Trafikverket arbetar systematiskt med bullerfrågan men det har visat sig att mycket kan utvecklas. Trafikverket har en tydlig målbild i det man gör, men tyvärr följer man inte alltid de intentioner som lagts upp. Hur som helst kan man konstatera att mycket kan göras för att förbättra detta arbete.
Inte minst på grund av flera omorganisationer inom Trafikverket de senaste åren, har Trafikverket inte alltid kunna följa inriktningen i sitt arbete med bullerfrågan. Dessa organisationsförändringar har satt sina spår på så sätt att de fördröjt utvecklingen av ett systematiskt bullerarbete samt hindrat Trafikverket att nå uppsatta mål. I skrivande stund pågår ett arbete med att komma till rätta med bullerproblematiken. Ett arbete som blir krävande.
Nedan har jag utvecklat vad jag har kommit fram till i denna studie och pekar på ett antal viktiga utvecklingsområden. Jag redovisar även en lista över förbättringsförslag som framkommit i mitt examensarbete, men som jag inte kommenterat i rapporten. • Trafikverket behöver utveckla verktyg för att kunna följa bullerutvecklingen och
måluppfyllelsen.
• Trafikverkets strategi för att nå långsiktiga mål är tydlig, men arbetet går trögt och angelägna insatser behöver fokuseras.
• Trafikverket kan inte lösa bullerproblematiken utan ett aktivt internationellt arbete. • Användningen av ekonomiska styrmedel behöver ses över.
• Trafikverkets drifts- och underhållsplaner måste även innefatta medel för åtgärder. • Fordonskrav avseende buller och vibrationer behöver ses över
• Arbetet med vibrationsbegränsande åtgärder bör ses över och skärpas.
• Trafikverket behöver arbeta mer med riktlinjer och rutiner i det dagliga arbetet. • Kunskapsbyggandet och kunskapsåterföringen behöver ses över.
Trafikverket behöver utveckla verktyg för att kunna följa bullerutvecklingen och måluppfyllelsen
Insatser måste göras för att kartlägga vilka verktyg som behövs avseende både buller- och vibrationsfrågorna. Sedan behövs en ständig uppdatering av dessa verktyg. Idag saknas sådana verktyg och utvecklingen av buller- och vibrationsstörningar kan inte följas. Med olika verktyg och system som kan användas som stöd för att hantera bullerfrågan underlättas handläggning av bullerärenden och planering av förebyggande åtgärder. Under studiens gång upptäckte jag att det saknas en helhetsbild av bullerproblematiken inom Trafikverket. Fastighetsregister, BIS (Banverkets informationssystem) Projektnavet och tidtabeller m.m. används idag som stödmedel inom bullerområdet. Däremot saknas det ett system eller ett instrument som kan binda dessa system till varandra. Ett sådant tekniskt instrument kan använts som en källa för hämtning av information (trafikmängd, hastighet, fastighetsbestånd, genomförda bullerskyddsåtgärder och bulleremission för varje tågtyp) för
49 varje bandel och därefter räkna ut bullernivåer för varje fastighet. Samtidigt bör system
uppdateras med förändringar som sker löpande avseende dessa informationer. På detta sätt kan Trafikverket ha koll på antal exponerande fastigheter. För att uppnå det långsiktiga målet med att reducera buller, är det viktigt att ha en grund att utgå ifrån. Trafikverket måste veta hur många som regelbundet utsätts för bullerstörningar över acceptabla värden. Sedan kan bullerskyddsåtgärder planeras utifrån detta behov.
Systemet ska även kunna användas till att bedöma hur mycket som ska satsas på att dämpa buller från källan. D.v.s. att satsa mer på tystare tåg istället för att sätta upp höga skärmar och andra former av bullerskyddsåtgärder. Ett sådant system kan då även användas som ett stöd vid planering av nya trafikupplägg, framtida prognoser mm.
Idag åtgärdar Trafikverket bullerstörningar för de mest utsatta, vilket innebär att de fastigheter som har höga bullernivåer prioriteras. Denna metod riskerar att äta upp vinsten av att
systematiskt dämpa buller där man utgår från helheten.
