2. Tidigare utredningar om loggbok
8.1 Alternativ A: Införa regler omgående
Figur 2. En schematisk bild över handlingsalternativet A.
Lag steg-1 motsvarar de regler som kan införas idag enligt Boverkets förslag. Lag steg-2 motsvarar en önskvärd omfattning på reglerna vilket dock kräver för- ändringar i EU-lagstiftningen. Alternativ A skulle innebära att regler införs omgå- ende.
Kan bidra till en utveckling mot krav på mer kemikalieinformation om byggprodukter
Detta alternativ innebär att regler som motsvarar Boverkets förslag införs i ett första steg i närtid. Det skulle kunna bidra till att initiera en utveckl- ing inom EU mot att ställa krav på deklaration av kemiskt innehåll för byggprodukter och att utforma regler om loggbok som är mer heltäck- ande och ändamålsenliga.
År 2014 gjordes en utvärdering enligt EU:s byggproduktförordning arti- kel 67.1 för att utreda om medlemsländerna hade ytterligare behov av in- formation om farliga ämnen i byggprodukter. EU-kommissionens sam- manfattning visar att Sverige i princip är den enda medlemsstat där sådan information efterfrågas. Det gick dock inte att påvisa några regulativa be-
I närtid På medellång sikt På lång sikt
Informationsinsatser
Sverige verkar för EU-harmonisering Lag Steg-1
(nivå 1)
Uppföljning
Lag Steg-2 (nivå 2)
hov av kemikalieinformation så kommissionens slutsats var att inte något utökat informationsbehov förelåg. Med regulativa behov menas att med- lemslandet ställer krav i notifierade regler. Frivilliga system och praxis räknas inte.89
Ett regulativt behov skulle finnas om Sverige föreslog ett direkt krav på innehållsdeklaration för byggprodukter. Att föreslå regler om loggbok utan krav på sådana deklarationer innebär att Sverige inte direkt påvisar det regulativa behovet av innehållsdeklarationer för byggprodukter, men det skulle trots det kunna underlätta i framtida förhandlingar inom EU om Sverige vill driva en sådan linje.
Höjer kunskapsnivån och driver på utvecklingen
Den lagstiftning som är möjlig att införa i ett första steg i närtid ökar spårbarheten av byggprodukter i byggnadsverk men skulle ha en avgrän- sad omfattning och bedöms ge en begränsad nytta. Reglerna skulle dock öka medvetenheten och kunskapen i branschen. Reglerna skulle ha en lä- rarande och pådrivande effekt genom att samhället ställer ett minimikrav som omfattar merparten av de byggherrar som uppför nya byggnadsverk och de fastighetsägare som därefter förvaltar dessa.
En lag innebär att krav ställs på ett visst arbetssätt eftersom loggboken är ett verktyg för att samla och organisera information om byggprodukter. Ett regelverk skulle därför kunna bidra till att driva på branschens ut- veckling mot en effektivare hantering av byggproduktinformation i bygg- nadsverk. Det kan till exempel omfatta arbetsmetodik och digitala verk- tyg.
Genom att införa krav i närtid skulle dessutom steget sannolikt bli mindre för en del aktörer vid den tidpunkt i framtiden då kraven eventuellt skulle utökas i omfattning.
Kan öka efterfrågan på hälso- och miljöinformation om byggprodukter
En ökad användning av loggbok skulle sannolikt också bidra till att öka efterfrågan på hälso- och miljöinformation om byggprodukter. Utgångs- punkten för Boverkets förslag på krav för loggbok är att det ska överens- stämma med de lagkrav på information om byggprodukter som finns idag och att det inte ska gå längre än vad rådande EU-rätt tillåter. Som har be- skrivits ovan innebär det begränsningar för vilket nytta ett lagkrav i sig kan ge. På den svenska marknaden finns det dock frivillig miljöinformat- ion kopplat till byggprodukter som är vanligt förekommande. Det finns
89
deklarationer som har till syfte att redovisa innehåll eller prestanda hos produkter utan någon yttre värdering av denna information, till exempel branschsystemet för byggvarudeklarationer (BVD)90 som bland annat in- nehåller uppgifter om kemiskt innehåll. Det finns, utöver sådana produkt- deklarationer, även ett antal frivilliga system som inkluderar bedömning- ar eller godkännande av produkter utifrån en förutbestämd kravställning.
