Innehållet i intervjuerna

Intervjuernas tidsmässiga förläggning framgår av tidlinjen i figur 2.

7.4.1 Första intervjun

Den första situationen som diskuteras åskådliggörs med en tät glasburk med jord, där det finns imma på väggarna. Öppningsfrågan till eleverna är: ”Vad har hänt i burken?” Eleverna berät-tar vad de ser och vad som hänt i burken. Vi diskuterar hur vattnet kommit upp på väggarna och hur vattnet beskrivs på sin väg från vatten i fuktig jord till att bli imma på väggarna. Ele-verna får bl a förklara vad de ser om de använder magiska glasögon som gör att de kan se det osynliga som sker i burken. Speciellt intressant är beskrivningarna av avdunstning och ånga. Därefter diskuterar vi två olika exempel på förbränning. Öppningsfrågan är: ”Vad händer då

ett papper brinner?” Eleverna får bl a följdfrågor om vart papperet tar vägen och om luftens

roll. Vid denna diskussion använder jag en eldfast bricka som skydd när jag tänder eld på en bit papper. Därefter diskuterar vi brinnande stearinljus och då startar vi med frågan: ”Vad

händer då ett stearinljus brinner?” Vi diskuterar detta och vad som händer då man sätter ett

dricksglas över ett brinnande ljus. Eleverna får beskriva sin hypotes för vad som händer och motivera hur de kommer fram till den. När ljuset slocknar återkommer vi till hur de beskriver luftens/syrets roll vid förbränningen och var imman på väggarna kommer ifrån. De flesta ver talar om luft och inte om syre och jag gör ingen skillnad mellan dessa i min analys av ele-vernas svar. Under diskussionerna om de båda exemplena på förbränning försöker jag få fram hur eleverna beskriver gaser och hur förbränning beskrivs som tecken på kemisk reaktion eller på annat sätt.

Den avslutande situationen som diskuteras är lukt, där öppningsfrågan är: ”Hur luktar de här

karamellerna?” Eleverna får lukta i en påse med citronkarameller. Detta tas sedan som

ut-gångspunkt för en diskussion om luktande ämnen och hur vi kan känna lukt. Många elever beskriver vad som händer mellan näsan och hjärnan. Jag vill veta mer om vad som händer mellan karamellerna och näsan och om man talar om att något försvinner från det som luktar eller om lukt är ett speciellt ämne. I denna första intervju använder eleverna många vardagsfö-reställningar för att förklara hur vi kan känna lukt av olika saker.

7.4.2 Andra intervjun

Den andra intervjun inleder vi med att diskutera en situation med avdunstning. Öppningsfrå-gan är: ”Ibland så blir det kvar vatten på diskbänken när man diskat på kvällen. När man sen

kommer på morgonen så är det torrt igen där. Vad är det då som hänt?” Denna situation

ånga, avdunstning. De magiska glasögonen används även här för att utmana elevernas före-ställningar om vatten i gasform.

Jag visar en järnplåt som är rostig, men där jag putsat bort rosten från en del av plåten. Inled-ningsfrågan är: ”Vad har hänt med järnplåten?” Vi diskuterar vad som hänt med järnet och hur rosten bildats. Jag studerar om eleverna använder sina vardagserfarenheter för att beskriva rostbildningen och om de beskriver det som någon form av interaktion mellan luft, vatten och järn.

Vid denna intervju diskuterar vi också bensin som brinner. Öppningsfrågan är: ”Vad händer

då bensin brinner?” Vi diskuterar vad som händer när jag tänder eld på 3-4 droppar bensin i

en liten skål och vad som händer när man sätter en glasburk över. Under intervjun vill jag studera hur de beskriver syrets/luftens roll, vad som händer med syre och bensin, och var im-man på väggarna kommer ifrån. Även på denna uppgift vill jag studera hur de beskriver ke-miska reaktionen vid förbränningen.