Med hjälp av ett system som uppdaterar trafikflöden, hastigheter och andra uppgifter löpande och samtidigt beräknar buller fås en helhetsbild av problematiken med bullerstörningar. Dessa system kan även använts som ett stöd till uppföljning av effekterna av genomförda bullerskyddsåtgärder Trafikverket saknar idag ett systematiskt uppföljningsarbete.
Det har förekommit önskemål om att ha ett system där all information finns lättillgängligt, men ingen har tagit tag i arbetet med att utveckla ett sådant system.
Trafikverkets strategi för att nå långsiktiga mål är tydlig, men arbetet går trögt och angelägna insatser behöver fokuseras
Efter senaste omorganisationen som skedde 1 april 2010 startade ett arbete för att ta fram rutiner samt tydliggöra ansvarsfördelning för buller och vibrationsfrågor. Ett arbete som kan underlätta samarbetet mellan olika verksamhetsområden avseende dessa frågor. På detta sätt kan Trafikverket dra nytta av spetskompetenser inom de olika verksamhetsområdena. Verksamhetsområdena inom Trafikverket har olika roller och uppgifter. Samhälle har t.ex. verksamhetsansvar för strategisk planering. Inom sitt ansvarsområde har Samhälle att sköta bullerstörningar från både väg och järnväg som kopplas till befintlig anläggning.
Verksamhetsområdet Trafik har budget- och verksamhetsansvar för åtgärder, miljöstöd, utvecklingsfrågor och krav vid framtagandet av nya produkter som gäller för drift och underhåll av Trafikverkets befintliga infrastruktur och anläggningar. Verksamhetsområdet Investering har motsvarande budget- och verksamhetsansvar för de åtgärder, miljöstöd, och utvecklingsfrågor som gäller reinvesterings- och investeringsprojekt.
Trafikverket måste underlätta samarbetet mellan verksamhetsområdena genom att arbeta vidare med ansvarsfördelning och framtagande av tydliga rutiner. Detta i sin tur kan även underlätta och effektivisera styrning av verksamheten. Detta gäller även uppföljning av bullerskyddsåtgärders effekter samt dokumentation av dessa.
Trafikverket kan inte lösa bullerproblematiken utan ett aktivt internationellt arbete Ska Trafikverket klara utmaningen med att uppnå det långsiktiga målet, krävs ett aktivt internationellt arbete med mera resurser. Dels att arbeta med informationsutbyte och
50 vill dämpa buller från järnvägen i Sverige måste krav på tystare fordon ställas på Europanivå. Många av tågen som trafikerar våra anläggningar tillverkas i Tyskland, Spanien mm. Därför måste internationella krav för fordon tas fram. Även för de fordon som redan finns på våra anläggningar. Här måste Trafikverket bli mer pådrivande och t.ex. verka för att krav även ställs på befintlig fordonsflotta.
Trafikverket behöver arbeta mer med riktlinjer och rutiner i det dagliga arbetet
Enligt denna studie måste, vid val av bullerskyddsåtgärder, hänsyn tas till olika faktorer. Till exempel material, vegetation, estetik och utformning mm. Idag saknas riktlinjer och rutiner i många avseenden vad gäller dessa faktorer.
Utveckling av tekniska riktlinjer och även uppdatering av nuvarande dokumentation angående tekniska krav måste ske. Kunskapsnivån är bristfällig inom detta område. Det finns brister vilket komplicerar det dagliga arbetet med bullerfrågorna. Riktlinjer för låga skärmar finns men behöver ses över. Frågan är om inte denna handbok bör ersättas och omfatta krav på skärmar, inklusive låga skärmar.
Användningen av ekonomiska styrmedel behöver utvecklas
Ekonomiska styrmedel används vid ny och väsentlig ombyggnad av infrastruktur. När det gäller åtgärder i befintlig miljö är läget ett annat, där är användningen mycket sparsam. Det finns många exempel på åtgärder som inte skulle genomförts om man följt de riktlinjer som gäller.
I ett annat avseende har inte gällande riktlinjer följts. Det gäller åtgärder i befintlig miljö, där man huvudsakligen enbart åtgärdat inomhusmiljön. Den nivå som angivits för utemiljön har man inte beaktat i det inledande bullerarbetet. Detta har ställt till det när man sedan kommit tillbaka för att sanera även utemiljön. Genom att fönsteråtgärder redan genomförts är det ofta svårt eller helt omöjligt att räkna hem bullerskärmar. Om bullerskärmen satts upp från början hade fönsteråtgärder i många fall inte behövts, och man har sluppit att komma tillbaka med kompletterande åtgärder.