De frivilliga systemen innehåller mer information än vad en lagstadgad loggbok kan kräva. Boverket bedömer därför att en stor del av de aktörer som använder loggboksystem idag kommer att se en begränsad nytta med den lagreglerade loggboken och därmed inte beröras av kravet i nämn- värd utsträckning. Det är däremot inte otänkbart att de aktörer som tidi- gare inte har fört loggbok men som skulle göra det som en följd av ett lagkrav, på motsvarande sätt och på frivillig basis, skulle välja att utöka informationen i loggboken för att åstadkomma en ökad nytta eller större mervärde. Det skulle i sin tur kunna bidra till att öka användningen av den frivilliga miljöinformation som finns på marknaden idag.
Risk att lagstiftningen får låg acceptans i delar av bygg- och fastighetsbranschen
Det finns en risk att lagstiftningen får låg acceptans i branschen om en inte oväsentlig andel anser att den har begränsade förutsättningar att också leda till faktisk nytta. Flera av remissinstansernas synpunkter på förslaget i utredningen från 2015 belyser denna risk. Vissa ställde sig bakom en lagreglering men enbart om regleringen blev mer omfattande än vad som föreslogs i utredningen. De menade att kraven behöver form- uleras så att spårbarhet av kemikalier i byggprodukter som ingår i bygg- nadsverk kan uppnås, vilket förutsätter att krav ställs på unik artikeliden- titet eller på att byggprodukter ska ha en deklaration av kemiskt innehåll.
Risk för att mognadsgraden inte är tillräcklig, framförallt i förvaltningsfasen
Det krav på loggbok som är aktuellt att införa har ett något annorlunda syfte än de loggböcker som ingår i flera av de frivilliga miljöcertifierings- system som finns på marknaden idag. Dessa system fokuserar på uppfö- rande av nya byggnader och att främja bra val av byggprodukter. Bover- ket bedömer att steget inte bör vara så stort för aktörer involverade i ny- byggnad att uppfylla ett minimikrav på loggbok. Boverket har till exem- pel låtit genomföra en undersökning bland små- och medelstora byggent- reprenörer som visar att de flesta åtminstone för någon slags materialför-
90
I bilaga 7 beskrivs loggboks- och produktvärderingssystem som finns på marknaden idag.
teckning under uppförandeskedet.91 Lagstiftningens syfte skulle dock inte primärt vara att främja bra val i nybyggnadsskedet utan att öka spår- barheten under byggnadsverkets hela livslängd. Det innebär, förutom den vikt som behöver läggas vid att loggboken upprättas på ett korrekt sätt vid uppförandet, att hanteringen av loggboken under förvaltningsfasen blir av särskilt stor betydelse. Branschen har hittills haft mindre fokus på förvaltningsfasen och på en loggbok med det syfte som lagstiftningen skulle ha. När loggboken har upprättats behöver den lämnas över till en förvaltningsorganisation och förvaltas under byggnadsverkets hela livs- längd.
Införande av krav på loggbok i närtid bedöms därför innebära ett stort steg särskilt för fastighetsägare. Det finns en risk att många idag har otill- räckliga förutsättningar att uppfylla ett krav inom detta område på ett ändamålsenligt sätt. Frågan om hantering av loggbok i förvaltningsfasen börjar dock uppmärksammas mer och mer, bland annat inom certifie- ringssystemet Miljöbyggnad92 och genom projekt inom Smart Built Envi- ronment.93