Elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp

I den analys som redovisas ovan fokuserar jag hur eleverna använder sitt molekylbegrepp. I den andra analysen av elevernas molekylmodeller fokuserar jag benägenheten hos eleverna att använda sitt begrepp när vi diskuterar de vardagliga fenomenen vid intervjuerna. Om en elev spontant, utan att jag ställer följdfrågor, talar om molekyler, är benägenheten att använda or-

det molekyl högre, än om han/hon gör det efter att jag ställer följdfrågor som leder ho-nom/henne till att använda begreppet. Även tidpunkten under samtalet vid vilken begreppet används, är ett mått på benägenheten att använda begreppet. Benägenheten blir därför ett andra mått på kvaliteten hos elevernas användning av sitt molekylbegrepp.

Den påverkan som jag ger under intervjun kan var av olika slag. Se tabell 23

Tabell 23 Beskrivningar av olika typer av påverkan på elevernas svar som har gjorts från min sida under intervjuerna.

1 Jag förtydligar frågan.

2 Jag frågar vad eleven menar när den svarar. 3 Jag ber eleven förklara det på ett annat sätt.

4 Jag frågar eleven vad de små byggstenarna kallas (och eleven säger moleky-ler).

5 Jag ber eleven berätta vad den vet om molekyler.

6 Jag ber eleven använda ordet molekyl för att förklara fenomenet

I tabell 24 redovisas kategorierna som används vid analys av elevernas benägenhet att använ-da sitt molekylbegrepp och den påverkan från mig som respektive kategori innebär. I varje intervju diskuteras tre eller fyra olika situationer och eleven tilldelas den högsta kategorin som han/hon har vid den intervjun. Kategorierna som används är valda så att det högsta värdet B3 betyder att eleven använder sitt molekylbegrepp spontant i inledningen av diskussionen av en situation, B2 att den gör det spontant senare under diskussionen. B1 betyder att eleven använ-der sitt molekylbegrepp först efter att jag ställt följdfrågor som lett fram till en ny kommentar. Utsagor som tilldelas spontant sent, B2, kommer efter en stunds samtal men har inte något samband med de följdfrågor jag ställer. B0 betyder, att eleven inte talar om molekyler trots de följdfrågor jag ställer. Utsagor som görs efter den påverkan som det innebär att eleverna om-beds att använda ordet molekyl för att förklara ingår inte i denna analys.

Tabell 24 Kategorisering av elevernas utsagor samt beskrivning av vilken påverkan enligt tabell 21 som ingår i respektive kategorier.

Kategori Påverkan som ingår i kategorin

B0 inget om molekyler i utsagorna. 1, 2, 3, 4

B1 utsagor efter påverkan 1, 2, 3, 4

B2 spontana utsagor senare i intervjuerna 1, 2 B3 spontana utsagor tidigt under intervjun 1

Nästan alla elever talar något om små vattendroppar, små bitar eller annat som kan tolkas som ett partikeltänkande på makro eller mikronivå. Jag frågar dem då, om de vet vad de små de-larna heter. De som då svarar ”Molekyler” kategoriseras som B1. Om de inte kommer ihåg det får de följdfrågan ”Vi kallade dem för molekyler, känner du igen det?”. De som då svarar att de känner igen det, tilldelas kategorin B0.

I tabell 25 har jag sammanställt antalet elever som tilldelas respektive kategori vid intervjuer-na. Vid de fyra intervjuerna är det 4, 10, 11 respektive 15 elever som spontant talar om mole-kyler när de beskriver de fenomen vi talar om. Om jag tar med dem som gör det efter påver-kan så är motsvarande antal 4, 21, 29 respektive 33 elever. Av de elever som vid tredje re-spektive fjärde intervjun inte använder ordet molekyler, känner nästan alla igen det.

Tabell 25 Elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp. Benägenheten definieras som den högst nivån, enligt tabell 24, som eleven har vid de tre situationerna vid intervjun. Fördelning på kate-gorier vid intervjuerna.

kategori I1 I2 I3 I4

B0 inget om molekyler i utsagorna 35 18 11 7

B1 utsagor efter påverkan 0 11 16 17

B2 spontana utsagor senare i intervjuerna 3 5 9 6 B3 spontana utsagor tidigt under intervjun 1 5 4 10

I tabell 26-31 redovisas utvecklingen av elevernas benägenhet att använda sitt molekylbe-grepp. De elever som ligger ovanför de skuggade rutorna har högre kategorier i den senare intervjun och de som ligger under har lägre kategori. I de skuggade rutorna finns antalet ele-ver med samma kategorier i de båda intervjuerna som jämförs. Min kategorisering av eleele-ver- elever-nas benägenhet redovisas som parvisa jämförelser mellan intervjuerna. I tabell 26 framgår att 34 elever tillhör kategorin ingenting vid första intervjun. Av dessa kategoriseras sexton fortfa-rande som ingenting vid andra intervjun. Elva elever tilldelas kategorin användning efter

på-verkan, fem spontant sent i någon situation vid intervjun och två spontant tidigt i någon

situa-tion. Tre elevers svar i första intervjun kategoriseras som spontant sent i någon situasitua-tion. I andra intervjun talar en av dem inte om molekyler medan de andra gör det och tilldelas kate-gorin spontant tidigt i minst en situation. Den elev som spontant talar om molekyler tidigt i första intervjun gör det tidigt även i andra.