Avslutningsvis diskuterar vi vad som händer när man lägger en brustablett i vatten. Burken med vatten och brustablett står på en våg. Vi talar om hur vikten av vatten och tablett påver-kas av att det försvinner gas från ”vattnet”. Öppningsfrågorna är: ”Har Du sett en sådan här

brustablett någon gång? Vad händer med den när jag lägger den i vatten?” Jag vill studera

hur eleverna beskriver det som händer och hur de beskriver gasen som försvinner och var den kommer ifrån.

Vid denna intervju studerar jag barnens föreställningar om samma fenomen som vid första intervjun, men jag använder nya situationer att belysa dem utifrån. Glasburken med jord i första intervjun motsvaras av vattnet på diskbänken i andra intervjun och brinnande stearinljus och papper av brinnande bensin i andra intervjun. I den andra intervjun studerar jag också andra exempel på hur eleverna beskriver kemisk reaktion.

7.4.3 Tredje intervjun

Vid den tredje intervjun används i huvudsak de frågor jag har vid den inledande intervjun. Vi inleder emellertid samtalet med att tala om fasta ämnen, vätskor och gaser och hur man kän-ner igen dem. Jag använder vid denna intervju ett par andra situatiokän-ner för att illustrera luktande ämnen: te i en påse och parfymlukt i en buss. Jag vill nu också se hur de beskriver dessa båda situationer som presenteras vid samma tillfälle. I övrigt har vi samma innehåll och uppläggning som i första intervjun.

7.4.4 Fjärde intervjun

Intervjun inleds med att vi diskuterar fotbollen vi har vägt, pumpat upp och vägt igen på lek-tionen. De får förklara hur alla de som tror att fotbollen ska bli lättare, har tänkt. De får också berätta hur fotbollen kan bli tyngre.

Samtalet fortsätter med att vi talar om citronsyra och magnesium, och eleverna får berätta om de hört talas om dessa ämnen tidigare eller om de känner igen ämnena. Vi talar om att citron-syra finns i citroner, och att man ibland använder det i hushållet. Magnesium kopplar jag samman med lättmetall. Vi studerar därefter vad som händer när en magnesiumbit läggs i ci-tronsyra. Öppningsfrågorna till eleverna: ”Vad händer i burken?” och ”Var kommer gasen

ifrån?” Eleverna får fundera över gasens ursprung och vart den tar vägen liksom

att beskriva vad de ser med magiska glasögon. Magnesium/citronsyrasituationen används bl a för att studera hur eleverna beskriver gaser, skeenden som är kemiska reaktioner och materi-ens byggnad.

Jag ber eleverna att ge exempel på några saker som inte kan brinna. De ger exempel på sten, metall och vatten och säger ibland, att om man bara värmer tillräckligt så kan man nog tända eld på det. Några berättar om brandsäkra kläder som de hört talas om. Därefter diskuterar vi förbränning av bensin på samma sätt som i andra intervjun.

Vid introduktionslektionen får eleverna på ett papper enskilt beskriva hur det blir regn. Jag vill vid denna intervju be dem att berätta det för mig också. Under samtalet studerar jag hur eleverna beskriver vattnets kretslopp, ånga, avdunstning, materiens byggnad och molnens roll för regnet. Därefter tittar vi tillsammans på den beskrivning de gjort tidigare och jag ber dem jämföra sina förklaringar. I de fall de kommer fram till att de svarat olika, ber jag dem att be-skriva skillnaden och varför de svarar olika.

Intervjun avslutas med att jag berättar att en av de saker jag vill studera är hur yngre elever förstår molekyler. Som det nu är i skolan kommer molekylbegreppet oftast in under sjunde skolåret. Jag ber dem därefter att berätta lite om vad de vet om molekyler. I intervjuer och under lektionerna talar elever ofta om att molekyler rör sig, men det handlar då ofta om att molekyler rör sig med en gas när den stiger eller med en vätska som hälls över i ett annat kärl. Jag är osäker på om man menar att det finns en partikelrörelse inom ett ämne som är i stillhet. Jag ställer därför en följdfråga om hur molekylerna rör sig i en gas, ett fast ämne och i en vätska.