Alsterbro, som fått sitt namn efter bron över Alsterån, har ett vackert läge vid Stora Hindsjön.
Samhället har idag cirka 470 invånare vars ålderssammansättning i stort sett sammanfaller med kommunen som helhet. Fröjdekullahemmet erbjuder särskilt boende vilket bidrar till en något större andel boende över 80 år.
Alsterbro var innan glasbrukets tillkomst 1871 ett bondesamhälle med inslag av små-industrier. Småindustrierna vid Alsteråns forsande vatten bidrog till en gradvis omvandling från bonde- till industrisamhälle. Den stora förändringen av samhället skedde dock i samband med tillkomsten av Alsterbro glasbruk 1872. Glasbruksverksamheten innebar många nya arbetstillfällen, inte bara inom bruket utan även indirekt i samhället och i socknen. Detta med-förde så småningom en etablering av samhällsfunktioner som post, sjukvård och undervisning. Ett annat stort framsteg för samhället var när järnvägen öppnade 1905.
Alsterbro var fram till 1970 en egen kommun.
Alsterbro har en väl utbyggd service. Det finns förskola, skola upp till högstadiet och fritidsverksamhet. Det enda särskilda boendet utanför Nybro stad finns i Alsterbro på Fröjdekullahemmet. Dagens Alsterbro har sin tyngdpunkt kring det som en gång utgjorde Fröjdekulla gård. Här ligger dagligvarubutiken med café, det före detta kommunhuset med olika verksamheter samt Fröjdekullahemmet. Här finns också distriktssköterska och läkare.
Föreningslivet är välutvecklat. Viktiga mötesplatser för Alsterbroborna är Folkets Hus med biografsalong i norr samt idrottsplatsen och badplatsen vid Stora Hindsjön i söder.
Centrumfunktionerna ligger glest utspridda i anslutning till ett parkliknande bälte med välvuxna ekar. Parken ger området en behaglig miljö men områdets brist på täthet ger stora tomma ytor utan användning och tar bort möjligheterna till någon plats- eller torgbildning.
Det är också här som ortens senare bebyggelse har uppkommit i form av flerfamiljshus och radhus under åren 1940 till 1960, samt villabebyggelse från 1970 och framåt. Trots platsens närhet till både Stora Hindsjön och Alsterån är det på relativt få platser som bebyggelsen tar tillvara på dessa kvalitéer.
Odlingslandskapet är än idag ett viktigt karaktärsdrag i ortens norra del. Den södra delen av samhället karaktäriseras idag av glasbruksområdet samt spåren från den tidiga industrialiseringen kring Alsterån. I Alsterbro har det funnits flera möbeltillverkare, den enda kvarvarande verksamheten är Duobad som tillverkar badrumsinredningar. Bebyggelsen, som huvudsakligen består av friliggande villor och radhus, ligger som ett pärlband utmed den gamla Eksjövägen, nuvarande länsväg 125.
Sandslätt är beläget strax söder om Alsterbro. Den äldsta verksamheten i Sandslätt var en mjölkvarn. Under slutet av 1700-talet startades här Rosenströms pappersbruk som drevs fram till 1890. Det blev åter liv i det gamla pappersbruket när Sandslätt möbelfabrik startades 1918.
Lokalerna övertogs 1975 av Alsterbro möbler. Idag står de tomma byggnaderna som ett monument över en svunnen epok i Alsterbro och Sandslätts industrihistoria. Möbelindustrins blomstringstid ledde till att ny villa- och radhusbebyggelse uppfördes under 1960-talet.
Sandslätt har en attraktiv och trafiksäker gångförbindelse till Alsterbro på den gamla ban-vallen vilken även är en kulturhistorisk vandringsled under namnet Luhrleden. Knivingaryd ligger inom vattenskyddsområdet för vattenverket som förser Alsterbro, Skoghult och Kråksmåla med dricksvatten.
Förslag till förändringar
Trafiksäkerhetshöjande och förskönande åtgärder
Allt sedan 1950-talet har Alsterbro planerats utifrån tanken att genomfartstrafiken bör ledas förbi bebyggelsen öster om samhället. Nybro kommun har fört diskussion med vägverket om vägreservatet bör finnas kvar eller inte. Vägverket vill behålla reservatet för framtida behov.
Nybro kommun anser dock att planeringen bör utgå från att väg 125 fortsätter gå genom Alsterbro som en livsnerv och utformas därefter. Ett behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder samt försköning finns för sträckan genom samhällets centrum. Gång- och cykelvägen på den gamla banvallen saknar en trafiksäker passage över väg 125. En förstudie har gjorts av tekniska kontoret och vägverket för sträckan mellan skolan och södra delen av Alsterbro.
Särskild omsorg måste även ägnas den södra infarten till samhället som bör göras mera välkomnande. Detsamma gäller för Alsterbros centrala delar.
Strandnära boende
Alsterbro samhälle skulle kunna utnyttja sitt sjönära läge på ett bättre sätt genom att knyta samman samhället och sjön med ny attraktiv bebyggelse som kan erbjuda både service och kommunikationer på gångavstånd. Fröjdekullahemmet kan kompletteras med ett antal markbostäder på befintlig byggrätt. Gångstråket utmed sjön mellan Fröjdekullahemmet och badplatsen kan med fördel göras mera tillgängligt och kompletteras med bryggor och sittplatser. Gångstråket kan byggas vidare runt sjöns södra del till Bjällingsmåla naturreservat.
Campingplatsen bör ges möjlighet att expandera söderut liksom möjligheten att utveckla en flytande stugby på Hindsjön, den så kallade flottbasen.
Bostäder föreslås väster om badplatsen och campingplatsen. Ny bebyggelse bör här utformas med stor hänsyn till befintlig bebyggelse. Vid Hinsaryd göl kan Sandslätt kompletteras med strandnära boende. Vid Ödegårdsviken föreslås ett attraktivt strandnära boende men detta område är naturbetesmark med höga natur- och kulturvärden vilket kan leda till att ett genomförande av ett bostadsområde kan bli komplicerat. Ett attraktivt område kan dock locka till inflyttning vilket leder till att befintlig service kan behållas. Det finns planlagd mark med färdiga tomter för bostäder nära Alsterån.
Utveckla ortens befintliga natur- och kulturvärden
Alsterbro glasbruk, vars hytta är en av landets få kvarvarande trähyttor, är en resurs för kultur- och upplevelseturismen.
Det kommunala naturreservatet Bjällingsmåla bör göras mer besöksvänligt.
Befolka husen
Många bostadshus i Alsterbro har förvandlats till fritidshus. Insatser bör göras för att öka andelen permanentboende eftersom befolkningsunderlaget helst bör öka för att befintlig servicenivå skall kunna upprätthållas.
Verksamheter
Befintlig industri i söder bör planläggas med möjlighet till expansion
Det vore önskvärt om kraftledningen kunde grävas ned genom samhället men av ekonomiska skäl kan detta bli svårt att genomföra.