Det fins ett antal europeiska och svenska initiativ, projekt och arbeten som har koppling till loggbok för byggnader. I detta avsnitt beskrivs några av dem.
Level(s) – EU-kommissionens förslag till miljöcertifieringssystem
Level(s) är ett förslag till frivilligt miljöcertifieringssystem framtaget av EU-kommissionen. Målet är att det ska bli ett centralt verktyg för att uppnå EU:s arbete med en cirkulär ekonomi. Det är ett frivilligt system som ska förbättra byggnaders hållbarhet - ekonomisk, social och miljö- mässig. Förhoppningen är att systemet skautgöra en gemensam EU- plattform för miljövärdering av den byggda miljön, för att lyfta alla med- lemsländer till en lägstanivå och samtidigt tillåta de medlemsländer som är långt framme att fortsätta vara på en högre nivå.
Systemet testas av frivilliga testpiloter i medlemsländerna under 2018- 2019 och kommer därefter att utvärderas.
Målgrupper för Level(s) är: Byggherrar Projektörer Entreprenörer Fastighetsförvaltare Kapitalförvaltare
Boende och lokalhyresgäster
Sammanställning av byggprodukter i Level(s)
I Level(s) finns ett övergripande mål (makronivå) om Resurseffektivitet
och cirkulära materialflöden som har betydelse för loggboken. Under
detta mål flera livscykelverktyg, bland annat ska en sammanställning av byggprodukter (”bill of materials”) tas fram, se exempel nedan:
I en sådan sammanställning specificeras dock inte innehållet i en bygg- produkt såsom det är tänkt i en loggbok. En sammanställning som den i Level(s) skulle dock kunna utgöra en bas som kan kompletteras med in- formation om byggprodukternas innehåll. Grundläggande information om byggprodukters mängd, typ och placering behövs för olika ändamål, ex- empelvis en loggbok eller en klimatdeklaration.
BAMB – Buildings as Material Banks102
EU-projektet BAMB - Buildings as Material banks – arbetar för att byggnader ska ses som materialbanker av värdefulla material. Projektet pågår under tre år, från 1 september 2015 med syftet att undersöka och visa hur material och råvaror i byggnader ska kunna återanvändas och återvinnas utan att tappa i värde. Inom BAMB kommer sex pilotprojekt att genomföras, för både ny- och ombyggnationer. Tillsammans med in- dustrin kommer därför BAMB att stärka infrastrukturen för återtagande av material och komponenter.
Pass för byggrodukter - Material Passports
Material Passports, det vill säga elektroniska pass för byggprodukter, ut- vecklas inom BAMB. Syftet är att ta fram en ”one stop shop” för inform- ation om byggprodukter. Ett pass består av information om byggproduk- ten som definierar egenskaper som gör att de kan återvinnas och återan- vändas.
I projektet har, förutom ett digitalt system, 300 pass för olika komponen- ter tagits fram. Det främsta målet med systemet är att stödja övergången till en cirkulär ekonomi genom att identifiera värdet av produkten genom hela byggnadens livscykel och möjliggöra spårbarhet. Det ska också möj- liggöra spårbarhet av byggproduktens användning i byggnaden och hur
102
bra den är för hälsan.. Enligt BAMB finns det flera studier som visar att hälsosamma byggnader ökar produktiviteten hos brukarna. Redan fram- tagen information om produkten kan implementeras i systemet, exempel- vis information från livscykelanalyser, miljödeklarationer, miljövarude- klarationer, säkerhetsdatablad med mera.
Smart built environment
Smart Built Environment är ett svenskt strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till att Sverige kan realisera nya möjligheter med digitalisering. Det är ett av 17 strategiska innovat- ionsprogram som har fått stöd inom ramen för Strategiska innovations- områden, en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det samordnas av IQ Samhällsbyggnad.
Inom fokusområdet standardisering finns delprojektet Produkt- och mil-
jödata – Förvaltning103 som fokuserar på att möjliggöra ett obrutet flöde av objekt-/modellbaserad information från tidiga skeden över produktion till förvaltning. Det innebär att de tittar på system för att överföra inform- ation om byggprodukter från tidiga skeden genom hela byggnadens livscykel. Målsättningen är att informationen ska vara kontinuerligt upp- daterad och tillgänglig. Information som är av intresse för de olika delar- na av livscykeln identifieras. Ett testprojekt om badrum genomförs för att se hur systemet kan tillämpas i praktiken.
Projektet beräknas vara klart till årsskiftet 2018/19.
Kommittén för modernare byggregler
Kommittén för modernare byggregler tillsattes i februari 2017 med upp- draget att se över och modernisera plan-och bygglagen (kap. 8 och 10), plan- och byggförordningen (kap 3-5, 7), Boverkets byggregler, Bover- kets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande. Kommit- tén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och om- fattning. Även behovet av reglering för att minska klimat- och miljöpå- verkan under byggprocessen och vid materialval ska analyseras. Kommit- tén för modernare byggregler har i uppdrag att lämna tre betänkanden till Näringsdepartementet. Det första delbetänkandet handlar om det nuva- rande systemet med byggstandardinsering, det andra handlar om miljöpå- verkan i byggprocessen och slutbetänkandet är en grundlig översyn av byggregelverket och kontrollsystemet.
103
Boverkets förslag om klimatdeklarationer
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att föreslå metod och regler för att redovisa byggnaders klimatpåverkan, med beaktande av ett livscykel- perspektiv.
Boverkets svar på regeringsuppdraget är ett förslag att regler införs med krav på klimatdeklaration av byggnader. Syftet med klimatdeklarationen är att i ett första steg öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan för att i nästa steg styra mot lägre klimatpåverkan och bi- dra till att nationella målet om klimatneutralt Sverige 2045 ska uppnås. Förslaget bygger på att en miniminivå av klimatdeklaration för byggnader ska införas för i princip samtliga byggnader. En utökning av omfattning- en av klimatdeklarationen föreslås komma i nästa steg. Boverket har fått en förlängning av uppdraget efter denna delredovisning.
Boverket föreslår att krav på klimatdeklarationen gäller vid uppförande av byggnader, dock med vissa undantag, och genomförs i etapper för olika byggnadstyper. Boverket föreslår att flerbostadshus och lokaler in- ledningsvis omfattas av krav på klimatdeklaration. För småhus är det rim- ligt att kraven kan börja gälla 2 år senare.
Klimatdeklarationen föreslås följa indelningen av en byggnads livscykel i livscykelskeden och moduler enligt den europiska standarden EN 15978. Boverket föreslår att det initialt blir obligatoriskt att redovisa produktske- det och modulerna A1-A3 (råvaruförsörjning, transport och tillverkning av produkter).
De byggnadsdelars klimatpåverkan som föreslås bli obligatoriska att re- dovisa är klimatskärm, stomme samt garage och källare.
Uppgifterna sparas i energideklarationsregistret på Boverket. För att få den förväntade effekten av förslaget är en fungerande tillsyn nödvändig. Boverket föreslår att ansvaret för tillsyn ges till Boverket.
Boverket föreslår att staten finansierar framtagandet av en nationell data- bas med generiska och specifika klimatdata för bygg- och anläggnings- sektorn.