Banavgifterna måste utvecklas och även innefatta bulleraspekterna. I dag saknar
banavgifterna helt en bullerkomponent, trots att de samhällsekonomiska kostnaderna är höga och att det är fullt möjligt att beräkna dem.
Kunskapsbyggandet och kunskapsåterföringen måste utvecklas
Inget systematiskt kunskapsbyggande av buller och vibrationer sker idag. Trafikverket saknar riktlinjer och rutiner för uppföljning av genomförda bullerskyddsåtgärder. Det saknas även riktlinjer för uppföljning av miljökonsekvenser om buller. Uppföljning av åtgärder kan hjälpa Trafikverket till att kartlägga hur människor uppfattar sin störningssituation och klargöra om åtgärder haft avsedd effekt. Tidigare har det genomförts enstaka uppföljning genom stickprov men dessa uppföljningar saknar dels kvalité och är inte användbara dels har de enbart gjorts inom begränsade områden.
Man skulle kunna följa upp effekter av bullerskyddsåtgärder genom att regelmässigt genomföra mätningar av nivåer och störningar. Det som görs idag är vanligtvis mätningar baserade på klagomål och uppkomna frågeställningar. Det är oerhört viktigt utveckla uppföljningarna och mäta före och efter åtgärder.
51 Det saknas även krav på att göra en uppföljning av dessa åtgärders effekter och konsekvenser. En nöjdförklaring av kunder vore önskvärd, idag är man extremt dålig på detta. Vi är också dåliga på att kommunicera mellan olika verksamhetsområden. Intressanta projekt genomförs men resultaten kommer inte berörda till del. Trafikverket kan därför inte sägas ha ett
systematiskt arbetssätt för att ta tillvara på vunna kunskaper inom verksamheten, ofta är det våra konsulter som istället tar med sig kunskaperna.
Trafikverket måste skapa förutsättningar för att bygga kunskaper inom TRV genom att t.ex. vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sina experter, personalomsättningen av
bullerexperter är för stor.
Oklarheter finns även om ansvar. Idag, trots att det gått 1 år sedan Trafikverkets bildandes, är det oklart vilket/vilka verksamhetsområden inom Trafikverket som har ansvar för uppföljning av bullerskyddsåtgärder. Det påverkar kvaliteten av bullerarbetet negativt.
Tydliga rutiner för dokumentation, kravställningar m.m. Öka kompetens hos folk som arbetar med dessa frågor.
Trafikverkets drifts- och underhållsplaner måste även innefatta medel för bullerskyddsåtgärder
En drift och underhålls plan är en ekonomisk plan som syftar till att tydliggöra de åtgärder som ingår i respektive underhållskontrakt, dvs. snöröjning, besiktning, felavhjäpning, skadeavhjälpning, förutbestämt underhåll, tillståndsbaserat underhåll som skall bibehålla anläggningen i funktionsdugligt skick i den nivå som är fastställd. Utöver dessa åtgärder kan det ingå i entreprenaden att utföra visst riktade underhåll på rörliga mängder såsom rälsbyten och slipersbyten mm. Underhållsplanen som för övrigt är mycket mager hos oss i norra Sverige och innehåller en mängd åtgärder som avser att återställa anläggningarna i ursprungligt skick och det kan vara nästan allt möjligt.
Det finns ingen utpekad budget för underhåll av bullerskärmar.
Drifts- och underhållsuppdrag fördelas mellan Investering och Trafik, beroende på storleken av åtgärden samt upphandlingsprocessen. Pengar för buller- och vibrationsåtgärder saknas ofta helt i dessa planer.
