• No results found

System för dokumentation av uppgifter

2. Tidigare utredningar om loggbok

5.5 System för dokumentation av uppgifter

Boverkets förslag

Boverket föreslår att byggnadsverkets ägare fritt kan välja loggbokssy- stem så länge som krav på innehåll och vad som i övrigt kommer av lag- stiftningen uppfylls.

Boverket föreslår att loggbok ska finnas hos byggnadsverkets ägare under byggnadsverkets livslängd.

För byggnader ska vissa uppgifter om loggboken anges i ett nationellt re- gister. Ett sådant register med uppgift om att loggbok för byggnader är upprättad kan lämpligen samordnas med ett register för klimatdeklarat- ion.

I detta avsnitt behandlas framförallt frågan om vilka krav som bör ställas på loggboksverktyg och på registrering av uppgifter i ett nationellt regis- ter. Det förs ett resonemang om byggnader och om möjligheterna till samordning med befintligt system för energideklaration och med de krav på klimatdeklaration som kan vara aktuella att införa framöver. För an- läggningar saknas beröringspunkter med dessa system.

Valfritt loggboksverktyg kan användas men för byggnader ska vissa uppgifter anges i ett nationellt register

I loggboksuppdraget från 2015 berördes tre tänkbara alternativ när det gällde reglering av loggboksverktyg och kopplingen till en nationell data- bas eller ett nationellt register. Dessa var:

1. Ett centralt system med krav på att ett visst loggboksverktyg kopplat till en nationell databas ska användas

2. Fritt att välja loggboksverktyg men vissa uppgifter om loggboken ska anges i ett nationellt register

3. Fritt att välja loggboksverktyg och utan någon central registrering av uppgifter

Det första alternativet innebär att loggböcker i sin helhet samlas i en nat- ionell databas. Stora mängder information om byggprojekt skulle i sådana fall samlas in och lagras av staten. Det skulle kunna ge goda möjligheter för staten att säkerställa informationen över tid och för att bedriva tillsyn. Alternativet skulle även kunna bidra till att skapa en enhetlig redovisning och ökad jämförbarhet mellan loggböcker. Nackdelarna skulle dock bestå i ökade kostnader för staten och en stor risk för att marknadens utveckl- ing av loggboksverktyg skulle påverkas negativt. Det bör krävas särskilda

skäl och en tydlig nytta om staten skulle införa en så långtgående och om- fattande reglering. Boverket bedömer att det idag inte finns tillräckligt tungt vägande skäl för att införa ett system av det slaget.

I loggboksuppdraget från 2015 förde Boverket resonemang om tillsynen skulle finnas på kommunal eller statlig nivå och pekade på behovet av yt- terligare utredning av frågan. Boverket föreslår inom ramen för detta uppdrag att tillsynen ska finnas på statlig nivå, se avsnitt 5.7.

En förutsättning för att en statlig tillsyn för byggnader ska kunna bedrivas bedöms vara att vissa uppgifter om loggböcker anges i ett nationellt regis- ter. Mot bakgrund av det förespråkar Boverket alternativ 2 i denna utred- ning. Nedan beskrivs närmare vilka uppgifter som bör registreras när det gäller byggnader.

Koppling till systemet för energideklaration och förslaget om klimatdeklaration

Boverket förvaltar idag ett nationellt register för energideklarationer som omfattar byggnader. I ett nyligen rapporterat uppdrag om klimatdeklarat- ion50 har Boverket strävat efter att hitta samordningsmöjligheter med sy- stemet för energideklaration. Det innefattar till exempel att utnyttja samma register, eller datasystem, även för klimatdeklaration. Det innebär att kostnader kan reduceras som skulle ha varit förknippade med att bygga upp ett helt nytt register. Samma strävan efter samordning är rele- vant även när det gäller krav på loggbok.

Vid en jämförelse mellan systemen för energideklaration, klimatdeklarat- ion och loggbok går det att konstatera att det finns störst likheter och samordningsmöjligheter mellan loggbok och klimatdeklaration. De över- ensstämmer särskilt väl med avseende på i vilket skede de upprättas och vilken typ av information som de utgår från.

Klimatdeklarationen ska upprättas av byggherren vid uppförande av nya byggnader. Byggherren (byggentreprenören) har tillgång till de uppgifter som krävs vid projekteringen och indatan består av uppgifter om ingå- ende byggprodukter. Enligt förslaget ska en sådan klimatdeklaration regi- streras senast sex månader efter slutbesked.

