det ljudtransmission. För att en

bullerskärm ska vara effektiv måste den ha en viss minsta förmåga att isolera luftburet ljud, så att ljudtransmissionen inte minskar skärmens totala ljuddämpande effekt. För att detta inte ska inträffa bör bullerskärmen ha minst 10 dB högre ljudisolering än den dämpning som krävs, det vill säga i praktiken minst 20–25 dB. Detta uppnås med träkonstruktioner och bäst när skärmar med dubbla paneler används (Traguiden, 2009).

Bullerskärmens ljudisolering bestäms i laboratorium genom mätning. Enligt SS-EN 1793 Vägutrustning-Bullerskydd, indelas skärmarna i fyra klasser:

Tabell 9: Olika klasser av bullerskärmar avseende ljudisolering (Traguiden, 2009).

Klass Ljudredaktion

B1 <15 dB(A)

B2 15–24 dB(A)

B3 >24 dB(A)

B0 För skärmar vars ljudisolering inte provats i

laboratorium

Nedanstående tabell visar en sammanfattning av några mätningar på olika typer av

32 DLR har gjorts enligt gällande standarder SS-EN 1793-2 och EN 20140-3:1995 genom

viktning av de enskilda ljuddämpningsindexen i enlighet med det normaliserade trafikbullerspektrumet enligt SS-EN 1793 3 (Traguiden, 2009).

Tabell 10: Sammanfattning av mätning på bullerskärmar med ensidig träpanel (Traguiden, 2009).

Bullerskärm DLR dB(A) Klass

Enkel brädvägg, 22 mm 22 B2

Spontad brädvägg, 20 mm 24 B2

Falsad panel, 28 mm 21 B2

Enligt erfarenheter från bullerexperter inom Trafikverket bygger man skärmar utifrån de reduktionseffekter som de har dvs. mellan 10-15 dB(A) för höga skärmar och för låga skärmar mellan 5-7 dB(A). Dessa uppgifter används som underlag för den samhällsekonomiska

kalkylen.

Man gör inga specifika uppföljande mätningar för att verifiera tillverkarens uppgifter. I vissa fall är en del stickprovskontroller av fönsteråtgärder utförda. Inom dåvarande Banverket planerade man att göra uppföljande mätningar, men det det blev inget av det pga. flera omorganisationer av myndigheten.

På grund av dessa brister inom verksamheten finns inga underlag om vad de uppsatta bullerskyddsskärmarna har nått för effekt av ljuddämning.

4.5.1.9 Ljudläckage och otätheter

Ljuddämpningen bakom en skärm kan försämras genom hål och sprickor i skärmen på grund av spaltdiffraktion. Även mindre hål kan påverka skärmens reduceringseffekt med 3 dB(A). Denna effekt minskar med avståndet till skärmen och kan vara försumbar ett 20-tal meter bakom skärmen.

Skärmen ska sluta tätt mot marken. I en otät skärm går bullret igenom skärmen. Några centimeters glipa mellan skärm och mark kan ta bort halva bullerdämpningen eller mera. Anslutningen mot mark ska kunna ta upp förskjutningar av tjäle. För att få god tätning mot marken bör bullerskärmen föras ned ett par decimeter under markytan.

Öppningar krävs ibland för att trafikanter ska kunna passera genom skärmen. Där dörrar eller portar inte är lämpliga, bör skärmarna på vardera sidan om öppningen överlappa varandra 2–3 gånger öppningens bredd. Skärmarna som vetter mot öppningen bör vara ljudabsorberande (Traguiden, 2009).

33