Allmänt står bullerskärmar och även andra bullerskyddsåtgärder t.ex. fönsteråtgärder utanför spårområdet och i andras mark. Det har inneburit att åtgärder inte kommit in i planerna som inriktats på behov inom järnvägsområdet. Oklarheter finns även om Trafikverkets miljöansvar och rutiner saknas för hur dessa åtgärder ska underhållas. När det gäller fönsteråtgärder kan det hända att Trafikverket får löpande kostnader för underhåll av utförda
bullerskyddsåtgärder. Detta beror på att det inte finns några riktiga rutiner för underhåll av dessa uppsätta åtgärder från Trafikverkets sida. Fastighetsägare måste kunna sköta och underhålla bullerskyddsåtgärder på sin fastighet. Jag kan tycka att det är rimligt att
Trafikverket tar ansvar för bullerskyddsåtgärder man gör och samtidigt upprättar rutiner för ansvarsfördelning av dessa åtgärders underhåll.
I dagsläget sköter Trafikverket mest de bullerskyddsskärmar som ligger nära spår och i vissa andra områden. t.ex. stora städer.
52 Uppstår klagomål från allmänheten gör Trafikverket en allmän buller/vibrationsutredning. Eftersom det inte finns pengar för underhåll av dessa åtgärder i Trafikverkets ”Drift och underhållsplan (DOU)” tar man pengar från annan budget i en krissituation.
Det bör finnas medel för bullerskyddsåtgärder i drift- och underhållsplaner och även rutiner för en tydlig ansvarsfördelning av skötelse av dessa åtgärder.
53 Fordonskrav
Nedanstående bilder visar en skadad vagn som kört på Trafikverkets anläggningar. Detta tåg blev undersökt av Trafikverket när en privat person har klagat över buller vid sin fastighet. Det fanns inga detektorer på denna sträcka som kunnat meddela om en tåg har
anmärkningar. Resultatet en ökning av buller, som i sin tur leder till störningar samt slitage av rälsen. Det hjälper inte hur mycket Trafikverket försöker att dämpa ljud från järnvägen så länge dessa tåg passerar på järnvägen. Trafikverket är verksamhetsutövare enligt lagen. Det innebär att Trafikverket även måste kontrollera sin verksamhet. Egenkontroll måste begäras av aktörer och operatörer som använder Statens spåranläggningar. Idag finns det viss egenkontroll men det bör omarbetas. Mättsystem/kontrollsystem måste utvecklas nationellt. Anläggningar måste upprustas med detektorer så att dessa skadade fordon inte tillåts trafikera spåranläggningen. Detta hjälper Trafikverket till en löpande kontroll av fordon som förstör såväl räls som människors boendemiljö.
Bild 10: Skadad hjul (Johansson, 2011).
Arbetet med vibrationsbegränsande åtgärder bör ses över och skärpas
Olika studier visar att folk som exponeras för buller och vibrationer ofta har svårt att avgöra vad de störs av. Människor uppfattar sig betydligt mer bullerstörda i områden med kraftiga vibrationer. Ska man komma tillrätta med bullerstörningar måste man därför även beakta de vibrationsnivåer man exponeras för. Gör man inte det kan man riskera att boende upplever sig lika störda efter de att bulleråtgärder vidtagits, därför är det viktigt att även jobba med
vibrationsproblematiken.
I ett första steg bör en mer omfattande studie göras av vad som kan betraktas som god miljö, dvs. vibrationsnivåer som långsiktigt bör eftersträvas, likaså bör samband mellan nivå och störning utredas ytterligare. Åtgärdskostnaderna för vibrationsåtgärder är höga och det är viktigt att vi förvissar oss om att de åtgärder som genomförs får avsedd effekt.
En översyn bör vidare göras och skärpa kraven i befintlig miljö. Vid hantering av
bullerproblematiken får inte vibrationstörningar glömmas bort. Vad människan upplever som störande är komplext. Buller och vibrationer samverkar. Idag saknas till stor del teknisk kompetens som har fokus på att följa upp och utveckla skyddsåtgärder för vibrationer. Det finns ett stort behov av att vidta åtgärder, men resurser saknas. På 90 talet stod
vibrationsåtgärder i befintlig miljö för ca 25 % av de samlade insatserna för buller och vibrationer. Idag får vibrationsåtgärder <1% av de samlade åtgärdsresurserna för buller och vibrationer, trots att behoven är väldigt stora.
En särskild ”profession” behöver utvecklas. Ett exempel kan vara kombinationsåtgärder, där man optimerar kostnader genom att kombinera spont åtgärder som underbyggnad för
54