Alma

I tabell 70 redovisas Almas utveckling enligt de kategoriseringar som gjorts under studien. I diagrammen är den kvalitativt lägsta kategorin nederst och den högsta överst. Vid kategorise-ringen av beskrivningarna av kemiska reaktioner väljs den högsta nivån vid respektive inter-vju som kategori. I kapitel 11 visas att beskrivningarna av kemiska reaktioner är starkt knutna till den situation som beskrivs, men den högsta nivån vid respektive intervju ger ändå en bra bild av utvecklingen av elevens förståelse. Jämförelser av utvecklingen nedan beskrivs från kvalitativa utgångspunkter.

Jag utgår från utvecklingen av Almas användning av sitt molekylbegrepp som den beskrivs med den sammanfattande kategoriseringen och jämför med de andra utgångspunkterna. Alma tar ganska snabbt till sig idén om molekyler och har vid tredje intervjun en modell som hon använder efter påverkan för att tala om de presenterade situationerna. I de båda avslutande intervjuerna tilldelas hon spontan god. Utvecklingskurvan för hur Alma talar om gaser är in-tressant att jämföra med kurvan för hur hon använder sitt partikelbegrepp i samtal med mig. Kategoriseringen av de spontana beskrivningarna av gaser är emellertid förskjuten så, att hon talar om egenskaper som gasers vikt först vid den fjärde intervjun.

Analysen av beskrivningarna av kemiska reaktioner visar att dessa påverkas starkt av kontex-ten. Detta kan vara orsaken till att Alma vid den tredje intervjun talar om partiklar eller mole-kyler, medan hon vid den fjärde intervjun talar om växelverkan. Alma ligger alltså på de båda högsta nivåerna på de tre avslutande intervjuerna och detta påminner om utvecklingen av mo-lekylbegreppet i samtal med mig.

Situationerna med vattnets kretslopp analyseras i första hand från makroskopiska skeenden och molekylbegreppet är inte med i analysen. Alma ligger vid alla de tre aktuella intervjuerna på någon av de högsta kategorierna. Jag tolkar det som att ett kunnande om materiens bygg-nad hjälper eleverna att även förstå makroskopisk skeenden. Våra diskussioner vid lektioner och intervjuer kan också göra att eleverna blir vana att försöka förklara det de ser ske.

Under alla intervjuerna ligger Alma på de båda högsta nivåerna i kategoriseringen av hur hon använder och hänvisar till sina erfarenheter när hon talar om de situationer vi diskuterar. Hon utvecklar sin användning av erfarenheterna så att hon vid de båda avslutande intervjuerna beskriver mönster eller början till samband eller regler.

Tabell 70 Kategorisering av Almas beskrivningar från olika utgångspunkter. I diagrammen där både den spontana beskrivningen och beskrivningen i samtal med mig presenteras ligger den spontana un-derst eller på samma nivå som i samtal med mig. Vattnets fasändring avser de tre första intervjuerna.

Molekylbegreppet – sammanfattande kategoriseringen 0 1 2 3 4

Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Nämner ej

Stimulerad Spontan Spontan god

Använda ordet molekyl – spontant/i samtal med mig

0 1 2 3 4

Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Inte

Känner igen Beskriver Förklarar

Gasbegreppet – spontant/i samtal med mig

0 1 2 3 4 5

Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Ingenting Exempel Makro Vikt/Kompr Molekyl/Mikro Kemisk reaktion 0 1 2 3 4

Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Beskrivning Nytt bildas Växelverkan Partikel Vattnets faser 0 1 2 3 4 5

Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4

Modifiering Tecken på mod. Förflyttning Förbjuden Försvinner

Kunnande och erfarenheter

0 1 2 3 4 5

Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Ingenting

Detaljer Likheter Orsaker Mönster

16.1.1 Exempel från intervjuerna med Alma

Vid de första två intervjuerna säger Alma att hon ser dimma om hon tittar med magiska glas-ögon. Vid tredje intervjun säger hon först samma sak men säger sedan att man skulle se små bollar. Hon förknippar dessa med sitt molekylbegrepp. I den fjärde intervjun säger hon inget om dimma utan talar om små vattenbubblor som hon säger kallas molekyler.

Alma talar vid första intervjun om ånga som kommer från det som luktar. Vid den tredje talar hon om gaser i stället.

Första intervjun:

Alma: Det är ånga av nåt slag.

Jag: Menar du vattenånga eller något annat? Alma: Ja det är en doft eller vatten och doft

Tredje intervjun:

Almas beskrivningar av vad som sker när en järnbit rostar respektive en bit magnesiumband läggs citronsyra har likheter. Hon beskriver det som att vatten påverkar det fasta ämnet.

Därför att – den får vatten på sig(järnbiten vid andra intervjun).

Den blir blankare. Citronsyran som kanske fräter lite (magnesiumbandet i

citronsyralös-ning vid fjärde intervjun).

Alma funderar vid intervjuerna över vad som händer med det som brinner. Ibland säger hon först att det försvinner men tänker sedan efter och kommer med en ny förklaring.

Det försvinner – nej det försvinner inte utan det krymper när elden kommer dit (brinnande

papper vid första intervjun).

Det blir ånga. Det är lite vatten i bensinen (brinnande bensin vid andra intervjun). Alma: Det kommer att brinna upp. Kanske blir lite svart – men en del försvinner. Jag: Vad innebär det att det försvinner?

Alma: Det brinner upp.

Jag: Vad innebär det att det brinner upp?

Alma: Det finns ute i luften kanske (brinnande papper vid tredje intervjun). Jag: Det blir imma eller vatten här på väggarna. Var kommer det ifrån?

Alma: Från elden. Eller från bensinen som när det blir varmt så avdunstar det. Jag: Är det bensin i de här dropparna?

Alma: Nej jag tror att det är vatten (brinnande bensin vid fjärde intervjun).

I diskussionen om den brinnande bensinen talar Alma om att det kan finnas vatten i bensinen och att det är detta vatten som sätter sig som imma på glasburkens väggar. Vid första inter-vjun kopplar hon samman vattnet på glasväggarna med vatten som man använder när man stöper ljus.

16.1.2 Sammanfattning

Alma talar ingenting om molekyler vid första intervjun. Detta betyder inte att hon inte redan har någon molekylmodell. Hon utvecklar sin molekylmodell snabbt under projektet och an-vänder den i olika sammanhang. Det finns enligt kategoriseringen ett samband mellan utveck-lingen av hennes molekylbegrepp och hur hon talar om gaser, vattnets kretslopp och hur hon kan koppla det vi talar om till sina tidigare erfarenheter. Förklaringarna av kemiska reaktioner är starkt knutna till den situation som diskuteras. Kategorin för förklaring av kemisk reaktion vid en intervju väljs som den högsta kategorin för de 2-3 olika situationer som diskuteras vid denna intervju. Man kan kanske därför se ett samband även mellan utvecklingen av molekyl-begreppet och förklaringarna av kemiska reaktioner.

Alma svarar ofta kortfattat och klart på mina frågor. Hon diskussioner inte så ofta med sig själv men utvecklar sina förklaringar när jag påverkar henne med mina frågor. Ibland åter-kommer teman i hennes förklaringar när jag ber henne kommentera samma situation som vi diskuterat ett år tidigare. I mina utdrag ur intervjuerna finns exempel på dessa teman t ex att vatten finns i bensin och stearin och detta försvinner ut i luften då ämnet brinner.