Tabell 26 Jämförelse mellan elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp vid första och andra intervjun.

Intervju 2

Ingenting Efter påverkan Spontant sent Spontant tidigt

Ingenting 16 11 5 2 34 Efter påverkan Spontant sent 1 2 3 Spontant tidigt 1 1 In te rvj u 1 17 11 5 5 38

Jämförelsen i tabell 26 visar att hälften av eleverna har högre kvalitet i sina svar vid den andra intervjun.

Tabell 27 Jämförelse mellan elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp vid första och tred-je intervjun.

Intervju 3

Ingenting Efter påverkan Spontant sent Spontant tidigt

Ingenting 10 15 6 4 35 Efter påverkan Spontant sent 1 1 1 3 Spontant tidigt 1 1 In te rvj u 1 11 16 8 4 39

Vid den tredje intervjun har tjugofem av trettionio elever högre kvalitet i sina svar än vid den första. Det är endast enstaka elever som minskat sin benägenhet att använda sitt molekylbe-grepp. Antalet elever, som inte säger någonting spontant om molekyler i sina utsagor, minskar

från första intervjun till den fjärde, och de som spontant talar om molekyler blir allt fler. Av de elever som använder ordet molekyl i utsagorna vid första intervjun har några lägre katego-rier vid tredje och fjärde intervjun.

Tabell 28 Jämförelse mellan elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp vid första och fjär-de intervjun.

Intervju 4

Ingenting Efter påverkan Spontant sent Spontant tidigt

Ingenting 7 15 6 7 35 Efter påverkan Spontant sent 1 2 3 Spontant tidigt 1 1

In

te

rvj

u

1

Den andra intervjun ligger efter den första undervisningssekvensen då jag för första gången talar om molekylbegreppet. En jämförelse mellan den andra och den tredje respektive den fjärde intervjun kan ge information om hur detta begrepp utvecklas hos eleverna. I tabell 29-30 framgår, att mer än hälften av eleverna har en annan kategori vid andra intervjun än vid tredje och fjärde intervjuerna. I båda fallen har vi en ökning av antalet elever med högre kate-gorier, men den största ökningen ligger mellan första och andra intervjun. Nästan inga elever har hört talas om ordet molekyl vid första intervjun. Den enkla modell vi använder i våra dis-kussioner vid de första lektionerna har visat sig användbar. Mer än hälften av eleverna talar om molekyler eller använder begreppet när vi talar om vardagliga fenomen. Från denna första nivå ökar benägenheten att använda sitt molekylbegrepp, men förändringarna är inte så stora som mellan första och andra intervjun.

Tabell 29 Jämförelse mellan elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp vid andra och tred-je intervjun.

Intervju 3

Ingenting Efter påverkan Spontant sent Spontant tidigt

Ingenting 8 7 2 1 18 Efter påverkan 3 5 2 1 11 Spontant sent 1 2 2 5 Spontant tidigt 2 3 5 In te rvj u 2 11 15 9 4 39

Tabell 30 Jämförelse mellan elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp vid andra och fjär-de intervjun.

Intervju 4

Ingenting Efter påverkan Spontant sent Spontant tidigt

Ingenting 4 8 1 5 18 Efter påverkan 3 3 4 1 11 Spontant sent 3 2 5 Spontant tidigt 2 1 2 5 In te rvj u 2 7 16 6 10 39

Tabell 31 Jämförelse mellan elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp vid tredje och fjär-de intervjun.

Intervju 4

Ingenting Efter påverkan Spontant sent Spontant tidigt

Ingenting 5 4 2 11 Efter påverkan 2 8 2 6 18 Spontant sent 4 2 1 7 Spontant tidigt 2 1 1 4 In te rvj u 3 7 18 5 10 40

Jämförelsen mellan intervju 3 och 4 visar att drygt hälften av eleverna har en annan kategori vid fjärde intervjun än vid den tredje. Vi har också en liten ökning av elevernas spontana an-vändning av sitt molekylbegrepp i den senare intervjun. Knappt hälften av eleverna använder vid fjärde intervjun sitt begrepp efter min påverkan. Tjugoen elever har spontant talat om mo-lekyler vid minst en av dessa intervjuer.

Vid samtliga jämförelser mellan intervjuerna är det många fler elever som går till högre kate-gori än till lägre. Cirka en fjärdedel av eleverna går emellertid till lägre katekate-gori vid alla jäm-förelser mellan de tre intervjuerna som ligger efter den första. Mellan första och tredje respek-tive mellan första och fjärde intervjun är det de största ändringarna till högre nivåer. Där har vi också det lägsta antalet elever som går till lägre kategori.

Sammanfattning

Elevernas benägenhet att använda sitt molekylbegrepp ökar under projektet. Detta kan bero på att de blir alltmer säkra på sina molekylbegrepp. Det kan också bero på att de under våra sam-tal kommer in i ett tankesätt, där man ska använda ordet molekyl när jag pratar vardagliga situationer med dem. Det är fler och fler, som redan innan jag ställt så många följdfrågor, är benägna att använda sitt molekylbegrepp. Detta kan tolkas, som att de blir allt säkrare på att använda molekylbegreppet. Det kan också bero på, att eleverna upptäcker diskursen där man använder naturvetenskapliga förklaringar. Då försöker de också använda sin molekylmodell och andra kunskaper i naturvetenskap i sina förklaringar.