Krav på energideklaration omfattar nyuppförda byggnader men gäller också för befintlig bebyggelse. I fallet nyuppförda byggnader ska energi- deklarationen upprättas senast 24 månader efter slutbesked. För befintliga byggnader uppstår deklarationsplikten vid vissa givna situationer som till

50

Klimatdeklaration av byggnader – Förslag på metod och regler. Rapport 2018:23, Bo- verket.

exempel försäljning eller upplåtelse med nyttjanderätt. Energideklarat- ionen upprättas av en certifierad energiexpert och bygger på den inform- ation som energiexperten samlar in från byggherre eller byggnadsägare. Indatan utgörs framförallt av uppgifter med koppling till energianvänd- ning.

Uppgift om att loggbok upprättats för en byggnad lämnas i klimatdeklarationen

I den föreslagna lagen om klimatdeklaration för byggnader ska byggna- dens ägare senast sex månader efter slutbesked/intermistiskt slutbesked överlämna klimatdeklarationen till tillsynsmyndigheten Boverket genom registrering i klimatdeklarationsregistret. Det föreslås att klimatdeklarat- ionen innehåller uppgift om att en loggbok upprättats för byggnaden för det fall byggnaden också träffas av loggbokskrav. Utifrån avgränsningen till byggnadens bruttoarea kommer tillämpningsområdet för loggbok att vara snävare än tillämpningsområdet för klimatdeklaration. En byggnad som ska ha loggbok kommer emellertid alltid också att träffas av krav på klimatdeklaration eftersom undantagna byggnadskategorier i övrigt över- ensstämmer i de båda regelsystemen.

Genom inrapporteringen av att loggbok upprättats i klimatdeklarationen kommer klimatdeklarationsregistret att innehålla uppgift om vilka bygg- nader som har loggbok och tillsynsmyndigheten Boverket får en bekräf- telse från ägaren att loggbok upprättats. Denna uppgift blir ett viktigt un- derlag i tillsynen över att reglerna om loggbok för byggnader följs. Se vi- dare under avsnitt 5.7 Tillsynsmyndighet, utformning av till syn och sanktioner.

Vilka uppgifter bör anges i ett nationellt register

De uppgifter som idag anges i rapporteringsformuläret för energideklarat- ion, och de som föreslås ska anges i ett formulär för klimatdeklaration, utgör i hög utsträckning beräkningsresultat. Den information som legat till grund för resultaten redovisas inte i någon större utsträckning.

Loggboken innehåller sammanställd information om byggprodukter för ett byggnadsverk. Eftersom loggboken inte innehåller något beräknings- resultat, samtidigt som loggböcker i sin helhet inte bör registreras i en nationell databas av skäl som nämns ovan, bör uppgifterna i registret be- gränsas till vissa grundläggande uppgifter om loggboken som i stort sett bör vara de som kan motiveras av tillsynsskäl.

De uppgifter som behöver anges om loggboken med denna utgångspunkt utgör i hög utsträckning samma grundläggande byggnadsinformation som behöver anges i klimatdeklarationen. Därför skulle uppgifter om loggbo-

ken med fördel kunna anges som en uppgift i rapporteringsformuläret för klimatdeklaration. Eftersom krav på klimatdeklaration och loggbok skulle omfatta byggherrar och upprättas under samma skede vid uppförande av nya byggnader så skulle en sådan samordning innebära att antalet inläm- nade uppgifter som byggherren behöver lämna och tidsåtgången för utfö- randet för dem båda kan begränsas.

Uppgifter om loggbok i ett nationellt register

Uppgifterna som bör registreras om loggboken behöver vara tillräckligt omfattande för att möjliggöra tillsyn. Vilka uppgifter som bör anges får utredas närmare vid ett eventuellt införande av krav på loggbok, men ex- empel på uppgifter som skulle behövas är:

 byggnads-id

 byggnadskategori

 area

 uppgift om en loggbok har upprättats eller inte

Ytterligare uppgifter skulle till exempel kunna gälla typ av loggboksverk- tyg och om koppling finns till databaser med särskild byggproduktin- formation.

5.6 Upprättande, förvaltning och överlämnande av